Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning. Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande:  Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå? Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb? Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer. Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats. De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar. Samtidigt tyder undersökningen på att de fungerar som ledare i de organisationer där de är verksamma. Det kan därför vara svårt att dra generella eller långtgående slutsatser om vilka explicita krav som ställs för sportchefsrollen, utifrån vår studie. / Sport managers at the elite level in Swedish football have the ultimate responsibility for the club sports organization. Today’s club football can be seen as a major enterprise, which is followed, by media, supporters and sponsors. The pressure on the sport managers is therefore high both on a leadership level and for taking the responsibility for the actual sport results. These are important points for our investigation of the sport management leadership. The aim of this project is that from the sport managers own perspectives try to understand how they experience the demands put on them as leaders and how they practice their leadership. The practiced leadership is further discussed in relation to three different leadership models. The following are the questions we have searched answers for:  What are the requirements for a sport manager in a Swedish elite football club?  What leadership’s abilities are needed for the role as a sport manager?  We have used a semi-structured qualitative interview method. The respondent’s answers have been related to three leadership models, which are discussed in our analysis and conclusion.  The sport managers have different background and leadership styles. Still they do function equally well as a manager in their organization. Therefore it can be hard to draw general conclusions about explicit requirements for the sport manager role, from our study.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem. En medarbetares reaktion på förändringarna är också avgörande för dess utfall. Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur en organisationsförändring, inom bussbolaget Nobina AB, påverkar de anställda. Det med avseende på hur ledare motiverar, engagerar och inspirerar de anställda. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är hur en ledare bör agera för att framgångsrikt implementera en förändring i en organisation. Hur gör ledaren för att motivera, engagera och inspirera de anställda att genomföra och acceptera en förändring? För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie på Nobinas bussdepå i södra Stockholm. Empiri samlades in genom personliga intervjuer, mailintervjuer, en gruppintervju samt observationer. Empirin utgörs huvudsakligen av de anställdas uppfattning om det förbättringsarbete som tillämpats i syfte att ge medarbetarna större möjlighet att påverka sitt arbete. Teorier som har legat till grund för studien och analysen har bland annat varit Lewins förändringsmodell ”The Model of Change”, ”The Eight-stage Change Process” av Kotter (2012), Kotter och Schlesingers (2008) strategier för att bemöta motstånd samt Kouzes och Posners (1997) teorier om motivation, belöning och erkänning. Studiens slutsats är att en ledare bör skapa möjligheter och förutsättningar för den anställde att själv ta initiativ i sitt arbete. Det är också då den anställde verkligen försöker påverka utfallet av en förändring. Det handlar om inställningen hos den anställde och om de förutsättningar en ledare skapar, när man skall implementera förändringar på ett framgångsrikt sätt. En ledares förmåga att kommunicera ut ett budskap och att vara synlig och tillgänglig för de anställda är parametrar som även de påverkar initiativförmågan hos de anställda. De som fått möjlighet att delta i organisationsförändringen är positivt inställda till sina chefer och sitt arbete medan de som lämnas utanför upplever ett allt större missnöje. Det beror troligen på att de saknar information och insyn i förbättringsarbetet. Problematiken är således att cheferna och förbättringsgrupperna, då de inte lyckas kommunicera ut förbättringsarbetets budskap till de anställda, riskerar det ursprungliga målet med hela organisationsförändringen.

The purpose of the study can in greater detail be described as makingan analysis of the role of knowledge, as well as the assumptions inscribedin knowledge, in the practices of governing academic subjects liketeachers and researchers. The point of departure is the new concepts of theinteraction between individual freedoms and social norms that emergedrecently in the context of the political governance of higher education(Management). The study also includes genealogical analyses of how thenew forms of governance are related to historical imaginaries of the Academy(past times), and how such historical material is reproduced and operatesin today’s Swedish University settings. The historical material consists of texts regarding the history of theUniversity, public material such as official reports of the State (SOU) andgovernment bills and it also includes reports from a national symposium onthe university in the middle of the 1980’s. The empirical material consists of an impressionistic ethnographic fieldstudy from 10 meetings of the deans’ council in the second part of1998 (Study 1), 27 in depth interviews; 10 interviews with deans (Study 2),11 interviews with the members of the university board and finally 4 interviewswith external informants (Study 3). The theoretical guidelines, along which this research is organised,are based on Michel Foucault´s notion of gouvernmentalité (governmentality),Nikolas Rose’s reflections regarding the emergence of new liberalrationalities of governing (advanced liberalism) and Judith Butler’s poststructuralfeminist perspective. This theoretical framework is used as apoint of departure to study how power and governance operate in thepractices of the deans’ council; how the assumptions and concepts of thedeans are inscribed in those practices where power and governance areexercised; how the deans construct themselves and each other and finallyhow the construction of identities in those practices are related to the forcesof power that operate inside and outside the university setting. The self-governing practices of the deans’ council, that are part ofthe university’s governance policy, are understood by the actors as a movementtowards increased autonomy. A closer scrutiny of those practices,however, reveals that the new management discourse governs the practicesfrom behind, as it were. The activities of the university, it seems, arenow directed towards the aim of realizing the future needs of manpower insociety, preferably within the technological, scientific and medical sector.In order to ensure oneself about efficiency and quality, the previous confidencesystem is replaced by a quality follow-up (quality control) systemwith the starting point in an economic administrative thinking.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation. Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar. Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen. Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar.

No description available.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

<p>Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet. Det finns ett stort antal definitioner och den mest genomträngande bygger på ett beroende mellan två parter. Konflikter har både positiva och negativa aspekter men vid rätt hantering i rätt tid kan de oftast bidra till en positiv utveckling för både företaget och individerna.</p>

<p>Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet. I undersökningen har resultat framkommit som inte tagits upp i tidigare forskning. Detta var att lärares humor spelar en stor roll för hur eleverna uppfattar just den lärarens ledaregenskaper. I diskussionen görs en jämförelse mellan de resultat som framkom i undersökningen mot vad som står i bakgrundskapitlets litteratur. Det ges även några förslag på vidare forskning.</p>