Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande. Rapporten avslutades med en del förslag på fortsatt möjlig forskning bland annat genom att låta medarbetare ge sina uppfattningar om ledarskap och kommunikation men även att utforska vidare hur kommunikation påverkar ett ledarskap och organisation. / <p>Godkännandedatum 2013-06-10</p>

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för vad som huvudsakligen motiverar reseledare samt visa hur reseföretag arbetar med motivation och hur detta upplevs av ledare samt reseledare på destinationerna. Detta har studerats genom en kvalitativ studie med en analys av relevanta teorier och empiri som tagits fram genom flertalet intervjuer. Vi har intervjuat personer i fyra led; HR- ansvarig på hemmaplan, de högsta ledarna på utlandsdestinationerna, mellanchefer samt reseledare. Detta för att kunna studera vilka typer av belöningssystem som sätts upp hemifrån och hur detta upplevs av de olika respondenterna och för att få fram information om vilka faktorer som motiverar reseledarna mest. Det som varit utmärkande i vårt resultat är att reseledarna främst drivs av inre faktorer såsom ansvar och personlig utveckling och lägger mindre vikt på yttre faktorer såsom lön och arbetstider. Det råder meningsskiljaktigheter om de monetära belöningssystem som sätts upp hemifrån i form av provision på sålda utflykter och vinstdelning. En del av ledarna och reseledarna menar att de motiverar till viss del om de är rättvisa och andra menar att de ekonomiska belöningssystemen inte alls motiverar dem. De icke- monetära belöningssystemen i form av feedback och möjlighet att göra karriär är något som motiverar mer.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen. Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de? Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper? Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer? Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna. Därefter har de sammanställts och en resultatanalys samt slutsatser har redovisats. Det teoretiska perspektivet som används i studien är det situationsanpassade ledarskapet med tillhörande begrepp och formuleringar.   Resultat Resultatet har visat att lärarna ofta börjar med ett direktstyrt ledarskap men att de mer och mer drar sig mot ett samrådande och självstyrande ledarskap. Kommunikationen och ledarskapet lärarna använder varierar från varje enskild elev och varje enskild situation/uppgift. Lärarna ger eleverna liknande uppgifter men ibland får vissa elever hjälpa andra till bättre resultat. Därmed finns alltså verktyg som går att använda. Eleverna har inte tänkt på om de fått någonting speciellt att tänka på men anser det viktigast att alla får göra samma saker.   Slutsats Lärarna måste alltid kunna ha ett öppet och skiftande ledarskap samt tydlig kommunikation för varje enskild elev och individ, då varje situation inte liknar någon annan under en lektion. Samt att det är viktigt att alla får samma uppgifter men med enskild styrning. Verktyg att använda är att ta hjälp ifrån duktiga elever samt att ge lägre presterande elever mer hjälp vid övningar men också att använda sig av svårare respektive lättare övningar av varje moment. / Aim The aim of this study is to illustrate how a PE-teacher make all pupils feel satisfied with their education and their own learning during the PE-lessons. Are there any tools the PE-teacher can use to make the student work and develope in their own special way and if so, how are they used?  Are there any similarities or differences between the tools used between students that possess more or less developed PE-skills?  How do the PE-teacher document the students performances when it comes to diverged performance levels?  What do the students think about the tools that the teacher possibly use? Method This study has used a qualitative study with interviews. The interviews has implemented in different schools with four PE-teachers and four students. They have been recorded or been written down. They have all been based on a interview guide and the interviews with the teachers took 20 - 30 minutes and the interviews with the students took 5 -10 minutes. After that they have been written down and a result analysis with conclusions have been raised. The theoretical perspective has been the situational leadership with associated concepts.   Results The results show that teachers usually start with a direct leadership that more and more developed into a supporting and delegating leadership. The communication and leadership teachers use can vary between individual students and individual situations and assignments. The teachers give the students similar assignments but sometimes certain students get to help other students. Also the students have not thought about if they have gotten any special assignments  to do but they think the most important thing is that every student gets to do the same assignment.    Conclusions The teachers most always have a open and diverse leadership with clear communication  for every student and individual, because every situation is not the same as the other during a lesson. And that it is important that everybody gets the same assignments but with single steering. The tools that a teacher can use is to get help from good students and to give lower performer students more help but also to use harder and easier levels at every assignment. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2013</p>

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet. Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning. Frågor ställdes huruvida de har haft några viktiga förebilder. Lärarna fick även frågor om respektive lärarutbildning som de gått, och om de har präglats av den. De fick vidare svara på vad personlighet var för dem och hur den avspeglas i lärarrollen. Slutligen ställdes frågor om hur de ser på sin lärarroll idag och hur de har kommit fram till den lärarroll de har idag. Resultatet visar på vilket sätt utbildning påverkar lärarollen och hur personligheten spelar in. Lärarollen bildas gemensamt både av yttre faktorer såsom utbildning och inre processer såsom erfarenheter och reflektion. Personlighet är stommen där erfarenhet och praktik adderas och integreras på ett hållbart sätt. Det är emellertid svårt att åtskilja vad som är mest betydelsefullt för den enskilda individens lärarroll, personligheten eller utbildning. Utbildning är en av faktorerna som är grunden för att bygga vidare på i lärarollen, men enligt respondenterna kommer de verkliga lärdomarna i arbetet som lärare. Slutsatsen är att både utbildning och personlighet leder framåt och ger tillsammans med erfarenhet en insikt om hur lärare bildar en bärbar lärarroll.

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation?   Nivå: C–Uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pontus Eriksson &amp; Aram Amein Handledare: Per–Arne Wikström Datum: 2013-08   Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.     Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare. Med grund i problemformuleringen har valen gjorts i den teoretiska referensramen. Vetenskaplig forskning och litteratur som ansetts relevant har valts ut med bakgrund mot syftet.   Resultat och slutsats: Denna studie har visat att en ledares kommunikationsstil påverkar de anställdas bild av dennes prestation. Det har också visats att en viss kombination av specifika kommunikationsstilar skapar en viss bild av ledarens prestation. Ledare som har kunskap för detta område skapar sig större förutsättningar för att effektivt kommunicera med sina anställda. Vi tycker att tillämpning av detta område i ledarskapsutbildningar tillför ytterligare dimensioner i lärandet om ledarskapskommunikation. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning på detta område skulle kunna genomföras genom att utföra deltagande observationer på företag och styra ledarens val av kommunikationsstilar. Jämförelse skulle göras genom intervjuer med de anställda ett flertal gånger under denna period för att sedan sammanställa resultatet.   Uppsatsens bidrag: Identifierat vad specifika kommunikationsstilar har för påverkan på de anställdas bild av ledarens prestation.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning. Enhetscheferna från handikappomsorgen hade längre genomsnittlig utbildning än enhetscheferna från äldreomsorgen. Enhetscheferna från hemtjänsten hade betydligt kortare erfarenhet i organisationen jämfört med övriga chefer från vård- och omsorg.  Slutsatsen är att det fanns signifikanta samband mellan arbetsområde och ledarskapsindex, där enhetscheferna från handikappomsorgen hade högre ledarskapsindex än enhetscheferna inom äldreomsorg. Mellan övriga variabler fanns inga samband. / The aim of this study was to investigate if there is any correlation between the education, leadership experience, leadership indices and customer satisfaction of first-line managers, distributed over the fields of disability- and elderly care within the same organisation. The background to the study was that the Swedish government has raised concerns regarding the first-line managers in elderly care, as personnel groups are large and administrative support is minimal, which means that the managers may not always have the conditions required to manage and lead the operations. In comparison to disability care, there are considerable discrepancies in the scope of the positions with regard to financial resources and employee working conditions. The study was conducted in an average-sized municipality in central Sweden, and it was a quantitative study with 40 first-line managers included, where results from two existing surveys were examined. Each manager was assigned a value based on the total customer satisfaction in the unit, based on a customer survey, and a leadership index figure, based on an employee survey in which employees rated their managers. The results indicate that 70% of the first-line managers within nursing and care had completed a minimum of three years of higher education. The first-line managers within disability care had a higher education on average than the first-line managers within elderly care. The first-line managers within home help service had considerably less experience within the organisation compared to the rest of the first-line managers within nursing and care. The conclusion is that there are significant correlations between the field of work and leadership indices, and that first-line managers within disability care had higher leadership indices than first-line managers within elderly care. No correlation was found between the other variables.

Arbetsmotivation är ett välstuderat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka om faktorerna kön, ålder och empati hos ledaren predicerar inrerespektive yttre arbetsmotivation. Även könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende påanställningstidens längd undersöktes. I denna kvantitativa studie deltog säljare och tjänstemäninom privata sektorn. Av dessa var 43 kvinnor och 56 män. Job Satisfaction Questionnaire(JSQ) baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori användes för att mäta arbetsmotivation ocharbetstillfredsställelse. Formuläret innehöll även fyra demografiska frågor samt fempåståenden gällande empatin hos ledaren som baserades på Interpersonal Reactivity Index(IRI). Statistisk prövning med Multipel Regressionsanalys och partiell korrelation visade attinre och yttre arbetsmotivation förklarade 10 % av empatiskt ledarskap. Övriga faktorerförklarade under 1 %. Statistisk analys med Manova avseende könsskillnader iarbetsmotivation visade att män hade signifikant högre inre och yttre arbetsmotivation änkvinnor. Könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende på anställningstidens längdprövades med tvåvägs ANOVA för mellangruppsmätning. Även här visade resultatet enstatistisk signifikant könsskillnad. En tolkning till resultatet kan vara att empatiskt ledarskapskapar goda förutsättningar för arbetsmotivation. I diskussionen förs resonemang omresultatet i relation till tidigare forskning. / Work motivation is a well-studied area of work psychology. The aim of the present study was to investigate whether the factors of gender, age and empathy of the leader predicts internal and external motivation. Although gender differences in job satisfaction depending on length were investigated. In this quantitative study participated sellers and administrative staff in the private sector. Of these were 43 women and 56 men. Job Satisfaction Questionnaire (JSQ) based on Herzberg's Two-Factor Theory were used to measure work motivation and job satisfaction. The questionnaire also contained four demographic questions and five statements regarding the empathy of the leader based on the Interpersonal Reactivity Index (IRI). Statistical testing with Multiple Regression Analysis and partial correlation showed that internal and external motivation was explained by 10% of empathetic leadership. Other factors explained less than 1%. Statistical analysis with Manova regarding gender differences in work motivation showed that men have significantly higher internal and external motivation than women. Gender differences in job satisfaction depending on work length was tested using two-way ANOVA for between group measurements. Results showed a statistically significant gender difference. One interpretation of the result can be that empathetic leadership creates good conditions for work motivation. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsätta uppdragsgivarens förväntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala värderingar för ökat lärande hos medarbetare. Centralt är ledarens praktiska görande för att underlätta lärande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förståelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som används för organisatoriskt lärande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsätta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lärande organisation. Den mest framträdande teorin är Senges teori (Senge 1990, 1994) om lärande organisation. Det finns litteratur, avhandlingar och artiklar kring lärande organisationer som utgår från Senges teorier vilka delvis beskriver ledarens görande vilket underlättar lärande. Det som delvis beskrivs är vad och på vilket sätt medarbetarens lärande kan kopplas till det ledaren gör. Här har jag utgått från teorier, avhandlingar och artiklar som beskrivs ha empirisk grund (exempelvis Alexandersson m.fl. 1998; Bass 2000; Berggren m.fl. 2001; Bergman 1995; Ekman 2004; Granberg &amp; Olsson 2009; Johnson 1998; Kock 2010; McGill &amp; Slocum 1993; Mossberg m.fl. 2006).   Senges teori har lett mig till att arbeta med frågeställningen Vad gör ledaren för att genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlätta medarbetarens lärande? Syftet med uppsatsen är att öka förståelse för och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att med olika tekniker och verktyg förbättra lärandet i organisationen. Med att tillföra kunskap avses även ledarens görande och tillvägagångssätt, ledarens metoder och ledarskapsprocessen för att underlätta medarbetarens lärande, dvs. fokus är på det ledaren gör. Uppsatsen beskriver vilka ledarskapstekniker ledaren använder sig av (vad ledaren gör) i organisationen när ledaren omsätter uppdragsgivarens krav i koppling till de av Senge beskrivna ledarskapsteknikerna som han beskriver teoretiskt (Senge 1990, 1994). Uppsatsen har inte som ansats att ge ett nytt teoretiskt bidrag kring teorier om lärande organisationer. En uppdelning har gjorts i olika uppsatsområden utifrån passande delar av Senges teorier om lärande organisation: visions- och värderingsarbete, tankemodeller, handlingslärande. Jag har tittat närmare på det Senge (Senge 1990, 1994) ser som centralt i teorin om lärande organisation: vad som händer när de anställda blir tillfrågade och får mer inflytande och om detta har lett till ökat lärande. Den studerade organisationen är en länsstyrelse i södra Sverige. Organisationen fick en ny landshövding för några år sedan. Efter att landshövdingen tillträtt arbetade ledningen inledningsvis tillsammans med personalen med en vision och värdeord för organisationen. Visionen arbetades fram med målbilden att bli en myndighet, en arbetsplats, en arbetsgivare. Jag har studerat hur en genuint delad vision inte kan vara dikterad från ledningen. Vidare beslutade Landshövdingen att inrätta en ”medarbetardag” en gång i månaden där ledning och medarbetare gemensamt avsatt tid för att arbeta med t.ex. värderingar och vision. Den återkommande mötestiden har även används för inspirationsföreläsningar, informationsförmedling m.m.   Ledningen har här använt sig av ett arbetssätt som liknas vid att bemyndiga medarbetaren. Detta för att lyfta medarbetarna och utveckla en process för att utveckla organisationen. Ett tidskrävande och engagerande ledarskap som i slutändan ger en mer långsiktig lärandeprocess i organisationen. Den nya landshövdingen har lyckats förmedla och beskriva bakgrundsorsakerna till förändringsbehovet i organisationen och genom olika metoder och möten fått medarbetarna att anförtro sig till behovet av att utveckla en gemensam vision och gemensamma värdeord. Kännetecknande för arbetet är att organisationen gemensamt arbetat med att förändra organisationen: Lärande för att utveckla organisationen har blivit en fråga om överlevnad för organisationen då antalet arbetsuppgifter och uppdrag ökar samtidigt som tilldelade budgetmedel minskar.   De intervjuade ledarna beskriver att organisationen har gått från att ha varit mer reaktiv till att i dagsläget vara med proaktiv med ett utvecklat medarbetardriv. Uppdragsgivarens beskrivna målsättning med organisationen förefaller nu i högre utsträckning sammanfalla med organisationens eget arbete. Lärande i vardagssituationer över enhetsgränser i form av handlingslärande och en mer flexibel organisation har blivit några av resultaten med förändringarna. Detta har givit ett ökat medarbetarlärande för större kundnytta. Det gemensamma arbetssättet i organisationen för att ta fram värdeorden beskrivs även ha haft effekten att medarbetarens överprövning av det ledningen säger och gör blir inbyggd i arbetet då medarbetaren deltar aktivt i planeringen av arbetsuppgifternas fördelning.   Ledarna i organisationen har uppmärksammat och lockat fram ett ökat lärande genom att medarbetaren nyttjar en större del av sin kompetens och nyttjar sina resurser på ett mer optimalt sätt. Effekterna att ha utvecklat lärandet beskrivs vara många, här är några exempel: Förbättrade kundrelationer, stärkande i en motsvarande konkurrentjämförelse, stärkt yrkeskompetens, förbättrad medarbetarmotivation, tydligare helhetsbild för medarbetaren, förändringsberedskapen har förbättrats etc. Här återfinns likheter mellan min empiri från Länsstyrelsen och med Ekmans avhandling (Ekman 2004). En aktiv och engagerad ledning kan inte nog understrykas som en av de mest betydelsefulla faktorerna för att medarbetarens delaktighet och lärande ska kunna utvecklas för att gemensamt skapa ett större värde för kunderna och externa intressenter.   Ledarna har genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlättat medarbetarens lärande. Genom olika handlingar och aktiviteter, möten och forum, utveckling av värdeord och en vision har ledarna skapat förutsättningar och tillfört kunskap som underlättat medarbetarens lärande. Förändringarna karaktäriseras av ett ledarskap som främjar gemensamhet, ett arbete som sker tillsammans med medarbetaren vilket förbättrat arbetet över enhetsgränserna genom medarbetardeltagande. Ledarna eftersträvar att underlätta för medarbetarna att arbeta i vardagen genom värdeorden i riktning mot visionen. Organisationens ledare eftersträvar att praktiskt genomföra det Senge (Senge 1990, 1994) teoretiskt beskriver som tekniker i en lärande organisation.   Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att med olika tekniker och verktyg förbättra lärandet i organisationen.  Denna kunskap omfattar i huvudsak kunskap som tillför tidigare teorier ytterligare kunskap om vad ledarna gör och vilka ledartekniker ledarna i organisationen använder sig av för att underlätta medarbetarlärande i koppling till olika teorier kring ledarskap. Detta omfattar beskrivningen på föregående sida tex. genom ledarskapstekniker som värderings/visionsarbetet, föreläsningar, chefsseminarier och utbildning, medarbetardagar, ärendedialog, strategiska samtal etc.   Ledarna i organisationen har genom olika ledartekniker och verktyg flyttat medarbetarens fokus från lärande inom egna enheten till mer uttalat helhetsfokus och lärande i organisationen. Helhetsfokus i organisationen har blivit medarbetarnas ”systemtänkande” vilket av ledarna beskrivs som en naturlig grund för sättet att tänka. Ledarna har utvecklat sin förståelse hur ledarskapet påverkar det organisatoriska lärandet exempelvis genom enhetsgemensamma aktiviteter, möten etc. Medarbetarens lärande utvecklas när helheten i organisationen är utgångspunkten istället för enbart fokus på de olika organisationsdelarna var för sig, isolerade från varandra. Uppsatsens bidrag är att utveckla en beskrivning av vad ledaren gör och vad ledaren har för tekniker och aktiviteter vid en organisationsförändring för ökat medarbetarlärande. Uppsatsens bidrag är vidare att utveckla Senges teori och Ekmans avhandling och ge ytterligare exempel på ledartekniker för att underlätta ärende: att införa organisatoriska tvärgrupper, tydligare beskrivna feedbackmetoder för lärande, chefsseminarier, utbildning och föreläsningar med anpassad informationsförmedling för ökat lärande (Ekman 2004; Senge 1990). Uppsatsen är ett bidrag med exempel för att utveckla användbarheten hos Senges teori om lärande organisationer (Senge 1990).

Försvarsmakten i Sverige genomgick år 2010 omfattande förändringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförändring har påverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hämtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna är anhängare av ett ledarskap där medarbetare inkluderas och får möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan härledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur.