Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering: Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan; Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information; Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten. / The purpose with this paper is to study how social service workers work with activation of welfare receivers, and witch elements that influence the work with activation. The material for the study consists of four interviews with social service workers that work with financial assistance in a municipality in Sweden. The results show that activation of unemployed benefit claimants are carried out in the form of job activation or resource activation. All the interviewed social service workers share a view on activation as a good and necessary line, that have both a supporting and controlling functions with emphasis on support. Furthermore the results show that there are three levels that influence the activation of the welfare receivers: Social aspects: SoL, labour market, political decisions, stringent regulations, information and collaboration; Organization aspects: unclear mission, guidelines and criteria, lack of resources, lack of time, workload, insufficient collaboration and insufficient information; Individual aspects: the social service workers experience and education, view upon activation; clients’ education, working experience, motivation, social competence and eventual individual problems, wishes, goals and view upon the future, earlier experiences of contact with the social service.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance?  A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their Clients The purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay. This research shows that public explanations for poverty vary from individualistic to structuralistic/social and fatalistic attributions. Research also argues that explanations amongst social workers, specifically, may constitute further attributions which are unique to that group and that can appear alongside the aforementioned attributions. The results of this essay showed that both groups of administrators explained the need of social assistance in similar ways. Although many of the mentioned reasons were similar, making up several of the aforementioned attributions, some of them varied between the groups. Furthermore, a new set of attributions emerged from one group of administrators. / Syftet med denna uppsats var att studera och jämföra hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd för ungdomar respektive vuxna beskriver orsaker till biståndsbehovet hos sina klienter. Detta genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken socialsekreterare; tre ungdomshandläggare och tre vuxenhandläggare. Studien inspirerades till stor del av tidigare forskning om fattigdom, som bl.a. pekar på att fattigdom allmänt förklaras enligt tre olika förklaringsmodeller - individuella, strukturella/sociala eller fatalistiska sådana. Denna forskning visar också att det hos vissa socialarbetare kan finnas ytterligare förklaringsmodeller utöver de som nämnts ovan. I denna uppsats framkom att ungdoms- och vuxenhandläggarna i huvudsak förklarade biståndsbehovet genom att använda gemensamma förklaringsmodeller - både de mer allmänna och de övriga som förekommit bland socialarbetare. Vad gäller de specifika orsaker som lyftes upp var vissa gemensamma för båda handläggargrupperna medan andra endast förekom hos en av grupperna. Hos en av grupperna framkom dessutom en helt ny förklaringsmodell.

A large number of children and teenagers are placed in foster care for various reasons. Social services have a responsibility to follow up youths and ensure that they have the same opportunity for positive development as other young people. A qualitative study was conducted with an abductive perspective by gathering material from social workers in this particular field. The research design of this study is an interview study. The theoretical premise was Bronfenbrenners ecosystem theory and Maslows hierarchy of needs theory. The aim of this study was to examine how social services work to secure youths life situation and how social workers promotes teenagers perspective in their work. The collected material was analyzed thematically. Results showed that all social workers in the study perceived that a functioning schooling and network around the teenagers is important. Another outcome was that frequent follow-up work in foster care is important and that four of six municipalities have one responsible social worker that only follows teenagers in foster care. One of the municipalities which do not have one responsible social worker as a separate position is under preparation to develop this profession. A further result in this study was that social workers variously promote teenagers perspective in their work.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig. Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös. Den kan också yttra sig i ett tidsperspektiv där vårdarens sorg över en specifik patient förändras med tiden samt ett längre perspektiv där vårdarens tidigare erfarenheter påverkar hur han eller hon upplever sorgen. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett stöd för vårdare som undrar om de får eller bör känna och uttrycka sorg över döende och avlidna patienter. Den kan också användas av vårdare som nått expertstadiet och som fungerar som handledare. Vid denna nivå av expertis bör enligt denna studies resultat uppmuntran och stöd ges till mindre erfarna vårdare, för att hjälpa dem att våga känna och uttrycka sin sorg. / Background: A caring relationship is not the same as a friendship relationship, but still requires intimacy and commitment. Personal commitment is also necessary to develop as a health care worker. Grief is a natural reaction to loss of relationships, but caregivers do not necessarily know if they are allowed to or should feel and express grief when patients die. There is no complete picture of health care workers’ grief over dying and deceased patients. Objective: The objective was to describe how health care workers’ own grief for the dying or deceased patients manifests itself. Method: A descriptive literature review of eleven articles, analyzed with a form of qualitative content analysis. Findings: Health care workers’ grief manifests itself as inner feelings such as pain, burdensome feelings, and guilt and anger. Grief can also manifest itself as an outward expression where the caregiver for example cries or feels restless. It can also manifest itself through time, when the health care worker’s grief for a particular patient is changing over time, but also in a life-time perspective, when the health care worker’s past experiences affect how he or she experiences the grief. Clinical significance: This study may provide support to health care workers who are wondering if they are allowed to or should feel and express grief for dying and deceased patients. It can also be used by health care workers who have reached the expert stage and are supervisors themselves. At this level of expertise, according to the results of this study, encouragement and support should be given to less experienced health care workers, to help them gain the courage to feel and express their grief.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen. Omorganisation, personalomsättning, enhetschefens perspektiv på sociala situationer, funktionsnedsättningar och ekonomin var områden som inte bara påverkade beslutet utan gjorde handläggare mer eller mindre stressade. Resultatet visade också att bemötande från klienten, dess anhöriga/ombud hade olika påverkan på handläggarna, men även klientens inställning till insatserna hade betydelse. Hur ärendet presenterades på ärendedragningen upplevdes också påverka bedömningen för behovet. På vilket sätt beslutet påverkats har enligt handläggarnas upplevelse visat sig skilja i antalet timmar vid omfattade insatser och vid mindre omfattande insatser har skillnaden kunnat vara bifall eller avslag, om beslutet påverkats alls det vill säga. Handläggarna upplever att klienterna får rätt insats, om inte direkt, så småningom. Resultatet är i enlighet med Michael Lipskys (2010) teori om att det är gräsrotsbyråkraterna som utformar sina egna policys. Handläggarna är fria i det dagliga rutinarbetet men inte fria när det kommer till lagstiftning och värdegrunder. I slutändan ska beslutet tillfredsställa klienten, dess anhöriga men även passa in i de tjänster och resurser som socialtjänsten förfogar över. Beslutet ska bygga på en individuell bedömning av klientens behov men i praktiken påverkar andra omständigheter behovsbedömningen.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger. Resultatet från intervjuerna analyseras med tidigare forskning och anknytningsteori, utveckling av ekologisk teori och Foucaults maktperspektiv. Ett av slutresultaten författarna kommer fram till är att sexuella övergrepp ofta är svåra att bevisa och detta kan skapa problematik inom familjen och stora dilemman i socialarbetarens arbete. / This study is about social workers’ dilemmas in working with families where suspicion of sexual abuse against children exists and problems social workers can find within these families. The methodology for the study is qualitative because the subject requires deeper answers and semi-structured interviews are implemented with five social workers in two different municipalities. Issues covered include how the social worker may experience a problem within the families where family members choose to take the perpetrator’s part in front of the child’s part. The study also addresses the social worker’s dilemma in relate to the own instincts, while taking into account the laws and rules that will govern the work. The authors review research addressing various treatment perspectives but also a child’s perspective to get more width to the official perspective that social workers provide. The result from the interviews is analyzed with previous research and attachment theory, developing ecological theory and Foucault’s perspective of power. One of the end results, the authors reach is that sexual abuse is often difficult to prove, and this can create problems within the family and major dilemmas within the social workers’ job.

There is remarkable cooperative organization scarcity in the United States. Particularly in the credit union and worker cooperative sectors, this scarcity is not satisfactorily explained by neo-classical economic models that assume competitive conditions and profit-maximizing organizations. This paper supplements the conventional economic understandings of credit union and worker cooperative scarcity with an institutional analysis. Mechanisms of coercive, mimetic, and normative institutional isomorphism developed in DiMaggio and Powell’s theory of organizational isomorphism are applied to provide greater understanding of credit union and worker cooperative scarcity in the US. It appears that these forces of isomorphism work in conjunction with one another, as well as with competitive forces of isomorphism, to cyclically reproduce the scarcity of credit unions and worker cooperatives which prevails in the US.

Thesis (Ph.D. (Social Work))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Due to the legal obligation to report actual or suspected cases of child sexual abuse and neglect, parents, concerned community members and friends, as well as various professionals like teachers, doctors and psychologists, refer children on a daily basis to social workers in order to initiate an investigation of the allegations. The intake interview is therefore a critical step in the process of child protection and care. In the context of this study, intake interview refers to the initial contact between the social worker and the child in the case of child sexual abuse, where a social worker seeks to establish all objective facts relating to the case so as to make informed decisions and to act accordingly. The Mafikeng Service Point of the Department of Health and Social Development has no standard procedures for social workers in cases of child sexual abuse. It is against this background that a North West based study on the child sexual abuse intake procedures was conducted at Mafikeng Service Point. The study was descriptive and quantitative in nature, with the aim of making a theoretical as well as an empirical study of the intake procedures at the time of the investigation. Data was collected by means of a self–administered questionnaire on the current intake procedures of 30 social workers. Data was triangulated by analysing 15 case files of reported child sexual abuse. It was found that the majority of social workers of the Mafikeng Service Point lack sufficient knowledge and skills regarding interviewing child sexual abuse cases and the legal requirements involved. As a result, they follow diverse and largely inefficient intake interview procedures. The 15 case files that were analysed revealed that social workers do not perform follow–up sessions after the intake and that case files are therefore not officially closed. Recommendations are made to the Mafikeng Service Point with regard to the intake procedures of child sexual abuse cases. / Thesis (M.A. (MW))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.