Under 2000-talets första årtionde genomgick Försvarsmakten betydande förändringar och för att stärka organisationen i den processen har Försvarsmaktens värdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkätmaterial med både Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, när Försvarsmaktens värdegrund borde kunna betraktas som implementerad är det aktuellt att undersöka hur värdegrunden tillämpas. I det här fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och därmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och värderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.Källmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrån teorier om professionalisering och new public management. Officerskårens anspråk på att utgöra en profession förutsätter en väl grundad yrkesetik såväl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren. New public management, vilket genomsyrat svensk förvaltning de senaste decennierna, präglas däremot av decentraliserad styrning, utformandet av policydokument och lågt förtroende för de statsanställda. En förtroendebrist som framförallt drabbar de som tidigare åtnjutit stor frihet i yrkesutövningen: de professionella.Slutsatserna omfattar att officerskåren finner etiska frågor både viktiga och intressanta men att man i första hand använder sitt ”sunda förnuft” istället för Försvarsmaktens värdegrund när man tar ställning i dessa frågor. Slutligen åberopas militär etik som ett område som verkar glömts bort när Försvarsmakten fastställde vilka värderingar som skall gälla inom organisationen.

Lagstiftning som berör rekrytering inom statliga myndigheter visar på markanta skillnader mellan statlig och privat rekrytering, där det råder fri anställningsrätt. Med reformvågen New Public Management, som står för styrningsrelaterade och organisatoriska förändringar inom den offentliga sektorn, har den offentliga sektorn inspirerats av den privata sektorn. Syftet med studien har varit att undersöka rekryteringsprocessen i sex statliga myndigheter i en stad i Mellansverige. Fortsättningsvis ville vi med studien uppnå en ökad förståelse för hur kompetensbedömning går till i statliga myndigheter och hur myndigheterna påverkas av lagstiftning i sina rekryteringsbeslut. En semistrukturerad intervjumetod användes och undersökningen utfördes med de målstyrt utvalda rekryteringsansvariga vid respektive myndighet. Bilden som målas upp av rekryteringsprocessen i de statliga myndigheterna verkar vid första anblick stel och formell men vi finner tidigt i studien tendenser som pekar på att rekryteringsprocessen är mer flexibel än vad som framställs, något som kan tänkas vara influenser av New Public Management. Studien visar på att överklagandeprocessen, vilken är unik för statliga anställningar, i sig är någorlunda verkningslös men hade lagstiftning om denna rättighet saknats, är det möjligt att rekryteringsprocessen inte hade drivits med något slags rättvisetänk överhuvudtaget. Studien visar på att ju lägre krav i kravprofilen, desto mindre betydelse får principen om sakliga grunder och därmed kan även de statliga myndigheterna vi undersökt närma sig fri anställningsrätt, likt inom andra sektorer.

Tillitsbaserad styrning är ersättningsmodellen som ska rädda den svenska offentliga sektorn från New Public Management och dess styrsystem. Sedan 2016 har Tillitsdelegationen forskat, arbetat och presenterat en styrningsmodell som ska minska på återrapportering, återge tilliten till professionen samt öka tjänstemannens egen tillit till sitt yrke. Syftet med denna studie är att analysera Tillitsdelegationens utgivna texter och finna eventuella diskurser som kan ha hjälpt till att forma deras problemformulering och lösningsförslag. Detta har skett med hjälp av arkeologiska och genealogiska arbetssätt. Med hjälp av dessa verktyg har studien lokaliserat ett antal antagonistiska förhållanden mellan två primära diskurser, medarbetardiskursen samt uppdragsdiskursen. Detta kan bero på underliggande historiska krafter som präglar diskurserna och gör det svårt för dem att samspela. Studien har även påvisat en typ av diskursiv cykel som präglar lösningsförslagen. Lösningarna besvarar problem som etableras av tidigare presenterade lösningar. Detta kan bero på de tidignämnda historiska krafterna vilket gör det svårt för Tillitsdelegationen att presentera en tydlig och enformig lösning. Med åtanke på att Tillitsdelegationen själva anser att Tillitsbaserad styrning och andra ersättningsmodeller alltid måste följas upp efter implementation så har vi höga förhoppningar om att den offentliga sektorn kommer återhämta sig efter New Public Management, det är dock viktigt att just fortsättningsarbete står i centrum.

Sammanfattning:  Under tiden som passerat sedan 90-talet har makt mellan stat och kommun decentraliserats. Kommuner drivs mer självständigt men är beroende av staten för att finansiera välfärd, en maktkamp mellan stat och kommun om vem som bär ekonomiskt ansvar är ständigt återkommande. 90-talskrisen var startskottet för många förändringar i socialförsäkringar, styrsystemet New Public Management infördes för att kostnadseffektivisera men också för att till viss del öka statens kontroll över offentlig sektor. De som inte längre kvalificerar sig till a-kassa eller sjukpenning söker sig ofta till det kommunala försörjningsstödet, flertalet är sjuka eller arbetslösa och bör kanske få stöd av de statliga socialförsäkringarna istället för Socialtjänsten, samhällets sista utpost.  I nuvarande välfärdsdebatt höjs röster om att det sker en förskjutning av kostnader från stat till kommun. I denna uppsats undersöks förskjutning av kostnader från stat till kommun med särskilt fokus på socialförsäkringarna arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och assistansersättning. För att göra det utförs en scoping review med vetenskaplig såväl som grå litteratur. Staten verkar stegvis avsagt sig ansvar i flertalet socialförsäkringar genom att exempelvis försvåra tillgången till a-kassa, utförsäkra sjukskrivna, eller genom strängare bedömningar av arbetsförmåga och rätten till assistansersättning. Det är dock problematiskt att dra kausala samband mellan statliga beslut och kommunala budgetar, men mycket tyder på att det sker en förskjutning av kostnader från stat till kommun.  Sökord: Decentralisering, förskjutning av kostnader, socialförsäkringar, New Public Management, finansieringsprincipen, inkomstbortfallsprincipen, sjukpenning, assistansersättning och a-kassa.

Friskolereformens införande i början på 1990-talet utgjorde ett paradigmskifte i svensk utbildningpolitik. Trots att reformen infördes för över trettio år sedan är den fortfarande högaktuell i den samtida debatten. I föreliggande uppsats studeras argumentationen i den svenska friskoledebatten. Studiens syfte är att generera kunskap om argumentationens karaktär med fokus på hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument samt hur dessa kan förstås i ljuset av offentliga värden. Studien är en kvalitativ textanalys i form av en argumentationsanalys. Argumentationsanalysen används för att systematiskt redogöra för argumenten i debatten och klargör hur dessa är uppbyggda och förhåller sig till varandra. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin idenfieras hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument. Vidare används offentliga värden som teoretiska referenspunkter i analysen samt för att kontextualisera debatten. De offentliga värdena hämtas från Public Value Management, New Public Management och Lennart Lundquists offentliga etos.  Studiens resultat visar att förespråkare av friskolor tenderar att rama in sina argument i relation till valfrihet och kvalitet. I dessa argument dominerar ekonomivärden och New Public Management-orienterade värden såsom konkurrens och sparsamhet. Kritiker tenderar istället att rama in sina argument i relation till segregation och idén om marknads/koncernskolan. Kritikernas argument diskuteras framförallt i ljuset av Public Value Management och värdeskapande möjligheter.

I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades.  Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.

Nel mondo delle imprese, l’efficacia del sistema di contabilità analitica per il miglioramento delle performance organizzative è ampiamente dimostrata. I risultati della letteratura del settore pubblico sulla relazione diretta tra MAS e performance sono invece ancora scarsi e controversi. La presente ricerca si propone di colmare questo gap e di indagare, con metodo quantitativo, se la presenza di questo strumento nelle aziende sanitarie pubbliche implichi effettivamente una buona performance, misurata sulla base di indicatori, sia economico-finanziari, sia non economico-finanziari. In particolare, lo studio di propone di verificare se le caratteristiche di base di un sistema di management accounting abbiano un significativo impatto positivo sulle performance economico - finanziarie e sull’efficienza e appropriatezza dell’organizzazione; un sistema di contabilità analitica più sviluppato migliori significativamente i risultati economico - finanziari, l’efficienza e l’appropriatezza dell’organizzazione; il livello di sviluppo del MAS comporti un differente impatto sulle performance in funzione di alcune caratteristiche delle organizzazioni sanitarie pubbliche, come l’appartenenza o meno della azienda ad una regione sottoposta ad un piano di rientro dal deficit finanziario, o il fatto di essere o meno una ASL piuttosto che un’Azienda ospedaliera, o di avere una casistica particolarmente complessa. / Management accounting theory has generally assumed that accounting information improves decision-making and, thereby, organizational outcomes. The Italian Legislative Decree no. 502/92 introduced the Management accounting systems in the public health care organizations, within the New Public Management reforms. According to NPM theories, “Management is management” in public and private sectors, so the use of private sector management tools can improve public sector performance. However, “no prior studies have systematically tested whether the same kind of management principles and techniques have the same effects in both public and private organizations” (Hvidman, Andersen, 2013). Indeed, concerning impacts, management accounting research is still mainly focused on manufacturing firms while public sector is largely unexplored. In response to this gap, this study investigates the impact of MAS on financial and non-financial organizational performance of a large sample of health care organizations. More specifically, the purpose of this work is to verify whether: 1) The presence of MAS has positive effects on financial performance, on efficiency and appropriateness; 2) The functionality of the costing system is positively correlated with financial and non-financial organizational performance; 3) The relationship between MAS and organizational performance will be more likely in the presence of some contextual factors.

Di fronte al moltiplicarsi di episodi di commissariamento nella pubblica amministrazione italiana e in particolare nel settore culturale, la presente ricerca mira a comprendere gli obiettivi, le modalità di intervento ed i risultati raggiunti mediante la nomina di commissari straordinari. Si tratta di un intervento anomalo ed inusuale a livello internazionale (la stessa voce commissariamento risulta intraducibile in inglese), dove la ricerca di possibili termini di paragone, effettuata passando in rassegna la letteratura di disaster management, quella sul riaccentramento amministrativo e quella sugli interventi di turnaround nel settore pubblico, restituisce un quadro estremamente specifico del fenomeno, per lo più interno ai confini nazionali. Nello studio, caratterizzato da un forte approccio esplorativo e phenomenon driven, vengono analizzati quattro casi di commissariamento nel settore culturale italiano: due aree archeologiche (quella di Napoli e Pompei e quella di Roma e Ostia) e due Fondazioni Liriche (Teatro Carlo Felice di Genova e Arena di Verona). Dalla ricerca emerge un quadro profondamente critico delle gestioni commissariali. Gli obiettivi ambigui e l’elevata discrezionalità concessa al commissario non sono accompagnati da un’adeguata trasparenza nei processi di nomina, proroga e sostituzione dei commissari, con la prevalenza di rapporti di tipo personale o ‘feudale’. Dal punto di vista dei risultati il commissariamento non incide sulla routine dell’amministrazione ordinaria, rappresentando nel migliore dei casi una parentesi temporanea di buona gestione, o, nel peggiore, perseguendo interventi non legittimi rispetto ai valori professionali che regolano le organizzazioni analizzate. Se considerato alla luce del più generale processo di riforma in senso manageriale che ha coinvolto le istituzioni analizzate dalla fine degli anni ’90, il commissariamento esalta ed intensifica gli aspetti maggiormente critici dell’approccio italiano al New Public Management, in termini di scarsa trasparenza e accountability, elevata influenza della politica nei processi decisionali e generale incoerenza dei disegni di riforma. / My doctoral thesis topic concerns the intervention of the Italian central government when autonomous or semi-autonomous agencies are considered to be in 'emergency' or 'crisis' situations. The intervention is called 'commissariamento' and it entails the substitution of the ordinary management team. Moreover, emergencies entail extraordinary powers: special Commissioners can repeal part of the law in order to re-establish the order quickly. It is impossible to translate the word ‘commissariamento’ in English, an expression itself of diversity in administrative notions and vocabulary. In my explorative research, I'm focusing on the features of the intervention and on the results achieved by analyzing four case studies within the Italian cultural sector: two archeological areas (Napoli and Pompeii and Rome and Ostia) and two Opera Houses (Theatre Carlo Felice of Genoa and Arena of Verona).

Denna studie undersöker ett av Uppsala kommuns etappmål inom klimat- och miljöarbete och hur den kommunala målstyrningen påverkar gymnasieskola och anställdas interna arbete. För att analysera det organisatoriska arbetet och implementeringar av målet används teorier kring neoliberalism och new public management (NPM). Till studien har textanalys och semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att målträngsel är ett faktum för skolans verksamheter vilket även påverkar implementeringen och hanteringen av ekomålet. Hur det påverkar de anställda beror mycket på individens kunskap och ansvarsområde. Skolans storlek har stor betydelse på tillämpningen av målet och arbetsbelastningen på ansvarig personal. Vidare visar studien på att den kommunala styrningen både medför en hårdare intern styrning inom verksamheterna samtidigt som utrymmet för ledarskap kan tyckas öka.

<p><p>Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frågar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll står inför. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med djupintervjuer där framstående personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn på svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv ställer uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll står inför. Utmaningarna består av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hämmar en förändring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen.</p></p>