<p>En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare?</p><p>Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade. Uppsatsens syfte blir att besvara den här frågeställningen och komma fram till användbara ledaregenskaper som butikschefen kan praktisera. Det skall åstadkommas genom tio öppna individuella intervjuer med medarbetare. Kriterierna för de utvalda respondenterna var att de skulle arbeta inom detaljhandeln och besitta branscherfarenhet om minst tre år. Anledningen till att vi endast intervjuade medarbetare är att undersökningen utgår ifrån medarbetarnas perspektiv.</p><p>Teorin i rapporten sammanfattar teser på områden ledaregenskaper och motivation. Vi skall undersöka ifall de generella ledaregenskaper som benämns i litteraturen korrelerar med motiverande ledaregenskaper samt jämföra motivationsteorin med svaren från intervjuerna. Teorierna lyfts följaktligen fram för att analysera resultatet av vår undersökning. Slutsatsen av rapporten var att de mest motiverande ledaregenskaperna hos en butikschef var de egenskaper som blivit benämnda av hälften eller fler respondenter i de tio intervjuerna. Utifrån undersökningsresultatet ger vi även rekommendationer i rapporten till nuvarande respektive blivande butikschefer och ledare inom detaljhandeln. Den här rapporten svarade på sitt syfte och kom fram till faktiska ledaregenskaper som motiverar. Därav kan rapporten vara av betydelse för såväl forskare som butikschefer inom ämnesområdet.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vad högstadieelever anser motiverar dem till lärande i skolan. Studien genomfördes med fem kvalitativa gruppintervjuer, med två elever i varje intervju. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar som handlade om läraren som motivator, den sociala lärandemiljön som motivator och betyg som motivator.  Studien visade att läraren var en mycket viktig faktor till motivation för respondenterna. Respondenterna ville ha en lärare som bemötte dem med respekt och trygghet. Det var tydligt i studien att lärarens sociala egenskaper var mer motiverande till inlärning än hens ämneskunskaper. Studien visade även att respondenterna ville ha en trygg undervisningsmiljö där läraren visar att hen bryr sig om dem och deras utveckling. I studien framkom att respondenterna hellre studerar själva än tillsammans med andra elever då de upplevde detta enklare och mer effektivt. Studien visade även att betyg och bedömning skapade stor stress och osäkerhet hos respondenterna, samtidigt som bedömningen inte ledde till ökad motivation.

Ökad osäkerhet på arbetsmarknaden har lett till att allt fler uppleveranställningsotrygghet, vilket har visats påverka både individ ochorganisation negativt. Samtidigt har transformativt ledarskapsammankopplats med positiva konsekvenser för både hälsa ocharbetsrelaterade attityder. Syftet med studien var att fastställasambanden mellan kvantitativ respektive kvalitativanställningsotrygghet och arbetstrivsel, organisationsengagemang ochpsykisk hälsa, samt att undersöka om transformativt ledarskap kanmildra dessa samband. En enkätundersökning som besvarades av 467medlemmar från ett fackförbund utfördes och därefter beräknades trehierarkiska multipla regressionsanalyser med arbetstrivsel,organisationsengagemang respektive psykisk hälsa som beroendevariabler. Studien erhöll negativa samband mellan kvalitativanställningsotrygghet och arbetstrivsel, organisationsengagemangrespektive psykisk hälsa, samt ett negativt samband mellan kvantitativanställningsotrygghet och psykisk hälsa. Undersökningen kundevidare påvisa att en hög grad av transformativt ledarskap mildradesambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet och psykisk hälsa.Eftersom anställningsotrygghet påverkar både individ ochorganisation är satsningar på transformativt ledarskap därmed bådeviktigt och betydelsefullt.

Denna studie fokuserar på hur kvinnliga chefer upplever sin ”resa” mot ledar- och chefskap. En kvalitativ datainsamlingsmetod har tillämpats där intervjuer med sex nu- och dåvarande kvinnliga chefer har genomförts för att komma närmare in på mina frågeställningar: Hur upplever respondenterna att vägen till chefspositioner påverkats av just den anledningen att de är kvinnor? Vilka erfarenheter lyfts upp i förhållande till samhällets attityder om kvinnligt och manligt? Hur beskrivs ledarskapets karaktär i förhållande till attityder om kvinnliga och manliga roller? Materialet har analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv om kvinnligt ledarskap. Studien visar för hur dessa kvinnor upplever att deras framgång har påverkats av den orsaken att de är kvinnor. Det framgår i intervjuerna att deltagarna mer eller mindre upplever att en kvinna kan beröras av den anledningen att hon är en kvinna till att klättra sig upp i karriären. Detta, då det enligt respondenterna visar sig att kvinnor oftast behöver bevisa att de har tillräckligt hög kompetens för att erhålla sig en hög position i arbetslivet. Det visar sig även att de oftast prioriterar privatlivet framför karriär i vilket utgör en annan orsak till hinder som kan påverka dem. Trots allt det här visar det sig ändå att de flesta respondenterna själva inte har influerats av detta i stor utsträckning då de menar att de ändå har lyckats med sin karriär. Studien visar dessutom att beteende och självförtroende är en viktig aspekt som med fördel kan bidra till att man vågar ta för sig mer i livet. Slutsatsen är att kvinnor mer eller mindre kan komma att stöta på hinder i livet som påverkar deras karriär. Allt ifrån barn och familj till den personliga karaktären som upplevs skilja sig markant från mannens.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur ungdomsledare skapar och formar en gruppkultur i en deltagargrupp vid en lägergård i Sverige. Semistrukturerade intervjuer med ledare som arbetar eller har arbetat inom verksamheten har använts som empiriskt underlag för att uppfylla studiens syfte. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tre sociologiska teorier; den symboliska interaktionismen, den sociala konstruktivismen samt Randall Collins begrepp interaktionsritual. Denna analys har resulterat i slutsatserna att gruppens kultur är del av en större gårdskultur med redan etablerade traditioner och symboler. Deltagarnas beteenden och relationer utgår därför från en förutbestämd ordning som lärs ut både direkt och indirekt genom ledarnas egna beteende, samt genom att ledarna skapar tillfällen för gemensamma aktiviteter som lägger grunden för gruppens egna symboler och minnen, och därmed en stark sammanhållning.

No description available.

Date: 2022-06-01                             Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen university Authors: Felix Michel (94/07/23)  Mahran Aljabra (98/08/21)  Zeinab Qusay Jihad Jihad (99/07/08) Title: Leadership styles and Motivational work at distance Supervisor: Klara Regnö Keywords: Leadership, Leadership theories, Leadership styles, Distance leader, motivation, motivation theories, Pandemic,Covid-19 Purpose: The purpose of this study is to investigate how the distance work that the pandemic entailed has affected managers' leadership style and their motivational work among their employees in the Swedish accounting industry. Research questions: How has managers' leadership style in the accounting industry been affected as a result of the telework?How has the managers' motivational work among their employees in the accounting industry been affected by telework? Method: The study was conducted using a qualitative research method with interviews as empirical material. Conclusion: It can be stated that the telework has not been affected by the principles of the transformative leadership of the respondents. On the other hand, the distance work has affected the respondents in that they have needed to change leadership methods and act more flexibly. The well-being of employees and satisfying their individual needs became extra important. It can be stated that managers' motivational work among the employees in the accounting industry was affected by the fact that they needed to change or strengthen their motivational work as a result of the distance work. Due to changed communication channels and the distance that the telework entailed, it became extra important with communication and to satisfy the individual's needs.

En viktig del i varje organisation och företag är ledarskapet, vem som leder och hur de leder påverkar hela verksamheten. Att anställa ledare är kostsamt och att hålla ledarskapsutbildningar likaså. Detta har väckt vårt intresse för hur andra erfarenheter utanför arbetslivet kan vara till användning för ledare inom företag vilket ledde oss till elitidrott.  Det finns inom detta område ett tydligt forskningsgap då området är relativt outforskat. Det som finns är forskning på barn och ungdomar som idrottat och de livsfärdigheter som de utvecklar inom idrott. Detta i kombination med exempel på elitidrottare som blivit framgångsrika chefer och att företag på olika sätt redan drar inspiration från sportvärlden har lett oss till oss till studiens forskningsfråga:  Hur kan de färdigheter elitidrottare utvecklat i idrotten komma till användning för dem i ledarskapsroller inom företag?  Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för och utforska huruvida personer som innehar ledarskapsroller och som tidigare utövat sporter på elitnivå har nytta av de färdigheter de utvecklat och stärkt inom sina idrottskarriärer inom sin nuvarande roll som ledare i företag. Syftet är därigenom att bidra med ny kunskap inom ett område som idag är relativt outforskat. För att besvara studiens forskningsfråga och uppfylla dess syfte har åtta semistrukturerade intervjuer utförts, med personer som idag innehar en ledarskapsroll och som tidigare har varit elitidrottare.  Resultatet av studien visar att det finns ett flertal färdigheter som elitidrottare utvecklar inom idrott som de senare har användning av i en ledarroll. Delvis har en del nya färdigheter som inte finns med i referensramen identifierats, dessa är förmåga att ge feedback, tankesätt om prestation före resultat, disciplin, förmåga att hantera stress, vikten av en trevlig miljö och den värdegrund som finns. Vi har även identifierat färdigheter som nämns i teoretiska referensramen, då gällande unga, men nu gällande vuxna elitidrottare och dessa är socialt ansvar, lagkänsla och samarbete, kommunikation, känslor och konflikthantering och målsättning och tidsplanering. Studien visar även att det finns tre olika sammanhang inom idrotten där idrottare utvecklar sina ledarskapskunskaper. Detta är genom egna ledarroller, exempelvis som tränare, genom att ta inspiration från sina egna ledare och i utförandet av idrott.

Organisationer genomgår förändringar vilka påverkar såväl organisationen som medarbetarna. Den stil ledaren använder i förändringsprocessen påverkar både processens gång och dess resultat. Studiens syfte är att belysa vilka ledarstilar som ledare använder när de driver förändringsarbete. Studien är en kvalitativ intervjustudie och bygger på åtta intervjuer med ledare inom fem olika organisationer. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning som visar att ledare är väl medvetna om vilken ledarstil de väljer att använda och hur den påverkar medarbetarna och med det även förändringsprocessen. Resultatet visar också en kombination av transformativ och transaktionell ledarstil är önskvärt under en förändringsprocess.

Covid-19 is a virus that has been rapidly spreading throughout the entire world from the start of 2020 and continued even during 2021. In a little bit over a year Sweden had more than one million confirmed cases of Covid-19. This virus has caused companies to start working remotely, by distance, to minimize the spread of the virus, which has forced employees and managers to adapt to the new way of working. The quick change to working remotely, in virtual teams, can cause challenges that require managers to adapt or change their leadership to effectively handle the transition. In this study, the purpose is to examine leadership and how managers experience the way of managing by distance. This study will also seek an understanding of which challenges and changes in the leadership that are the main consequences and also how managers have changed their way of working with motivation, communication and monitoring during remote work. To conduct the study a qualitative research method has been applied where only one company has been studied to get a deeper understanding of this phenomenon and to collect data ten semi-structured interviews were conducted and six questionnaires were sent. The company in this study is anonymous, which means that when the company is mentioned it will be by a fictitious name. The findings showed that the leadership’s main challenges were the social distance, the lack of natural encounters, the sensitive conversations and to see employees’ well-being as well as their body language. Based on the empirical evidence, the focus of motivation was perceived to be more focused on maintaining relationships and to look after the employees' health and well-being. It seems that the communication has increased in view of regular meetings and reconciliations, but also to maintain the social contact. The reconciliations are used to create an overview, not to micromanage or exercise control but instead the managers rely on trust and competence. Their leadership also seems to have become more present and more engaged with the employees. Finally, this study concludes that some aspects that managers perceive as important in their leadership are reinforced when working remotely. These are for example communication, to be present and building relationships. Additionally, there are also aspects that are not as important (development) at the same time as new aspects (well-being) are highlighted more during leadership by distance. / Covid-19 är ett virus som har haft en snabb spridning över hela världen från början av 2020 och fortsättningsvis även under 2021. Inom lite mer än ett år hade Sverige mer än en miljon bekräftade fall av Covid-19. Viruset har gjort att företag behövt börja arbeta hemifrån för att minska smittspridning, vilket tvingat medarbetare och chefer att ställa om till det nya arbetssättet och virtuella team. Att arbeta på distans kan medföra några utmaningar som ställer krav på chefer att anpassa eller förändra sitt ledarskap för att effektivt hantera omställningen. I denna studie är syftet att undersöka ledarskap och hur chefer upplever att det är att leda på distans. Studien söker även efter en förståelse för vilka utmaningar och förändringar i ledarskapet som är de huvudsakliga konsekvenserna och även hur chefer förändrat sitt sätt att arbeta med motivation, kommunikation och översyn under distansarbetet. För att genomföra studien har en kvalitativ forskningsmetod applicerats där endast ett företag har undersökts för att få en djupare förståelse för fenomenet och för att samla in data har tio semistrukturerade intervjuer genomförts och sex frågeformulär skickats. Företaget i denna studie är anonymt, vilket betyder att när företaget nämns är det med ett fiktivt namn. Resultatet visade att ledarskapets främsta utmaningar var den sociala distansen, avsaknandet av naturliga möten, känsliga samtal och att se medarbetarnas välmående samt deras kroppsspråk. Utifrån respondenterna uppfattades motivationens fokus vara mer inriktat på att vårda relationer och även att se över medarbetarnas hälsa samt välmående. Det verkar som att kommunikationen har ökat med tanke på de regelbundna mötena och avstämningarna men också för att den sociala kontakten ska bibehållas. Avstämningarna används för att få en överblick, de använder sig inte av mikromanagement för att utöva kontroll utan istället förlitar sig cheferna på förtroende och medarbetares kompetens. Ledarskapet verkar ha blivit mer närvarande med ökad delaktighet med medarbetarna. Avslutningsvis drar denna studie slutsatsen att några aspekter som chefer upplever som viktiga i deras ledarskap förstärks under distansarbete. Dessa är exempelvis kommunikation, att vara närvarande samt bygga relationer. Vidare finns det även aspekter som inte är lika viktiga (utveckling) samtidigt som nya aspekter (välmående) lyfts mer vid ledarskap på distans.