Syftet med denna studie är att, utifrån sociokulturell teori, belysa förskollärares arbete med att hantera yngre förskolebarns konflikter, och hur denna hantering utgör en del av den pedagogiska verksamheten i förskolan. Utifrån syftet fick vi fram två frågeställningar som belyser förskollärares syn på vilka konflikter som uppkommer bland yngre förskolebarn och förskollärares beskrivning av sin egen konflikthantering. I genomförandet av vår kvalitativa studie utfördes sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat utifrån de inspelade intervjuer visar att förskollärarna upplever yngre förskolebarns konflikter som en lärandeprocess och anser att de har en viktig roll att vara barnens röst i konflikterna eftersom de själva inte har språket. Förskollärarna belyser vikten av att vara närvarande vid konflikter för att ge stöd som främjar barns sociala förmåga och deras emotionella utveckling som ger barnen möjligheter till att skapa konstruktiva relationer. Med hjälp av teoretiska byggstenar ser vi mönster i vår studie som ger stöd för förskollärarnas arbete med konflikthantering och kopplingar till tidigare forskning. Det är viktiga situationer som utgör en stor del av hur barn kommer att interagera med andra i sin omgivning och det är något som vi förskollärare bör utveckla kompetens om för att gynna yngre förskolebarns framtida skolgång. / Syftet med denna studie är att, utifrån sociokulturell teori, belysa förskollärares arbete med att hantera yngre förskolebarns konflikter, och hur denna hantering utgör en del av den pedagogiska verksamheten i förskolan. Utifrån syftet fick vi fram två frågeställningar som belyser förskollärares syn på vilka konflikter som uppkommer bland yngre förskolebarn och förskollärares beskrivning av sin egen konflikthantering. I genomförandet av vår kvalitativa studie utfördes sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat utifrån de inspelade intervjuer visar att förskollärarna upplever yngre förskolebarns konflikter som en lärandeprocess och anser att de har en viktig roll att vara barnens röst i konflikterna eftersom de själva inte har språket. Förskollärarna belyser vikten av att vara närvarande vid konflikter för att ge stöd som främjar barns sociala förmåga och deras emotionella utveckling som ger barnen möjligheter till att skapa konstruktiva relationer. Med hjälp av teoretiska byggstenar ser vi mönster i vår studie som ger stöd för förskollärarnas arbete med konflikthantering och kopplingar till tidigare forskning. Det är viktiga situationer som utgör en stor del av hur barn kommer att interagera med andra i sin omgivning och det är något som vi förskollärare bör utveckla kompetens om för att gynna yngre förskolebarns framtida skolgång.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hurnågra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats. I huvudsak innebar ansatsen observationer av i förväg iordningställda aktiviteter där totalt fyra ettåringar och två pedagoger på två olika småbarnsavdelningar deltog. I resultaten framkom att barnen till en början undersökte bilderna så som de undersökte övrigt material det vill säga genom att exempelvis banka, smaka och kasta. Barnen imiterade även gärna pedagogernas handlingar i vad som delvis kunde framstå som ett omedvetet upprepande. Dock visade barnen tydligt i vilken grad de ville samspela med pedagogen, vilket kan tyda på att imitationen även innehöll ett medvetet val att delta. I det inledande undersökandet tycktes barnen inte fästa någon större vikt vid det bilderna illustrerade, men snart vände dock barnen allt mer uppmärksamhet mot det bilderna föreställde. Genom barnens handlingaroch kroppsspråk kunde försiktigtvis en tolkning av bildernas samlande, riktande ochåterkopplande funktion, framvisas i barnens lek. Pedagogerna förstärkte bildernas budskapgenom rörelser och ord och uppmuntrade barnen till vidare samspel kring bildmaterialet och de fenomen dessa illustrerade. Det tycks som om bilderna var det som inspirerade barn och pedagoger till ett mer gemensamt sätt att kommunicera sina upptäckter på. Således gjordes en tolkning att bilder och pedagoger hade en vägledande roll i aktiviteten och att barnensdelaktighet i sin helhet bidrog till erfarenheter som så att säga förberedde barnen på kommande situationer. Pendlingen mellan de konkreta materialen och bilderna kan, med stöd av resultaten i studien, sägas utgöra ett yngre barns tidiga multimodala förmåga. Bilderna tycktes även utgöra ett stöd då barnen berättade om sina tidigare erfarenheter av de aktuella naturvetenskapliga fenomenen tyngd och/eller densitet. Här vill jag dra slutsatsen att deiordningställda bilderna bidrog till barnens meningsskapande om det illustrerade fenomenetoch bilden så som en representation av detta fenomen samt att bilder kan komma att fungerasom ett stöd och en förberedelse inför hur yngre barn senare kan kommunicera sina upptäckter.

Utgångspunkten för detta arbete är att medvetandegöra och inspirera pedagoger i förskolan hur man kan använda sig av populära småbarnslekar för att utmana toddlarnas ordförråd. Med begreppet toddlare menas barn mellan 1 och 2,5 år. Det är under de första levnadsåren som barn lägger grunden för sin språkliga utveckling behövs många olika typer av språkliga upplevelser under denna tid. Produkten har anpassats till pedagoger i förskolan och ger konkreta exempel på hur de genom pedagogstyrda lekar kan stimulera de yngre barnens utvecklande av ordförråd. Dessutom presenterar produkten hur man kan ge möjlighet till progression i barnens lärande genom att utveckla lekarna på olika sätt. De begrepp som fokuseras i lekarna är substantiv och verb då det är från dessa ordklasser barn i toddlaråldern främst lär sig ord ifrån. Produkten är utformad som en didaktisk handbok som består av: en inledande del med mer övergripande instruktioner och grundläggande kunskap, 9 populära småbarnslekar med flera utvecklingssteg samt en mindre del om hur man kan stimulera barnens ordförrådsutveckling vid sång och sagostunder. Produkten har lämnats ut till fyra förskolepedagoger som har utvärderat produktens utformning, anpassning till den tänkta åldersgruppen samt relevans.