Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem. Resultatet av arbetet tyder på att de undersökta metoderna inte är vanligt förekommande, ingen användning av metoder för webbaserade informationssystem har funnits i undersökningen. Enkäten visade istället att metodanvändning i form av egenutvecklade och traditionella systemutvecklingsmetoder är hög. Skälen till att metoder utvecklade specifikt för webbaserade informationssystem inte används i större utsträckning har undersökningen funnit främst bero på systemutvecklares bristande kunskap om tillgängliga metoder, men också uppfattningen om att metoder medför ökade utvecklingskostnader och medför att utvecklingsprojekt tar längre tid.

Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte. Åsikter och synpunkter ges ur systemutvecklarperspektiv samt ur användarperspektiv. Undersökningen innefattar även en litteraturstudie. Resultatet visar att multimedia måste användas med försiktighet och kunskap om hög användbarhet skall uppnås. Undersökningen påvisar att multimediainslag inte alltid uppskattas av användare till lika hög grad som hos systemutvecklare och författare av facklitteratur.

Dagens litteratur kring området webbaserade affärsprocesser är ofta möjlighetsinriktad och framtidsorienterad. Det finns således en risk för att litteraturen ger en alltför ensidig bild av forskningsområdet. För att söka erhålla en mer nyanserad bild av området ställer jag mig den övergripande forskningsfrågan: Vilka möjligheter och begränsningar medför webbaserade affärsprocesser? För att besvara denna fråga används en triangulerande ansats och förutsättningslösa empiriska studier, för att undvika blockerande förförståelse. Jag genomför två fallstudier på företag vilka båda bedriver handel mot konsumentledet uteslutande via Internet. Fallstudieföretagen är NetShop och BuyOnet, där NetShop är anonymiserad. Dessa fallstudieföretag har valts så att de skiljer sig på ett flertal punkter för att erhålla ett komparativt analysmaterial. Den kanske främsta skillnaden är att NetShop säljer en fysisk produkt och BuyOnet en digital produkt. Metodologisk inspirationskälla är grounded theory, men datainsamling och dataanalys utförs med stöd av generiska teorier. Som stöd för dataanalysen har jag även utvecklat ett informationssystem. Inledningsvis analyseras producenten med avseende på dess förutsättningar och hur den webbaserade affärsprocessen genomförs. Därefter kartläggs det webbaserade affärsgörandets effekter genom att kunders förfrågningar och producentens svar analyseras. För respektive fallstudie analyseras också vilka möjligheter och begränsningar som det webbaserade affärsgörandet medför. Resultaten från fallstudierna jämförs därefter med avseende på framkomna aspekter. För att söka erhålla ett mer generellt resultat med avseende på webbaserade affärsprocessers möjligheter och begränsningar förs avslutningsvis en resultatdiskussion med utgångspunkt tagen i teori. Resultatet karakteriseras som empiri- och teorigrundade tendenser. Bland resultaten utmärker sig den webbaserade affärsmodellen, verksamhetskarakteriserande kategorier och olika webbaserade aspekters möjliggörande och begränsande relationer till varandra.

<p>Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa. Det finns således ett behov för dem att finna enkla och lätthanterliga verktyg för att administrera sina webbplatser. Ett möjligt sådant verktyg är det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki. Denna studie undersöker hur detta verktyg kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats för att underlätta administration. Undersökningen genomförs som en aktionsforskningsstudie baserat på ett antal cykler av observation, reflektion och analys dels ur ett praktiskt, dels ur ett teoretiskt perspektiv.</p><p>Det praktiska resultatet från studien är dels en integrerad version av phpwiki på webbplatsen, dels en manual för hur det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats. Studien påvisar att phpwiki är ett alternativ för att bemöta bristande kredibilitet i form av dåligt uppdaterade webbplatser. Den bekräftar även kritik som riktats mot aktionsforskning men påvisar samtidigt att bra modeller, tekniker, ramverk och kunskap kan förebygga detta.</p>

Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa. Det finns således ett behov för dem att finna enkla och lätthanterliga verktyg för att administrera sina webbplatser. Ett möjligt sådant verktyg är det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki. Denna studie undersöker hur detta verktyg kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats för att underlätta administration. Undersökningen genomförs som en aktionsforskningsstudie baserat på ett antal cykler av observation, reflektion och analys dels ur ett praktiskt, dels ur ett teoretiskt perspektiv. Det praktiska resultatet från studien är dels en integrerad version av phpwiki på webbplatsen, dels en manual för hur det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats. Studien påvisar att phpwiki är ett alternativ för att bemöta bristande kredibilitet i form av dåligt uppdaterade webbplatser. Den bekräftar även kritik som riktats mot aktionsforskning men påvisar samtidigt att bra modeller, tekniker, ramverk och kunskap kan förebygga detta.

Förskolechefer, pedagogiska handledare och pedagoger på förskolor lägger i dag mycket av sin tid på att dokumentera, sammanställa och analysera sin verksamhet. Detta görs utan någon form av standardisering eller styrning. Eftersom införande av nya system ofta skapar ett visst motstånd till att byta arbetsverktyg, vilket kan påverka hur väl ett system implementeras hos användarna, vill IT företaget Infomaker få en bild av vad ett system måste innehålla för att vara attraktivt för den nya användaren. I fallstudien har det fokuserats på pedagogisk dokumentation och vad som genererar en positiv användarupplevelse samt vad som inte får saknas om ett nytt webbsystem ska implementeras i deras arbetsrutin. För att ta reda på vad som genererar en positiv användarupplevelse har intervjuer genomförts med pedagoger och pedagogiska handledare med fokus på att lära känna användaren och förstå deras behov. För att sedan skapa prototyper med intervjuerna som grund kopplat till redan befintlig forskning. Detta för att kunna genomföra ett uppföljande test och se vad som genereras vid användande av ett helt nytt system och dess användargränssnitt och jämfört det med användarupplevelsen av ett befintligt. Utifrån de metoder som genomförts har det framkommit att det inte räcker med intervjuer för att ha en tillräcklig grund att bygga ett webbaserat gränssnitt på för pedagogisk dokumentation. I denna studie upptäcktes även faktorer som ett gränssnitt måste uppfylla för att bibehålla en användarupplevelse som är lika bra eller bättre än nuvarande arbetsverktyg, för arbetsmomentet pedagogisk dokumentation. Dessa faktorer som genererats är: Tydlighet, Tidlös, Tidssparande,Tillgänglighet, Tillförlitlig och Tilltalande.

Regressionstester är en viktig del under ett utvecklingsprojekts gång. De används för att kontrollera att nya versioner av en befintlig programvara fungerar som förväntat och att inga plötsliga fel har uppstått. Syftet med detta arbete har varit att ta fram utvärderingskriterier för val av ett testverktyg som ska fungera att använda vid regressionstester av webbaserade systems grafiska användarsnitt. Arbetet utfördes genom att använda en kvalitativ metod där litteratur och intervjuer användes som stöd för utformandet av utvärderingskriterierna. De två testverktygen som analyserades i detta arbete var Ranorex och Sencha Test. Analys av resultatet av arbetet påvisar att enbart välja ett testverktyg kommer inte att uppfylla alla de önskemål och krav som finns, utan att det är relevant att kolla på integrerade verktyg som en helhet för att kunna få ut det maximala av testautomatiseringen. Att välja det verktyg som uppfyller flest kriterier är inte heller alltid det lämpligaste, utan de utvärderingskriterier som väger tyngst bör vara i fokus när ett val ska göras. Alla testverktyg har sina egna styrkor och svagheter, valet är beroende på vad som anses vara viktigast i sammanhanget.

This study has researched how user click heatmaps and eye tracking can be utilized in usability testing. We have used the tools SessionCam and Tobii. We designed a website for a small clothing store and conducted usability tests, in order to evaluate the users clicks and eye movements in relation to design choices on the website. The aim of this study was to research how these tools can be integrated in usability testing and how results from the tests can be used to improve usability. We were able to use the recordings of clicks and eye movements and make design changes based on the findings. Some of the findings were that the users look more at the top of the page than at the bottom. They also look more at icons and images rather than longer text blocks. From the tracking of user clicks we found that the users primarily clicked on links in order to navigate the page but also that they sometimes clicked on texts when they were reading.

Studien bygger utifrån problematik i ett tidigare system där önskemål har lagts fram om att förbättra systemet till ett nytt. Det nya systemet har utvecklats till ett dynamiskt webbaserat system och implementerats med det nya utvecklingsverktyget Microsoft WebMatrix. Microsoft påstår att utveckla webbsidor med WebMatrix har aldrig varit enklare, ett påstående som anses vagt.Syftet med studien är att analysera verktyget och dess nya tekniker, därefter resultera om citatet enligt Microsoft är delvis sant eller inte, om WebMatrix samt den nya tekniken upplevs enkel att använda. Studien beskriver även den bakomliggande problematiken samt vilka tekniker som har implementerats i det nya systemet med hjälp av WebMatrix. Syftet med det tidigare samt det nya systemet är tjänsteplanering av personal inom organisation Högskolan Väst i Trollhättan. Målet är att förenkla och förbättra tjänsteplaneringen.Studien och implementationen av systemet har resulterat i att WebMatrix upplevs som enkelt och har ett innehåll av användbara tekniker som bidrar till en effektiv utveckling. Det nya systemet som har skapats har resulterat i att vara en positiv lösning där möjligheten att tjänsteplanera har blivit förenklat. Systemet innehåller endast funktionalitet som är relevant, har bättre överblick samt en struktur som gör det enklare att administrera. Till skillnad från det tidigare systemet lagras data i en databas, detta har bidragit till ett mycket positivt intryck av systemets användare med tanke på gemensam tillgänglighet. / This study is based on problematic in an earlier system in which requests have been made to improve the system to a new one. The new system has become to a dynamic web-based system and implemented with the new development tool Microsoft WebMatrix. Microsoft says that developing websites with WebMatrix has never been easier, a statement which is considered as vague.The purpose of the study is to analyze this tool and its new technologies, then result if the statement according to Microsoft is partially true or not, if WebMatrix and its new technologies perceived simple to use. The study also describes the underlying problem and which techniques that have been implemented in the new system using WebMatrix. The purpose of the previously and the new system is service planning of the staff within the organization University West in Trollhättan. The goal is to simplify and improve the service planning.The study and implementation of the system has resulted in that WebMatrix perceived as simple and has a content of useful techniques that contribute to an effective development. The new system which has been created has resulted in being a positive solution which is simplifying service planning. The system contains only functionality that is relevant, have a better overview and a structure that makes it easier to administer. Unlike the previous system data is stored in a database, which has contributed to a very positive impression of the system's users, given the common availability.

Legacy systems are usually expensive to maintain, and they quickly become outdated in a fast changing industry with new requirements and technologies. However, replacing an old system with a complete new one could prove both costly and time consuming, and therefore the method of reengineering could present itself as a beneficial alternative. There is a lack of practice-based research in relation to the implementation of software reengineering. The main purpose of this thesis is therefore to recognize key aspects on how to reengineer web-based IT systems in a modern, easy-to-maintain and business-enhancing manner. A case study has been carried out, a reengineering of a legacy system used for product selection at Grindex AB, a Swedish submersible pump supplier and manufacturer. The process includes three stages, firstly a thorough analysis of the legacy system has been carried out, secondly interviews were conducted in order to identify new requirements, and lastly a new system was developed by Struts 2, Spring MVC, Spring, Hibernate in Java and a relationship database of MySQL. The author is presenting six areas of consideration – architecture, function, interface, language, data storage and algorithm – in relation to the software reengineering life cycle, and with a comparison between the legacy system and the reengineered system. / Legacy system är ofta kostsamma att underhålla och de blir fort förlegade i en industri i snabb förändring med nya krav och teknologier. Men det kan samtidigt visa sig kostsamt och tidskrävande att byta ut ett gammalt system mot ett helt nytt. Mot denna bakgrund skulle metoden reegineering kunna utgöra ett fördelaktigt alternativ. Den praktiskt orienterade forskning i relation till programvaruutveckling genom reegineering är knapphändig. Det främsta målet med denna avhandling är därför att ringa in viktiga aspekter sett till hur webbaserade ITsystem skulle kunna reegineras på ett modernt sätt, enkla att underhålla och företagsfrämjande. En studie har genomförts, en reegineering av ett legacysystem som använts för produktval på Gridex AB, en svensk leverantör och tillverkare av dränkbara pumpar. Processen omfattar tre delar. Först genomfördes en grundlig analys av legacy systemet, sedan genomfördes intervjuer för att identifiera nya krav och avslutningsvis utvecklades ett nytt system med Struts 2, Spring MVC, Spring, Hibernate i Java och en relationsdatabas i MySQL. Författaren presenterar sex områden att beakta – arkitektur, funktion, gränssnitt, språk, datalagring and algoritm – i relation till programvarureenginderingens livscykel och med en jämförelse mellan legacysystemet och det reegingerade systemet.