Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management. Antaganden om idéer från den privata sektorn kan implementeras på organisationer som sjukhus vars syfte inte är att gå med vinst skapar en viss obalans i strukturen på verksamheten.

This case study has its starting point in an unpublished study where the results showed that there is a conflict between the leadership and the employees in a private company. The conflict is identified as a result of the company leadership is steering for cost savings and efficiency The aim of this study is through analysis of  the open questions in a quantitative survey describe how the staffs  attitudes and culture is affecting the leadership of the organization. The ideological aspect is very clear and through the aspect of the structural differences between the public and private sector makes it possible to identify the staff’s social rules, ideology and group norms.  These are shown to be in conflict with the economical perspective of the private sector. The Culture within the public sector is old and ingrained in the staff’s identity also in the private sector which is causing the organizational change from public to private sector to conflict with the staff’s vocational pride

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen. Med hjälp av vår insamlade primär- och sekundärdata har vi kartlagt och analyserat effekterna av den nya styrmekanismen i avseende på kvaliteten inom vården. Utgångspunkten i arbetet ligger i att kvalitet är ett oklart koncept som dessutom är svår att mäta. Den medicinska praktiken brottas med denna problematik på vardagsbasis och riskerar att bli omdefinierad på grund av resultatfokusering. Detta utgör en irreversibel förändring som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder för att värna om den omätbara kvaliteten inom sjukvården.

New Zealand's public sector reforms have been hailed as a model of theoretical consistency and coherence. The associated financial management reforms, known internationally as new public financial management (NPFM), were world-leading although they are no longer unique. The underlying nature and intent of public sector reforms have been the subject of considerable debate internationally. Early public sector reforms openly sought privatisation, often on ideological grounds. However, in the face of gathering public opposition, public discussion of privatisation softened. NPM and NPFM have been promoted instead mainly on more pragmatic grounds such as improving public sector performance. In New Zealand, the Public Finance Act 1989 is the key legislation underpinning the financial management reforms. The Act delegates regulatory powers to the Treasury and, over time, a considerable body of secondary regulation, including accounting rules, has been developed. However, this secondary regulation, and its contribution to the success or otherwise of the public sector reforms, has not been examined in detail to date. In 1999, New Zealand s Controller and Auditor-General suggested that the financial management system erodes government departments resources and that somehow this resource erosion escapes parliamentary scrutiny. The Treasury, on the other hand, defended the foundations of the financial management system as solid, arguing that retention of the existing framework would allow further and faster progress towards improved performance and value-for-money than would be achieved by a new set of reforms. This debate prompts questions whether and, if so, how and why a financial management system, ostensibly implemented to improve the performance and accountability of the public sector, could be linked to such effects, and whether parliamentary scrutiny is indeed avoided. This thesis examines the secondary regulation and explains the development of the financial management system with the intention of answering those questions. The analysis undertaken in this thesis suggests that New Zealand's public sector financial management system fabricates the conditions under which privatisation initiatives might be accepted for pragmatic reasons. The erosion of departments financial resources is an essential mechanism in that fabrication process. As this system has developed, the time available for parliamentary scrutiny has reduced and the Controller and Auditor-General s controller function has been eroded, while the control and discretion exercised within the Treasury has increased. Arguably, these developments have helped to conceal the system s privatising intent. The thesis identifies features of the financial management system used to rationalise the financial resource-eroding processes. It also notes that if New Zealand's financial management system is no longer unique, then other NPFM systems may contain a similar combination of features.

No description available.

Research question How does the customers´ perceived service quality change when an industry becomes privatized? Purpose The purpose of our study is to examine how the customers´ perceived service quality change after a privatization of an industry. We have investigated if the pharmaceutical industry´s state-owned and privately-owned enterprises deliver different levels of perceived service quality. Methodology This study is of a quantitative approach where empirical data is collected through a questionnaire which is handed out to 120 respondents. Findings There are no statistically proven difference in perceived service quality between state-owned and privately-owned enterprises. Conclusion                         State-owned and privately-owned enterprises are similar in sense of delivering customer service quality in a deregulated and competitive marketplace. Implications Our study contributes to the understanding of privatization. Privatization is a well-debated measure, and citizens of almost any society shares different opinions about its effect on our well-being, and the result from this study gives an understanding how privatization actually affects the society in sense of the service quality provided.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.

This thesis focuses on the work in primary health care enterprises within two municipals which have organised their services after new organisational models attuned to New Public Management ideologies. The organisational model, i.e. the purchaser – provider model, had features in common with tayloristic principles, including the separation between planning and execution of work, and it brought about a loss of opportunities for the employee’s flexibility. For this reason, the employee's control over their own work was focus of the study. Method The data are based on a comparative intensive case study of four organizations, i.e. enterprises that performed nursing and care services. The respondents in the study were home assistants, care workers, auxiliary nurses and registered nurses; all of which performed the work, i.e. practical assistance and primary health care services. The data was collected using participant observation, individual interviews and focus group interviews. Findings Employees often did more work than was expected by organisational standards. This work is called “hidden services” and categorised as organisational misbehaviour, since it was neither expected nor desired by the organisation. Five types of work were performed in addition to their expected work: surplus work, additional work, forbidden work, inappropriate basic work and collective work. The rationale for doing so diverged among occupations, since different occupations called upon dissimilar types of rules to legitimize their misbehaviour. Three types of rules legitimized the overriding of organisational rules, all based on distinctive work relations among employees, including employees’ work relations to clients. First, there were situational rules based on informal work relations with clients – situational work relations. Although these rules were established across all occupations in the study, situated rules were most active in long-lasting work relations between employees and clients. Second, there were collective rules, developed in consequence of employees’ social position at the workplace, bringing employees together in work teams and thereby establishing collective work relations. Collective rules included rules that modified organizational rules on how to provide service to clients, and rules that legitimized the breaking of administrative rules. Finally, professional rules, as a result of professionals’ socialisation through formal education and work relations among professionals at the workplace, provided the last distinct type of rules to legitimize organisational misbehaviour. Conclusion The thesis concludes that there are distinct work relations in the social structure of organisations that explains employees' execution of hidden services. Formal, private, collective and professional work relations are part of the social structure in organisations. These work relations generates mechanisms, i.e. norms, that modifies and legitimises the work in primary health care services

Missnöjet i svensk polis har under senare år nått rekordnivå och blev starkare än någonsin under hösten 2015. Protesterna riktas mot polisledning och politiker, klyftan mellan företrädare för poliskåren och statsföreträdarna vidgas ständigt. Denna uppsats beskriver och förklarar vad klyftan beror på genom att undersöka viktiga polisiära reformer. Undersökningen bygger på en teoretisk grund av forskning kring styrmetoder och professionalism. Materialet består i uttalanden av företrädare från kår och stat samt tidigare forskning om polisen. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att en stor orsak till osämjan mellan poliskår och stat är att de har olika syn på hur polisens legitimitet ska upprätthållas. Poliskåren eftersträvar en mer autonom professionsstyrning av sin verksamhet medan staten vill styra den på klassiskt legalbyråkratiskt vis med inslag av NPM-teorier.

La connaissance des civilisations passées est un élément de progrès de l’Humanité. En ce sens, les musées constituent une nécessité pour nos sociétés, pour autant, ils sont soumis à des impératifs budgétaires notamment du fait des restrictions des subventionnements étatiques. Notre questionnement a donc été de comprendre comment les musées nationaux concilient les objectifs institutionnels avec les objectifs gestionnaires imposés par la LOLF ?La thèse que nous défendons ici est l’apport d’une nouvelle forme dans le champ de la théorie des organisations. Soumis aux obligations de la LOLF, les établissements muséaux que nous avons étudiés n’ont pas fait le choix de rester seulement une institution ou de se désinstitutionnaliser en organisation. Ils ont réussi la difficile conciliation entre les objectifs muséaux traditionnels et les objectifs gestionnaires et ont déployé, chacun à leur manière, une structure hybride stable et équilibrée.Cette recherche a été faite par la mise en évidence de quatre approches génériques issues de la bibliographie de référence puis par l’étude de deux grands établissements. Pour ce faire, et malgré la fermeture du terrain, nous avons étudié les rapports d’activité sur onze ans ainsi que neuf entretiens. / Knowledge of past civilizations is an element of improvement for Humanity. Despite this fact making of museums a requirement for our societies, they suffer from budgetary constraints mainly due to restrictions of state subsidization. Our question was to understand how national museums reconcile their institutional objectives with management objectives imposed by the French LOLF.The purpose of this thesis is to defend the development of a new form in the field of organizational theory. The museums we observed have not made the choice to remain only an institution or to desinstitutionalize themselves into an organization. They managed the difficult balance between traditional museum objectives and management objectives and they each found a unique solution to deploy a stable and balanced hybrid structure.This research was done by highlighting four generic approaches from the literature and the study of two establishments. To do this, and despite the closure of the field, we studied the activity reports of eleven years and conducted nine interviews.