Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en arbetsplats som är inriktad på individer med psykiska funktionsnedsättningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört åtta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat på följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. Utifrån vårt syfte formade vi med hjälp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frågor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvårdnadsarbete och motiveringsarbete. De har variation i sitt arbete och dagarna kan se väldigt olika ut. Kommunikationen på arbetsplatsen fungerar bra både mellan de anställda och med chefen. Det finns ett öppet klimat och de känner att de kan uttrycka sina åsikter till chefen. Det som främst motiverar medarbetarna är stödet från kollegor och av brukarna på verksamheten. Återkommande som motivationsfaktorer i resultatet är stödet, uppskattningen och den feedback de får från varandra. Resultatet visade att verksamheten i dagsläget är innovativ, detta efter att en omorganisation har genomförts vilket i sin tur har lett till ett innovativt beteende hos de anställda. Utifrån vårt resultat kan vi se ett samband mellan motivation och innovation på enheten och visar med hjälp av en egen modell detta samband.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal. Det behöver även förbättras inom området rapportering, det behöver bli en mer enhetlig syn på vad som är en påtaglig risk för ett missförhållande och när det ska rapporteras. Som det är i dag så klassificeras de olika händelserna fast det står i bestämmelserna att det inte ska göras. Respondenterna tycker att Lex Sarah är en bra och nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet samtidigt så ser de det som ett skuldbeläggande. Studien har analyserats med hjälp av vetenskapliga teorier som organisationsteorier och ledarskapsteorier. / The aim of this study was to get abetter understanding of howunit managers in eldercare describe how they view and use the Lex Sarah, existing knowledge on the subject and how they reason around the word anomaly. The study is qualitative and based on semi-structured interviews. The study is based on a hermeneutic approach because I wanted to know my respondents ideas and experiences concerning Lex Sarah. Six unit managers were interviewed. The managers describe their knowledge, how they used the Lex Sarah in operations and how they see the ills. The result of the study shows that the knowledge of the subject Lex Sarah needs to be improved both among unit managers and among staff. It also needs to be improved in the area of ​​reporting, there is a need for a more uniform approach to what a substantial risk of an anomaly is and when it should be reported. Today it`s classified in many different ways though it says in the rules that it should not be done. Respondents think that Lex Sarah is a good and necessary part of the systematic quality work at the same time they see it as guilt. The study has been analyzed using scientific theories organizational theories and management theories.

Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ”framgångsrecept”. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters “framgångsrecept” för ett lyckat förändringsarbete? För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget. Brobygget är inspirerat av Lean filosofin och dess verktyg. Uppsatsens teoretiska ramverk kretsar därmed kring forskning om Lean och om organisationsförändring. I kommunen har nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från olika verksamheter genomförts. Resultatet visar att chefernas inställning till förändringsarbetet och dess effekter i stort är positiv. Några av de förbättringar som förändringsarbetet har genererat i chefernas verksamheter är bättre kommunikation, medarbetarnas ansvarstagande och att saker förs upp till ytan och tas itu med direkt. Chefernas ansåg att förändringsmodellen fungerade som ett ramverk och gav en riktning för vart förändringsarbetet ska leda. De ser ökade möjligheter för medarbetarna att ta eget ansvar, att skapa kortsiktiga vinster, att hitta lösningar och att vara reflekterande kring förändringsarbetet, och menar att det är aspekter som Strängnäs kommuns förändringsmodell och verksamhetsstrategi genererar och bidrar till. Slutsatsen är att genomslaget och framgången kan bero på att den strategi och förändringsmodell som Strängnäs kommun arbetar efter är tydligt inspirerad av Lean filosofin och dess verktyg.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik. För att få en fördjupad inblick i linjechefers och med- arbetares uppfattningar om tillit i ledarskap valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervju- er. Två linjechefer och fyra medarbetare i deras olika team intervjuades.  Sammanfattningsvis visar resultatet att ledning och medarbetare har en liknande syn på vad tillit är och att det är mycket betydelsefullt i en teambaserad organisation. I den här undersökningen handlar tillit om ärlighet, öppenhet och stöd. Tillit medför att kommunikation och kunskapsdelning förbättras, det underlättar utvecklingen av självstyrande team, samt ökar effektiviteten. Resultatet visar att ledningens (linjechefernas) arbete kan delas in i olika områden. Dessa är linjechefernas dubbla roller, medarbetarnas lärande och utveckling, medarbetarnas arbetsuppgifter och mål, samt linjechefernas kommunikation, information och feedback. När det gäller förutsättningarna för tillit i ledningens arbetssätt visar resultatet på flera områden som samtidigt utgör både möjligheter och hinder.   Studiens slutsats är att det finns ett teoretiskt perspektiv som innebär att det finns ideologiska utgångs- punkter och en planering av arbetets organisering som främjar tillit i de studerade teamen. Det finns även ett praktiskt perspektiv som innebär att ledningen anstränger sig i flera avseenden att arbeta på ett sätt som kan antas främja tillit mellan ledning och medarbetare, samtidigt som det också finns problem och utvecklingspotential i detta arbete. En av de tillitsskapande möjligheterna skulle kunna vara att förstärka ledningens coachande eller transformativa ledarbeteende.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Lärarna menade här att en ständig dialog med eleverna gör att läraren vet var respektive elev befinner sig i sitt lärande vilket underlättar för denne att hjälpa eleven vidare. Goda relationer till eleverna har också, enligt lärarna, en positiv effekt på klassrumsmiljön då eleverna blir mer motiverade att göra de uppgifter som läraren lägger fram då de, med bakgrund av den goda relationen, vill göra läraren nöjd.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas. I studien diskuterades det ökade elevantalet i undervisningsgrupperna, skolledningen, ombyggnationer, lokala regler, elever med särskilda behov, lärarens privatliv och lärarens ämnes-och ledarkompetens som påverkansfaktorer på lärandemiljön i skolan. Ur resultatet kan uttydas att läraren har en avgörande påverkanskraft på lärandemiljön, där läraren behöver inneha förmåga att skapa ett gott klassrumsklimat, samtidigt som hen ska äga förmågan att bygga goda relationer, skapa lust, delaktighet och möjligheter för eleverna. Slutligen diskuteras och fastslår studien lärarens komplexa uppgifter och roll.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna. Den huvudsakliga kritiken rör att förstelärare fått för lite tid avsatt i tjänsten för att kunna utföra de nya uppgifter som tjänsten för med sig. Flera lärare ställer sig också kritiska till det bristfälliga mandat som finns i tjänsten och att tjänsten inte är en tillsvidaretjänst. Rörande ledarskapet så visar studien att förstelärarna har väldigt fria arbetsbeskrivningar och det är mycket upp till dem själva att bedöma hur tjänsten bäst ska användas. Då det gäller lärarnas syn på att leda kollegor så uppstår en förhållandevis homogen bild där lärarnafokuserar på att ge möjlighet för de andra lärarna att lära av varandra och att finnas till handsom de andra lärarna vill ha hjälp med något.

Denna studie undersöker hur medarbetarens motivation i arbetet påverkas av ledarskap på distans samt vilka möjligheter och svårigheter detta innebär, sett utifrån ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansåg vi vara av intresse då vi fann att majoriteten av publikationerna inom området var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgörs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin närmsta ledare på distans. Det empiriska underlaget har tolkats utifrån en ledarskapsteori och tre motivationsteorier. Dessa utgörs av Full range leadership, Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki samt teorin om yttre och inre motivation. Studiens resultat har analyserats och visar att de positiva följderna med ledarskap på distans överväger de negativa, då omständigheter som flexibilitet och möjlighet att ta eget ansvar värderades av samtliga informanter. Några utav de svårigheter som identifierades var stundvis bristande kommunikation och gemenskap, något som vi tror kan ha sin lösning i att företagen som tillämpar distansarbete upprättar en särskild policy. Denna skulle innehålla riktlinjer för både ledare och medarbetare som berörs av anställningsformen. Slutligen presenteras även förslag till framtida forskning som på ett adekvat sätt kan komplettera denna studie.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga. Trots att studier visar på hur organisationsstrukturen påverkar ledarskapet finns mindre forskning som inkluderar organisationskultur, genus och ledarskap. Syftet med denna uppsats är därför att se hur beskrivningar av hur ledarskap och genus skapas och ser ut i två kulturella kontexter, där den ena är mansdominerad och den andra är kvinnodominerad. Studiens empiriska material utgår från totalt nio semi-strukturerade intervjuer. I en organisation inom byggbranschen intervjuades fyra män och en kvinna, vilkas svar ställdes i relation mot svaren från tre kvinnor och en man, fyra personer som arbetar inom hotellbranschen. Resultaten pekade på att organisationerna var könsmärkta. Beskrivningarna av ledarskapet skiljer sig avsevärt mer i fråga om vilken bransch ledaren befinner sig i, än vilket kön ledaren har. Studien indikerade även att män och kvinnor inte leder särskilt olika, utan dess ledarstil tenderar att påverkas av yttre faktorer. Vidare indikerade studiens resultat hur det i båda organisationerna finns det överhängande föreställningar om kvinnor och hur kvinnor agerar samt att båda organisationer efterfrågar en jämnare könsuppdelning.