Im Rahmen der Dissertation wird die Anwendung und Wirkung von Kernelementen des New Public Management (NPM) am Beispiel der Bürgerdienste der sechs europäischen Hauptstädte Berlin, Brüssel, Kopenhagen, Madrid, Prag und Warschau analysiert. Hierbei steht der Vergleich von Hauptstädten der MOE-Staaten mit Hauptstädten alter EU-Mitgliedsstaaten im Vordergrund. Es wird die folgende Forschungshypothese untersucht: Die Verwaltungen in den Hauptstädten der östlichen Mitgliedsstaaten der EU haben in Folge der grundsätzlichen gesellschaftlichen und politischen Umbrüche in den 1990er Jahren bedeutend mehr Kernelemente des NPM beim Neuaufbau ihrer öffentlichen Verwaltungen eingeführt. Durch den folgerichtigen Aufbau kundenorientierter und moderner Verwaltungen sowie der strikten Anwendung der Kernelemente des New Public Management arbeiten die Bürgerdienste in den Hauptstädten östlicher EU-Mitgliedsstaaten effizienter und wirkungsvoller als vergleichbare Bürgerdienste in den Hauptstädten westlicher EU-Mitgliedsstaaten. Zur Überprüfung der Forschungshypothese werden die Vergleichsstädte zunächst den entsprechenden Rechts- und Verwaltungstraditionen (kontinentaleuropäisch deutsch, napoleonisch und skandinavisch) zugeordnet und bezüglich ihrer Ausgangslage zum Aufbau einer modernen Verwaltung (Westeuropäische Verwaltung, Wiedervereinigungsverwaltung und Transformations-verwaltung) kategorisiert. Im Anschluss werden die institutionellen Voraussetzungen hinterfragt, was die deskriptive Darstellung der Stadt- und Verwaltungsgeschichte sowie die Untersuchung von organisatorischen Strukturen der Bürgerdienste, die Anwendung der NPM-Instrumente als auch die Innen- und Außenperspektive des NPM umfasst. Es wird festgestellt, ob und in welcher Form die Bürgerdienste der Vergleichsstädte die Kernelemente des NPM anwenden. Im Anschluss werden die Vergleichsstädte bezüglich der Anwendung der Kernelemente miteinander verglichen, wobei der Fokus auf dem persönlichen Vertriebsweg und der Kundenorientierung liegt. Der folgende Teil der Dissertation befasst sich mit dem Output der Bürgerdienste, der auf operative Resultate untersucht und verglichen wird. Hierbei stellt sich insbesondere die Frage nach den Leistungsmengen und der Produktivität des Outputs. Es werden aber auch die Ergebnisse von Verwaltungsprozessen untersucht, insbesondere in Bezug auf die Kundenorientierung. Hierfür wird ein Effizienzvergleich der Bürgerdienste in den Vergleichsstädten anhand einer relativen Effizienzmessung und der Free Disposal Hull (FDH)-Methode nach Bouckaert durchgeführt. Es ist eine Konzentration auf populäre Dienstleistungen aus dem Portfolio der Bürgerdienste notwendig. Daher werden die vergleichbaren Dienstleistungen Melde-, Personalausweis-, Führerschein- und Reisepass-angelegenheiten unter Einbeziehung des Vollzeitäquivalents zur Berechnung der Effizienz der Bürgerdienste herangezogen. Hierfür werden Daten aus den Jahren 2009 bis 2011 genutzt, die teilweise aus verwaltungsinternen Datenbanken stammen. Anschließend wird der Versuch unternommen, den Outcome in die Effizienzanalyse der Bürgerdienste einfließen zu lassen. In diesem Zusammenhang wird die Anwendbarkeit von verschiedenen erweiterten Best-Practice-Verfahren und auch eine Erweiterung der relativen Effizienzmessung und der FDH-Methode geprüft. Als Gesamtfazit der Dissertation kann festgehalten werden, dass die Bürgerdienste in den untersuchten Hauptstädten der MOE-Staaten nicht mehr Kernelemente des NPM anwenden, als die Hauptstädte der westlichen Mitgliedsstaaten der EU. Im Gegenteil wendet Prag deutlich weniger NPM-Instrumente als andere Vergleichsstädte an, wohingegen Warschau zwar viele NPM-Instrumente anwendet, jedoch immer von einer westeuropäischen Vergleichsstadt übertroffen wird. Auch die Hypothese, dass die Bürgerdienste in den Hauptstädten der MOE-Staaten effizienter arbeiten als vergleichbare Bürgerdienste in den Hauptstädten westlicher EU-Mitgliedsstaaten wurde durch die Dissertation entkräftet. Das Gegenteil ist der Fall, da Prag und Warschau im Rahmen des Effizienzvergleichs lediglich durchschnittliche oder schlechte Performances aufweisen. Die aufgestellte Hypothese ist durch die Forschungsergebnisse widerlegt, lediglich das gute Abschneiden der Vergleichsstadt Warschau bei der Anwendungsanalyse kann einen Teil der These im gewissen Umfang bestätigen. / In the context of the thesis, the application and impact of core elements of the New Public Management (NPM) is analysed using the example of the Citizen Services of six European capital cities Berlin, Brussels, Copenhagen, Madrid, Prague and Warsaw. In this connection the comparison of the capital cities in the CEE countries with capital cities in the old EU Member States is foregrounded. The following research hypothesis is examined: In consequence of the fundamental social and political upheavals in the 1990s the administrations in the capital cities of the eastern EU Member States have introduced significantly more core elements of NPM during the reorganisation of their public administrations. Due to the consequent erection of customer-oriented and modern administrations and the strict application of core elements of the New Public Management, the Citizen Services in the capital cities of eastern EU Member States work more efficient and effective than comparable Citizen Services in the capital cities of western EU Member States. To survey the research hypothesis, the capital cities are initially assigned to the relevant legal and administrative traditions (Continental European German, Napoleonic and Scandinavian) and afterwards categorised with respect to their initial position to build up a modern administration (western European administration, reunion administration and transformation administration). Thereafter institutional requirements are questioned, which includes a descriptive presentation of urban and administrative history and the analyses of organisational structures of the Citizen Services, the application of NPM instruments as well as the internal and external perspectives of the NPM. It is concluded, whether and in what form the Citizen Services of the capital cities utilise the core elements of NPM. Following the capital cities are compared regarding the application of core elements, whereat the focus is on the personal channel of distribution and customer orientation. The following part of the thesis deals with the output of Citizen Services, which is examined and compared to operational results. This raises in particular the question of the activity quantity and the efficiency of the output. But there are also examines of the results of administrative processes, particularly in reference to customer orientation. Thus a comparison of efficiency of Citizen Services in the capital cities is performed, which is based on a relative measurement of efficiency and the Free Disposal Hull Method (FDH) according to Bouckaert. A focus on popular services from the portfolio of the Citizen Services is needed, wherefore the efficiency of the Citizen Services is calculated with the comparable services identity card, driving license and passport involving the full-time equivalent. Therefor data from the years 2009 to 2011 are used, which originate from internal administrative databases. Following an attempt is made to include the outcome in the analysis of efficiency of the Citizen Services. In this context, the applicability of various advanced best practice methods and an extension of the relative measurement of efficiency and the FDH method is verified. As an overall conclusion of the thesis can be stated that the Citizen Services in the investigated capital cities of the CEE countries do not apply more core elements of the NPM compared to the capital cities of the western EU Member States. In contrast Prague applies significantly less NPM instruments compared to other capital cities, whereas Warsaw applies many NPM instruments but is always exceeded by a western European capital city. The hypothesis that the Citizen Services in the capital cities of the CEE countries work more efficiently than comparable Citizen Services in the capital cities of the western EU Member States is also ruled by the thesis. The opposite is the case as Prague and Warsaw show only an average or poor performance in the context of the comparison of efficiency. The established hypothesis is disproved by the research results, only the good performance of the capital city of Warsaw in the analysis of application is able to confirm a part of the thesis to a certain extent.

Bakgrund: Under 1980-talet introducerades begreppet New Public Management som lade grunden för att inom offentlig sektor styra verksamheter på ett nytt sätt, genom en styrning som tydligare ligger i linje med den privata sektorn. Tidigare studier har till stor del fokuserat på implementering och applicering av dessa styrformer, hur detta har påverkat den anställde har dock varit svårt att fastställa. Utifrån detta finns ett behov av att vidare undersöka hur offentligt anställda upplever sin nuvarande arbetssituation, främst med fokus på aspekter kopplade till motivation och psykosocial arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur sjuksköterskor på svenska offentliga sjukhus upplever sin nuvarande arbetssituation. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt och sex semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Empirin har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analys. Slutsats: Studien visar på en komplex bild av sjuksköterskornas upplevelser av sin arbetssituation där delaktighet och sammanhållning med kollegor leder till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Negativa upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön är främst kopplat till minskad kontroll i arbetssituationen. Studien visar även på att sjuksköterskorna motiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer, vilket indikerar en motsättning till delar av tidigare teorier om hur offentligt anställda motiveras på arbetsplatsen. / Background: During the 1980’s, New Public Management was introduced as a new way of regulating the public sector, by managing more in line with private sector activities. Previous studies have primarily focused on the implementation and application of these control forms, but how this has affected the employees have so far been hard to ascertain. On this basis there is a need to investigate further how public sector employees experience their current working situation, with the main focus on aspects linked to motivation and psychosocial work environment. Purpose: The purpose of this study is to generate an understanding of how nurses at Swedish public hospitals perceive their current working situation. Methodology: This is a qualitative multiple case study using the scientific perspective of phenomenology. The study is based on an inductive approach and six semi-structured interviews have been used to collect data. The empirical data has been analysed through a phenomenological analysis. Conclusion: This study demonstrates a complex view of the nurses’ perception of their working situation, where participation and unity with colleagues lead to a positive perception of the psychosocial work environment. The negative perception of the psychosocial work environment is mainly related to reduced control within the working situation. The study also shows that both inner and outer motivators motivate the nurses, which indicates a contradiction to parts of previous motivation theories regarding public sector employees.

Friskolereformen öppnade upp för privata aktörer att kunna bedriva skolverksamhet i början på 1990-talet. Skolorna finansieras på samma sätt och har ur många perspektiv samma förutsättningar oavsett huvudman. Då många friskolor drivs i form av aktiebolag som ofta förknippas med vinstintresse kan det vara rimligt att anta att målen med verksamheten skiljer sig från de med kommunal huvudman. Målen är viktiga grundpelare för hur ekonomistyrningen sedan sker och det skulle därför vara intressant att undersöka hur arbetet med planering, resursanvändning samt uppföljning och kontroll sker på gymnasieskolor under olika huvudmän.

Under året 2020 drabbades världen av covid-19, en global pandemi som kom att påverka världsekonomin. Pandemin innebar stora svårigheter för många svenska företag. Till följd av omständigheterna införde den svenska regeringen ett omställningsstöd för att underlätta för företag som tappat stor del av sin omsättning. Vid utformningen av omställningsstödet infördes vissa kontrollmekanismer för att minimera missbruksrisken. Dock framfördes vissa farhågor angående mekanismerna då de ansågs kunna försvåra ansökan av omställningsstöd för vissa grupper. Det finns tidigare forskning kring användandet av New Public Management (NPM) och vilken påverkan det har på myndigheter och deras anställda. Det finns dock ett kunskapsgap gällande hur statens NPM-inspirerade styrning påverkar utformningen av offentliga tjänster samt hur en sådan styrning kan komma att påverka användarna av offentliga tjänster. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur användandet av NPM kan ha kommit att prägla, och störa, det värdeskapande som sker i mötet mellan myndigheter och deras användare. Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och insamlandet av data har skett via intervjuer samt kompletterande dokument. För att besvara studiens syfte har en fallstudie genomförts där fokus legat på omställningsstödet till följd av covid-19.  Studiens resultat visar att kravet på revisorsintyg kan komma att ha en negativ påverkan på tillgängligheten för vissa användargrupper. Resultatet av studien indikerar även att hanteringen av omställningsstödet till största del varit positiv, men att omställningsstödet i vissa hänseenden brustit i sin kommunikation. Utifrån dessa faktorers påverkan kan slutsatsen dras att statens NPM-influerade styrning har försvårat värdeskapandeprocessen för vissa användare. Studiens fynd kan eventuellt vara tillämpbara för att förbättra tillgängligheten för användare av statliga tjänster.  Därav kan studiens resultat vara betydelsefulla för framtida forskning kring hur NPM-inspirerad styrning påverkar användarna av statliga tjänster. / During the year of 2020, the world was affected by covid-19, a global pandemic that also came to affect the world economy. The pandemic caused big difficulties for many Swedish companies. In the light of these circumstances the Swedish government introduced an economic support system (omställningsstödet) to ease the impact for these companies. Control mechanisms to reduce the risk of abuse were introduced when developing the aid. However, some apprehension surrounding the control mechanisms and their effect on the application process for some groups was presented. Previous research shows how New Public Management (NPM) affects the governmental agencies and their employees. There is however an existing knowledge gap regarding how the government´s NPM-inspired management affects the design of public service and how this will affect the users of public services. The aim of the study is therefore to clarify whether the ideas behind NPM may also have influenced, and disrupted, the value creation that takes place in the meeting between authorities and their users. The study has applied a qualitative research strategy and the collection of data has taken place via interviews and supplementary documents. To answer the purpose of the study, a case study was conducted where the focus was on the adjustment support because of covid-19. The results of the study show that the requirement for an auditor's certificate may have a negative impact on the availability of certain user groups. The results of the study also indicate that the handling of the support has been largely positive, but also shows that the support in some respects failed in its communication. Based on the influence of these factors it can be concluded that the government´s NPM-influenced governance has made the value creation process more difficult for certain users. The findings may be applicable to improve accessibility for the users of public services. Therefore, the results of the study may be significant for future research on how NPM-inspired governance affects users of public services.

Today, integration is one of the questions that has increased considerably in importance for the Swedish voter. It is the local municipalities that are responsible for the establishment of immigrants. Since the 1990’s, methods from the private arena have become more common in the public sector. These strategies originate from The New Public Management, where temporary projects have become the norm within the public administration. This essay examines the integration project “Women Can” in Tingsryd, with the ambition to analyze whether the project holds any preventative measures that are long lasting or is rather to be seen as a short-term solution. Former research has shown that temporary integration projects often tend to result in short-term solutions for long-term problems. Using the factors cooperation, implementation and the identification of needs among with interviews with the projects managers as method. This essay shows that the project “Women can” has resulted in the implementation of some preventative tools. However, the project has failed regarding cooperation and the identification of needs, resulting in a short-term solution for the long- term integration question among immigrant women on the labor market in Tingsryd.

Sammanfattning: Senaste årtionden har implementeringen av new public management (NPM) inom offentliga sektorn medfört en ökning av administration för organisationerna, det har påverkat samtliga medarbetare men främst cheferna.  Studien syftar till att undersöka hur mellanchefer som präglas av new public management inom offentliga sektorn upplever de administrativa kraven och stressen. Den eventuella stress mellanchefer upplever kan spåras till fler nya krav och förändringar som NPM medfört.Kraven samt förändringarna är bland annat den dokumentation och rapportering NPM medför för att uppfylla målstyrning och granskningskrav. Ekonomistyrning och kvalitetsmätningar är fler aspekter NPM infört i den offentliga sektorn för mellanchefer, vilket bidrar med en ökning av administrativa arbetsuppgifter och i sin tur kan öka stressnivån hos mellanchefer. Genom kopplingar från tidigare forskning och teorier undersöks det hur mellanchefer upplever administrativa kraven. Hur det påverkar deras arbetssituation samt upplevelsen angående kontroll och stöd för sitt administrativa arbete. Vi har använt oss av kvalitativ forskning genom en kombination av personliga intervjuer och self reports via frågor av en öppen karaktär för att fånga upplevelsen från respondenterna. Studien resulterade i nio mellanchefer från flertal offentliga organisationer som präglas av NPM. Administrativa kraven har ökat för mellanchefer och där synliggörs en förskjutning från traditionellt ledarskap till mer administrativa arbetsuppgifter. Kontroll över administrativa arbetet är en viktig faktor och för att bibehålla kontrollen krävs prioriteringar, vilket främst är svårt från externa aktörer såsom myndigheter. Kollegiala stödet lyfts fram som en viktig faktor för mellanchefernas kontroll samt trivseln på arbetsplatsen. / Summary: In recent decades the implementation of new public management (NPM) within the public sector has led to an increase in administration for organizations, affecting all employees but primarily the managers. This study aims to investigate how middle managers, influenced by new public management within the public sector, perceive administrative demands and stress. The potential stress experienced by middle managers can be traced to the new requirements and changes brought about by NPM. These demands and changes include the documentation and reporting required by NPM to meet goal management and scrutiny requirements. Financial management and quality measurements are additional aspects NPM has introduced in the public sector for middle managers, contributing to an increase in administrative tasks and potentially raising the stress levels among middle managers. By connecting previous research and theories, the study examines how middle managers perceive the administrative demands, how it affects their work situation and their experienceregarding control and support för their administrative work. We employed qualitative research through a combination of personal interviews and self reports using open-ended questions to capture the respondents’ experiences. The study included nine middle managers from several public organizations influenced by NPM. Administrative demands have increased for middle managers, revealing a shift from traditional leadership to more administrative tasks. Control over administrative work is a crucial factor, and maintaining control requires prioritization which is particularly challenging with external factors such as authorities. Collegial support is emphasized as a key factor for middle managers control and job satisfaction.

Vorwort des Autors: Die vorliegende Studie erging aus einer empirischen Untersuchung, die im Rahmen einer Dissertation zum Thema „Wettbewerb in kommunalen Inhousebetrieben“ bei Herrn Prof. Dr. Reichard am Lehrstuhl Public Management an der Universität Potsdam durchgeführt worden ist. Die gesonderte Veröffentlichung dieser empirischen Studie durch das Kommunalwissenschaftliche Institut verfolgt das Ziel, die äußerst interessanten Ergebnisse dieser empirischen Untersuchung einer breiten kommunalen Öffentlichkeit zugänglich zu machen. Hierbei bot sich die Chance, den Ergebnissen und Schlussfolgerungen einen weit größeren Raum zu gewähren als es im Rahmen der Dissertation möglich gewesen ist. Insofern handelt es sich hier nicht um einen Auszug der Dissertation, sondern um eine ausführlichere und teilweise auch weiterführende Betrachtung empirischer Befunde zur Frage, ob die Voraussetzungen für Marktwettbewerb zwischen internen Dienstleistungsbetrieben der Kommunen und externen Anbietern bereits gegeben sind. Da für Marktwettbewerb zahlreiche Reformaspekte des Neuen Steuerungsmodells gegeben sein müssen, bedeutete dies gleichsam die Frage nach dem Stand der kommunalen Verwaltungsreform, die im Zuge der empirischen Untersuchung den 87 Großen Kreisstädten in Baden-Württemberg gestellt worden ist. Um diese empirische Fragestellung verstehen zu können, behandelt diese Studie vorab die Frage, weshalb und in welchem Rahmen Marktwettbewerb für kommunale Inhousebetriebe sinnvoll sein kann und welche Unterschiede zu bisher angewandten Wettbewerbsformen bestehen.

Vorwort des Autors: Dem hier vorgelegten Beitrag liegt eine empirische Untersuchung zugrunde, an der im Frühjahr 2004 bundesweit Städte unterschiedlichster Prägung teilgenommen haben. Die Veröffentlichung durch das Kommunalwissenschaftliche Institut der Universität Potsdam soll dazu beitragen, Informationen zur städtischen Konzernbildung zur Verfügung zu stellen. Im Mittelpunkt der Betrachtung steht hier der empirische Blick auf den Konzern Stadt. Ergänzend ist Ziel, ein Modell für eine kommunale Konzernsteuerung unter Berücksichtigung jüngerer Ansätze der verwaltungswissenschaftlichen Forschung (Stichwort des „Gewährleistungsstaates“) zu skizzieren. Hierzu wird im Vorlauf der Ansatz eines kommunalen Konzerns einer theoretischen Analyse unterzogen. Abschließend wird die Skizze einer „kommunalen Gewährleistungs-Holding“ einschließlich eines kurzen Ausblicks entworfen. Die kommunale Konzernbildung ist ein Thema innerhalb des Forschungsgebietes des Public Management, das aus der zunehmenden Tendenz der Städte resultiert, Aufgaben aus der Kernverwaltung auszugliedern. Entscheidungen, öffentliche Aufgaben in unterschiedlichsten institutionellen Arrangements vom traditionellen Amt oder Fachbereich über hybride kommunale Organisationsformen wie der Sonderrechung, dem (optimierten) Regiebetrieb oder dem Eigenbetrieb bis hin zur städtischen Eigen- oder Beteiligungsgesellschaft in privater Rechtsform zu erbringen, führen zu Strukturen, die im privaten Sektor als Konzerne klassifiziert würden. Aus dieser Entwicklung entsteht Forschungsbedarf sowohl aus Perspektive der Wissenschaft als auch der kommunalen Praxis. An dieser Stelle gedankt sei insbesondere Herrn Prof. Dr. Reichard und dem KWI für die Möglichkeit der Veröffentlichung sowie natürlich den Teilnehmern an der Umfrage.

Magistro darbu buvo siekta susisteminti teorinę medžiagą apie lyderystę valstybės tarnyboje įvairiais aspektais ir pagal atlikto tyrimo rezultatus atskleisti lyderystės raišką Šiaulių miesto viešojo valdymo ir administravimo institucijų vadovų ir darbuotojų tarpe. Buvo išsiaiškinta, koks vadovavimo stilius ir kokia lyderiavimo teorija yra būdingiausia valstybės tarnyboje, kokie lyderio asmeniniai bruožai, gebėjimai, kompetencijos yra svarbiausi valstybės valdyme. Atlikto tyrimo pagrindu buvo suformuotas hipotetinis valstybės tarnautojo- lyderio modelis. Patvirtinama autoriaus suformuluota mokslinio tyrimo hipotezė, jog nemaža dalis Šiaulių miesto viešojo valdymo ir administravimo institucijų darbuotojų bei vadovų pasižymi lyderiui būdingais gebėjimais, savybėmis, kompetencijomis, tačiau pastebimas nepakankamas lyderystės įgūdžių tobulinimas specifinėse lyderystės mokymo programose, seminaruose, kursuose. / Master's work was intended to codify the theoretical material on leadership in the civil service and in accordance with various aspects of the survey results, to reveal the expression of leadership of the Siauliai Public Management and Administration managers and staff people. It was found what style and theory of leadership is the most characteristic and what leader‘s personal traits, skills, competences are important in the civil service. It was found a hypothetical model of public servant as leader. It was confirm that the author‘s formulated the research hypothesis that a big part of the Siauliai Public Management and Administration managers and staff people have personal traits, skills, competences which are important to leaders, but they participate not enough in specific leadership training programs, seminars and courses.

Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta är ett relativt nytt sätt att tänka inom räddningstjänsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva räddningstjänsten organisatoriskt har vi använt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sätter säkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean). Mellan dessa teoribildningar, HRO, NPM och Lean finner vi motsättningar där HRO traditionellt sett arbetar med överkapacitet för att alltid vara redo om olyckor skulle inträffa. Denna överkapacitet betraktas inom NPM och Lean som resursspill vilka skall elimineras för att få till en kostnadseffektivare organisation.   Syfte Att genom en fallstudie av SSBFs förändringsarbete beskriva och förstå vilka effekter tillämpandet av Lean production får i en High Reliability Organization.   Metod Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie. Genom intervjuer har vi kartlagt anställda inom SSBFs tankar om kostnadseffektivitet och dess påverkan på den egna organisationen.   Slutsatser Kostnadsbesparingarna i budgeten och sättet dessa genomförs på ser vi som ett tydligt tecken på influenser av New Public Management och Lean production. Vi ser den minskade redundansen som en risk för säkerheten, både för de anställda men också allmänheten. Vi anser också att det har lett till en effektivare resursanvändning, dock bör kommunikationen förbättras och en dialog föras mellan de lokalt och centralt anställda för att hitta lösningar som påverkar säkerheten i så liten utsträckning som möjligt.