Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband med införandet av new public management och ålderismen i den svenska äldreomsorgen samt om biståndshandläggarnas handlingsutrymme blivit påverkat av detta. Den metod som vi valde för denna studie var en allmän litteraturöversikt där fem vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. De teoretiska ramar vi valt att förhålla oss till är domänteorin, ålderism och handlingsutrymme. Det resultat som framkom av studien var att biståndshandläggarnas handlingsutrymme har blivit påverkat av new public management och att skillnader i policys och riktlinjer mellan kommuner kan variera. Det framkom även i resultatet att ålderism har ökat i takt med att new public management infördes. De äldre ses som en kostnad för samhället då fokus ligger på kostnadseffektivitet snarare än att medborgare har rätt till en god livskvalitet. Den slutsats vi kom fram till var att det krävs mer forskning runt New Public Management och vad det har orsakat för konsekvenser inom området. / The aim for this study was to investigate whether there was any connection with the introduction of new public management and ageism in Swedish care for the elderly, and how discretion for care managers was affected by this. The method we chose was a general literature review where five scientific articles were reviewed and analyzed. The theoretical frameworks we chose to relate to are the domain theory, ageism and discretion. The result that emerged from our study was that the care manager's discretion is largely affected by new public management and that the difference in guidelines and policies between municipalities can vary greatly. It also emerged in the results that ageism has increased as new public management was introduced, where the elderly are seen as a cost to society where we must ensure that it is as cost-effective as possible rather than citizens who have the right to a good quality of life. The conclusion we reached was that research regarding New Public Management and the consequences it has created needs to be further explored in future research.

No description available.

Sjukvården har genomgått omfattande marknadsstyrda reformer sedan början av 1990-talet. Dessa reformer har sina rötter i New Public Management-ideér vars syfte är att uppnå kostnadsmedvetenhet, resultatstyrning och valfrihet. I samhällsdebatten har dock andra konsekvenser av NPM framhållits, däribland den påfrestande arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och den minskade inriktningen på patientens behov. Fokus för denna studie ligger på beroendevård specifikt, och målet har varit att undersöka arbetsmiljön på det psykosociala planet, samt att analysera möjligheterna att tillhandahålla individanpassad vård – i ljuset av de pågående strukturella förändringarna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har ämnet analyserats med stöd av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld, samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har sedan kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och individualisering. Analysen visar systemerfarenheter som förefaller resultera i en beroendevård präglad av tungt belastad personal och där möjligheterna till individanpassad vård tycks begränsade. Detta kan kopplas till avprofessionalisering och etisk stress hos personalen, påverkande såväl deras arbetsmiljö som vårdkvaliteten. Ett starkt fokus på ekonomisk effektivitet, med påverkan på både personal och patienter, framkom utifrån studiedeltagarnas yrkeserfarenheter. Samsjuklighet förutsätter koordinerad vård mellan professioner. Detta skapar hinder i beroendevården, för såväl patienter som personal, på grund av fragmentering bland vårdaktörer, en konsekvens av NPM. Intervjupersonerna upplever att de inte ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med deras kompetens, utbildning, erfarenhet och personliga engagemang. Slutsatsen i denna uppsats är att marknadsstyrning och slimmade organisationsmodeller inom beroendevården är  svårt att kombinera med en individanpassad vård där de aspekterna av beroendesjukdom tas i beaktning och endast kan fungera i nära samråd med professionen.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.</p><p><strong> </strong><strong>Huvudresultat: </strong>Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering.</p><p>Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer.</p><p>Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study has been to investigate how</p><p>middle-managers experience their operational position. Many of</p><p>Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks,</p><p>where methods for reducing costs in organizations are utilized. The</p><p>purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’</p><p>consider that their operational position transforms in</p><p>times of change.</p><p><strong>Method: </strong>This study have had a qualitative approach where</p><p>interviews with eight middle-managers within SocialServices in a</p><p>smaller municipality in the southern of Sweden has been</p><p>performed.</p><p><strong>Main results: </strong>The respondents has claimed that the economic</p><p>demands have toughened as a result of a time of turbulence that has</p><p>been characterized by; parts of the organisation has been exposed</p><p>to competition, customers’ right to choose among alternative</p><p>health-care institutions as well as decentralization. The respondents</p><p>indicate that they have experienced a higher degree of control since</p><p>the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking</p><p>freedom due to decentralization. On the other hand they</p><p>imply that one cannot have absolute control in the work, especially</p><p>not for questions concerning economy. Support is claimed to</p><p>emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is</p><p>that in questions concerning economy the respondents always</p><p>consult an economist, whereas questions concerning personnel or</p><p>other questions regarding the daily work are refereed to colleagues.</p><p>Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the</p><p>middle-managers regarding economy.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.  Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.  Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering. Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer. Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi. / Purpose: The purpose of this study has been to investigate how middle-managers experience their operational position. Many of Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks, where methods for reducing costs in organizations are utilized. The purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’ consider that their operational position transforms in times of change. Method: This study have had a qualitative approach where interviews with eight middle-managers within SocialServices in a smaller municipality in the southern of Sweden has been performed. Main results: The respondents has claimed that the economic demands have toughened as a result of a time of turbulence that has been characterized by; parts of the organisation has been exposed to competition, customers’ right to choose among alternative health-care institutions as well as decentralization. The respondents indicate that they have experienced a higher degree of control since the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking freedom due to decentralization. On the other hand they imply that one cannot have absolute control in the work, especially not for questions concerning economy. Support is claimed to emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is that in questions concerning economy the respondents always consult an economist, whereas questions concerning personnel or other questions regarding the daily work are refereed to colleagues. Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the middle-managers regarding economy.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner. / Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning. Empirin har bestått av kvalitativa intervjuer med chefer inom kommunal sektor. Resultatet visar att från en personalstrategisk nivå finns det en god intention att kunna stödja chefer ute i verksamheter som påverkats av konkurrensutsättning, men att cheferna saknar stöd, beroende på vilken organisation de tillhörde. Vi såg vikten av att skriva tydliga avtal med ramar och beskrivningar av vad som ska göras i en upphandling. Detta för att erhålla en så bra kvalitet och kontroll som möjligt. Vi menar att en tydligare struktur kunde underlätta för chefernas arbete i samband med konkurrensutsättning. Nyckelord Offentlig sektor, New Public Management, konkurrensutsättning, personalstrategi. / The public sector is considered to be ineffective. The advocates for New Public Management (NPM) thinks that the public sector's activities should be carried out with focus on result, equal to the private sector, this because the taxpayers’ money will gain the citizen more. One way to solve ineffectiveness problem has led to allowing competition between public and private sector over contract. With this background, we thought it to be interesting to investigate the public health care sector. The aim was to study how organisations work on a strategic level with support and guidance to first line managers, in a competitive environment, and how these mangers think about this support. We also wanted to explain the underlying reasons for more exposition to competition. The empirical data comprises qualitative data from interviews, documents and a broad theoretical background. The result showed that the strategic human recourse department had a good intention to support managers in their organisations that is affected by competition, but that the managers lacked certain support, depending on which organisation they belonged to. We saw the importance of good contracts with a clear framework and a good description, this in order to receive as good quality and control as possible. We believe that such a framework may lead to a clearer structure that in return may be a good support for the managers on a competitive market. Keywords Public sector, New Public Management, exposition to competition, personnel strategy

The purpose of this thesis is to illustrate how the business philosophy Lean, originating from the Japanese manufacturing industry, has been transferred to The Swedish Migration Agency. In addition to this, I will also look at how the management philosophy New Public Management (NPM) has been introduced in The Swedish Migration Agency´s discourse.   The Swedish Migration Agency is an authority of change and 2015 has so far been an eventful year marked by record high refugee flow in combination with the new organizational structure, alongside with mass recruitment in the organization.   The Lean model gaining ground can be seen as a paradigm shift and a shift from a democratic discourse to a NPM-discourse, where the state had previously been characterized by traditional bureaucracy, but now focuses on efficiency and management by objectives. This development creates a neoliberal effect on the Swedish welfare society, where citizens gradually transforms into consumers.

This Bachelor's thesis in Environmental Science studies the quality of an index of performance measurement of Swedish municipalities' sustainability governance offered by the environmental magazine Miljöaktuellt. Executed for six consecutive years, this evaluation is arguably the most comprehensive and widely spread local sustainability assessment in Sweden. Contextualizing this quantitative measurement tool in the paradigm of New Public Management, the research questions posed are: 'to what extent does the index employed by Miljöaktuellt correspond to the requirements of a set of quality criteria for sustainability assessment?' and 'is the index appropriate as a measure of, or a goal for, Swedish municipalities' internal sustainability efforts?' Through the perspective of evaluation theory, Miljöaktuellt's index is seen as a performance evaluation, thus categorizing this study as a meta-evaluation. Through a qualitative thematic approach, the index is analyzed using the 8 BellagioSTAMP-principles that were developed as tools for assessing quality of sustainability assessments as themes for the analysis. The results found by Miljöaktuellt are clearly and effectively communicated, but the index in itself is shown to be inadequate in methodological rigour in its handling of indicator data, lacking analytical power as ecological indicators are given disproportionate attention compared to economic and social indicators, and insufficient in transparency due to unexplained theoretical considerations, rendering the index inappropriate as a basis for policy guidance in Swedish municipalities. / Denna kandidatuppsats i miljövetenskap syftar till att undersöka kvaliteten hos tidningen Miljöaktuellts utvärderingssystem av svenska kommuners hållbarhetsarbete som de har granskat och rankat årligen i sex år. Detta index är antagligen den mest genomgripande utvärderingen av kommunalt hållbarhetsarbete i Sverige. Miljöaktuellts kommunrankning sätts in i New Public Management-paradigmet och utvärderingssamhällets kontext för att besvara frågeställningarna som lyder: ”Hur väl överensstämmer Miljöaktuellts kommunrankning med en uppsättning kvalitetskriterier för utvärdering av hållbar utveckling?" och ”Är kommunrankningen lämplig att använda som mått på, eller mål för kommuners interna hållbarhetsarbete?" Från ett utvärderingsteoretiskt perspektiv betraktas kommunrankningen som en kvalitetsutvärdering; denna studie kategoriseras därmed som en metautvärdering. Indexet analyseras som en tematisk innehållsanalys med utgångspunkt i de 8 BellagioSTAMP-principerna som utvecklats som ett mätverktyg av utvärderingar av hållbar utveckling. Även om Miljöaktuellt kommunicerar sina resultat väl bedöms tidningens index sakna metodologisk tyngd i behandlingen av dess indikatorer, brista i analytisk kapacitet då ekologiska indikatorer ges oproportionerlig tyngd på bekostnad av ekonomiska och sociala indikatorer, samt sakna nödvändig transparens då teoretiska överväganden inte uttrycks och motiveras. Dessa brister gör indexet olämpligt som underlag för politiska beslut inom svenska kommuners hållbarhetsarbete.