This study aims to understand how women’s interactions in online based forums concerningexperiences of violence contributes to practices of sisterhood. Women’s interactions havebeen analysed using conceptual understandings of awareness-raising and sisterhood. Thestudy’s primary contributions are the theoretical concepts: Linear and Circular practices ofsisterhood. The concepts are coined and introduced with the aim to make divergences withincontemporary understandings and practices of sisterhood visible. Circular practices ofsisterhood refer to the traditional practice based on a ‘give-and-take’ relation, with emotionalcloseness. Linear practices of sisterhood aim to delineate how sisterhood can be practices ‘to’someone, rather than ‘between’ two women. Linear practices of sisterhood can be explainedas: A practices sisterhood towards B, with the aim for B to be able to practice sisterhoodtowards C, and so on. I suggest that this change within traditionally central concepts is a resultof a professionalised work and movement towards men’s violence on women.My study is based on eight semi structured interviews. Five informants represented ‘shelterorganisations’, (referred to as formal forums) and three informants who represented accountson Instagram (referred to as informal forums). The interviews were centred around howwomen’s interactions concerning experiences of violence is understood and practiced withinthese forums. This study draws the conclusion that both formal and informal forumsunderstand women’s interactions concerning experiences of violence similarly. This as all ofthe informants understand violence as a female experience where interactions women-towomen has a certain value. All of the informants also describe these interactions as stipulatingpractices of sisterhood. What on the other hand differs between formal and informal forumsare the changes within the practices of awareness-raising and practices of sisterhood in theformal forums. With the support of Jeffner (1994) and Helmersson (2017) I argue thesechanges is a result sprung from the societies will to professionalise the work with men’sviolence on women. / I föreliggande studie har kvinnors interaktioner i onlinebaserade rum studerats i syftet attförstå hur erfarenhetsdelande och medvetandehöjning med våldet som gemensam erfarenhetbidrar till systerskap(ande). Kvinnors interaktioner har analyserats utifrån de(kvinno)historiskt centrala koncepten medvetandehöjning och systerskap. Studiens primärabidrag är de teoretiska koncepten Linjära och Cirkulära systerskap(anden). Konceptenintroduceras i syftet att bredda förståelsen av systerskap(anden) och synliggör en differens ipraktiker av samtida systerskap(anden). Cirkulära systerskap åsyftar den traditionellapraktiken där ett givande och tagande med emotionell närhet står i centrum. Linjärasysterskap(anden) ämnar synliggöra en förändrad praktik av systerskap. I linjärasysterskap(anden) systerskap(ar) kvinnor i ’etapper’, dvs, A systerskap(ar) med B för att Bska kunna systerskap(a) med C. Utifrån min studie föreslår jag att denna förändring är ettresultat av en professionalisering av kvinnors organisering mot mäns våld mot kvinnor.Min studie baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Fem informanter representerade’jourorganisationer’ (omnämnda som formella rum) och tre informanter representeradeInstagramkonton (omnämnda som informella rum). Intervjuerna centrerades kring hurkvinnors erfarenhetsdelande om våld förstås och görs i ’deras’ rum. Slutsatser som jag istudien drar är att informanter från både formella och informella rum förstår kvinnligterfarenhetsdelande på liknande vis. Detta då dem förstår våld som en kvinnlig erfarenhet därinteraktioner kvinna till kvinna har ett värde, och beskriver detta som (olika former av)systerskap(ande). Däremot skiljer sig praktiker, eller ’görandet’, av kvinnligterfarenhetsdelande. Dessa förändrade praktiker i de formella rummen argumenterar jag, medstöd av Jeffner (1994) och Helmersson (2017), är ett resultat av ett professionaliserat arbetemot mäns våld mot kvinnor

Men´s violence against women causes major physical and psychological consequences and is therefore classified as a prioritized public health issue by the UN. The government offers various forms of help for abused women, including support and protection through non-profit women´s shelters. The national association Unizon incorporate 90 women´s shelters that through knowledge of violence, gender and power, offer support and protection to women and children that are victims of violence. This study aims to increase the knowledge of women´s shelters work with abused women. The basis of the study is formulated through two research questions; “How do professionals work to shed light on resistance and the responsibility for the violence?” and “How does shedding the light on resistance interact with the placement of responsibility?” Based on the aim of the study, a qualitative research approach was adopted in which five semi-structured interviews with professionals at Unizon´s women´s shelters were conducted. Through a thematic analysis, two themes were identified; “To prepare the woman to leave” and “To prepare the woman to not return”. The results were analyzed using a relational perspective on power and the power triangle, as well as the concept of empowerment. The results demonstrated that by referring to violence as violence, the resistance of the abused woman is made visible, which in turn leads to clarity concerning the issue of responsibility.

Covid-19 pandemin har kommit att göra en global påverkan och risken för mäns våld mot kvinnor i nära relationer har således ökat. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnojourers arbete och insatser, samt deras samverkan med socialtjänsten, har kommit att påverkas och förändras av covid-19 pandemin och om nya insatser har implementeras. Studien utgår från kvalitativ ansats där åtta kvinnojourer, placerade i Skåne, blivit intervjuade. Tillsammans med den insamlade empirin och studiens teoretiska val, samt en tematisk analysmetod, ämnar jag att uppmärksamma kvinnojourernas berättelser om pandemins påverkan. Följaktligen ämnar jag att belysa deras tillvägagångssätt för upprätthålla och förändra sitt arbete för att nå sitt mål och fortsätta hjälpa våldsutsatta kvinnor och således förebygga mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultaten påvisar att det blivit svårare för kvinnojourerna att utföra sitt arbete och sina insatser på grund av rädslan pandemin medfört, samtidigt som de observerar en ökning gällande antalet våldsutsatta kvinnor som kontaktar dem. Kvinnojourerna beslutar sig för att förändra och utöka sina tidigare insatser, men även implementera nya, som de tillsammans med sitt nya tankesätt sedan väljer att kvarhålla när samhället börjar öppna upp igen. Kvinnojourernas samverkan med socialtjänsten påverkas och förändras då de inte längre kan samtala och besöka varandra som de tidigare gjort. Utöver problematiken kring deras samtal med socialtjänsten så observeras även att färre kvinnor placeras av socialtjänsten i kvinnojourernas skyddade boenden. Denna uppsats belyser vikten i kvinnojourernas arbete kring förebyggandet av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur väsentligt det är att besitta kunskap om krishantering när osäkra tider, som covid-19 pandemi, uppstår. / The Covid-19 pandemic has made a global impact and the risk of domestic violence against women has thus increased. The purpose of this study is to examine whether the work and actions of women’s shelters, as well as their cooperation with the social services, has been affected or changed by the covid-19 pandemic and if new actions have been implemented. The study is based on a qualitative approach where eight women’s shelters, located in Skåne, have been interviewed. Together with the collected empirical data and the study’s theoretical choices, as well as a thematic analysis method, I aim to illuminate the women shelter’s stories concerning the pandemic’s impact. Furthermore, I intend to illumine their course of action to maintaining and changning their work to achieve their goal and continue to help abused women and thus prevent men's violence against women in close relationships. The results demonstrate that it has become more difficult for women's shelters to carry out their work and actions due to the fear caused by the pandemic, while at the same time observing an increase regarding the number of women exposed to violence who contact them. The women's shelters decide to change and expand their previous actions, but also to implement new ones, which they, together with their new way of thinking, then choose to retain when society begins to reopen. The women's shelters' cooperation with the social services is affected and changed as they can no longer talk and visit each other as they previously did. In addition to the problems concerning their communication with the social services, it is also observed that fewer women are placed by the social services in the women's sheltered housing. This essay enlightens the importance of women shelter's work in regards to the prevention of men's violence against women in close relationships and how essential it is to possess knowledge about crisis management when uncertain times, such as the covid-19 pandemic, arise.

Syftet med studien var att undersöka professionellas förståelse av äldre kvinnors utsatthetför våld i nära relationer samt deras perspektiv på vilka omständigheter som påverkarhuruvida äldre kvinnor söker och får stöd för sin våldsutsatthet eller inte. Studiengenomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elvaprofessionella jourkvinnor från nio olika kvinnojourer. Den insamlade empirin analyseradesutifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades med den ekologiskasystemteorin som ramverk, och fördjupades genom normaliseringsprocessen, ålderism ochlivsloppet. Resultatet av studien visade att professionella inom kvinnojourer beskriver äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer som ett utbrett problem där ett stort mörkertalråder och att äldre kvinnor drabbas av samma typ av våld som yngre kvinnor. Äldre kvinnorframhölls även som en särskilt sårbar grupp och kvinnans sociala nätverk visade sig varaavgörande för hennes möjligheter att förändra sin situation. Resultatet av studien visade ävenatt det finns flera omständigheter som påverkar äldre kvinnors möjligheter att söka stöd försin våldsutsatthet. Tidigare och samtida normer och värderingar visade sig ha påverkat äldrekvinnors upplevelser av att vara våldsutsatt. Föreställningar om att våld inte förkommer iäldre personers relationer påverkar kvinnans möjligheter att tillägna sig stöd från samhället.Studiens slutsats understryker ett behov av ökad kunskap och medvetenhet om äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer, både i samhället i stort och för professionellasom möter målgruppen samt att det finns behov av att utveckla stödet till äldre våldsutsattakvinnor. / The aim of this study was to examine professionals’ understanding of older women’sexposure to domestic violence and their perspective on which circumstances that affectwhether or not older women seek and acquire support for their exposure to violence. Thestudy was conducted through a qualitative method in the form of interviews with women’sshelter professionals. The empirical data was analyzed using qualitative-content analysis.The result was analyzed using the Ecological System Theory, normalization process, ageismand the life course. The study’s result showed that older women’s exposure to domesticviolence is a widespread problem where there are many unreported cases. Older womenwere also highlighted as a particularly vulnerable group and the woman’s social networkwas shown to be crucial to her ability to change her situation. The study’s result also showedthat there are several circumstances that affect older women’s opportunities to seek supportfor their exposure to domestic violence. Former and current norms and values were shownto affect older women’s experience of being victims of violence. The preconception thatviolence does not occur within older person’s relationships affect the woman’s possibilitiesto acquire support from the society. The conclusion of the study emphasizes a need forincreased knowledge and awareness about older women’s exposure to domestic violence,both in society at large and among professionals who meet the target group, and a need todevelop support for older women exposed to violence.

En enkätstudie har genomförts med 47 deltagande ideella kvinnojourer. Respondenterna har fått uppge vad verksamheternas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innefattar samt identifiera framgångsfaktorer och utmaningar kopplat till det egna kvalitetsarbetet. Resultatet påvisar att kvinnojourerna i viss utsträckning har ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Vidare framkommer att verksamheterna arbetar med kvalitetsfrågor i praktiken i större utsträckning än vad som finns dokumenterat i kvalitetsledningssystemet. Det framkommer även att respondenterna upplever att styrelsernas engagemang för kvalitetsfrågor är svalt men att anställd personal och ledare för kvinnojourerna är desto mer engagerade och delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete.  Resultaten i denna studie kan vara av intresse för skyddade boenden i Sverige, organisationer som representerar skyddade boenden och myndigheter som arbetar mot våld i nära relation. / A survey has been conducted with 47 representatives from non-governmental women’s shelter. The respondents have shared what their quality management system includes and identified success factors and challenges connected to their quality work. The result show that the women’s shelter has partly documented quality management system. It also shows that the women’s shelter does more quality work in practice than what is documented in the management system. Moreover, the respondent reckons there is a low commitment for the organisation’s quality work among the board members and that work and commitment is driven mainly by employed staff and the business manager of the shelters.  The results presented in this study might be of interest for women´s shelter in Sweden, organisations representing women´s shelter and authorities working against domestic violence. / <p>2021-06-06</p>