Den här studien fokuserar på pedagogiskt ledarskap inom folkbildningen och handlar om att arbeta som rektor på folkhögskola. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta rektorer och det empiriska materialet har därefter analyserats med inspiration av en fenomenografisk metodansats, där analysresultaten har genererat fyra kategorier: Strategen, Kommunikatören, Administratören och Demokraten.  Rektorerna beskriver sitt ledarskap, sina utmaningar samt vilket ledarskap de tycker passar på en folkhögskola. Studien visar att kopplingen till folkbildningens fyra syften är central. Likaså har demokratibegreppet en stor betydelse för rektorernas syn på ledarskapet inom folkhögskolan

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om F-3 lärares upplevelser av derasledarskapshandlingar i klassrummet för att skapa ett gott klassrumsklimat. Metoden somanvänts är kvalitativ och de teoretiska perspektiven som hjälp oss att tolka vår empiri, är derelationella och punktuella perspektiven. Resultatet sammanställer de intervjuade lärarnasupplevelser av deras ledarskapshandlingar och besvarar hur dessa används för att styraklassen. Slutsatsen är att när lärare tillämpar ett relationellt perspektiv i deras synsätt kanelevers intellektuella och sociala utveckling påverkas positivt.

Fenomenet ledarskap har sedan länge intresserat forskare från en mängd olika discipliner. Främst har fokus varit på att finna ett allmängiltigt normerande grundrecept utifrån rationella ansatser. Trots en stor mängd vetenskapliga studier, främst baserade på kvantitativt underlag, återstår frågor av mellanmänsklig natur. I sökandet efter det goda och konstruktiva ledarskapet har forskningen den senaste tiden allt mer intresserat sig för fenomenet tillit. Den här studien syftar till att skapa en djupare förståelse för faktorer som bidrar med tillit i ledarskaps sammanhang. I synnerhet berör frågeställningarna vilka faktorer som påverkar tillit i ledarskapet och i organisationer. Främst används beteendeperspektiv som förklaringsmodell. Som underlag för vidare antaganden tolkas empiri från intervjuer. Studien påvisar flera samband mellan redovisade teorier och empiri. Men det finns också flera diskrepanser. Resultatet anger att ett antal faktorer främjar tillit mellan chef och medarbetare. Dialog och återkoppling framträder exempelvis som två viktiga faktorer. Omvänt påverkar s.k. låt-gå ledarskap eller icke-ledarskap medarbetarna och effekten destruktivt. Det framhålls också betydelsen av att organisationen signalerar en tillåtande kultur, att det är tillåtet att göra misstag. Samt att den enskilda chefen har förmåga att skydda medarbetaren från negativ respons. Vidare konstateras också att de vedertagna normativa och rationellt välregisserade teorierna ofta skiljer sig från de tillfrågades mer turbulenta realitet. I intervjuerna framkommer ett samstämmigt behov av att chefer skall tillföra struktur och spelregler. Den kontext som presenteras i studien antas begränsa chefers handlingsförmåga att praktisera de välbeforskade kvantitativa teorierna. Studien påvisar också att konsekvensbedömningar av förväntad respons påverkar medarbetares initiativ. Det är i överenstämmelse med teorin, men där är perspektivet ofta inriktat på relationen chef och medarbetare. Studien indikerar istället att det framförallt är konsekvensbedömningar gentemot kollegor som styr medarbetarnas beteende. Sammantaget påvisar studien att tillit ären viktig faktor i det goda ledarskapet, om än inte den allena saliggörande. Snarare än att vara en enskild agens är tillit en del av en syntes. Utifrån studiens utfall rekommenderas att ytterligare underlag samlas in kring chefers verklighet, för att närmare förstå hur de vedertagnateorierna kan användas praktiskt. Vidare förordas ytterligare undersökningar gällande kollegors inverkan på tillit och beteende. / The phenomenon “leadership” has interested researchers from a variety of disciplines for a long time. The main focus has been on finding a normative and universal formula based on rational approaches. Despite a large number of scientific studies, mainly based on quantitative data, questions about the impact of interpersonal relations remain. In the search for the good and constructive leadership, research has recently become increasingly interested in the phenomenon “trust”. This study aims to create a deeper understanding of factors that contribute to trust in a leadership context. In particular issues concerning which factors that affect trust in organizations and in leadership. Behavioral perspectives are mainly used as the explanatory model. As a basis for further assumptions empirical data from interviews are interpreted. The study demonstrates several connections between theories and empirical data. But there are also several discrepancies. The results indicate that a number of factors promote trust between manager and employees, e.g. dialogue and feedback appear to be important. Conversely, “laissez-faire” or “non-leadership” impact employees and organizational effect in a destructive way. The importance of the organization signaling a tolerant culture is also emphasized, that it is permissible to make mistakes. It’s also vital that managers have the ability to protect the employee from negative feedback. Furthermore, it is also stated that the most common normative and rational theories often differ from the more turbulent reality of the respondents. The results also show that there is a need from managers to add structure and rules within the organizations. The context presented in the study is assumed to affect managers' ability to practice the well-researched quantitative theories. The study also shows that consequence assessments of expected response affects initiatives. This is in line with theory, but the perspective is usually focused on the relationship between manager and employee. Instead, the study indicates that it is primarily impact assessments between colleagues that govern employees' behavior. In summary, the study shows that trust is an important factor in constructive leadership, although not the only prevailing one. Rather than being a single agent, trust is a part of a synthesis. Based on the results of the study, it is recommended that further data is collected regarding managers' reality, in order to better understand how the well researched quantitative theories can be used in practice. Furthermore, more studies of how colleagues impact trust and behavior are advocated, in order to verify the interpretations.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

När covid-19 pandemin slog till Sverige beslutade många organisationer att bedriva sina verksamheter på distans. Det resulterade i att både medarbetarna och ledarna hamnade i en digital värld där de behövde förändra sina respektive arbetssätt. Det var främst ledarna som behövde förändra sitt sätt att leda för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studien belyser både ledaren och medarbetarens syn på förändringen av chefens ledarskap. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt ledare behövt anpassa sitt ledarskap till medarbetarna under distansarbetet utifrån det situationsanpassade ledarskapet, samt om ledare behövt arbeta med att motivera sina anställda på distans. Syftet med studien är också att undersöka om motivationen för den anställde påverkats av distansarbetet, samt om kommunikationen mellan ledaren och medarbetaren förändrats. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är det situationsanpassade ledarskapet samt motivation och kommunikation på distans. Genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, tre ledare och medarbetare i tre olika svenska förvaltningar i Skåne län, kunde resultat sammanfattas.  Studiens resultat visar att samtliga ledare behövt anpassa sitt ledarskap efter medarbetarnas behov under distansarbetet. Ledarna har främst behövt vara mer tydliga, stödjande och delegerande i sitt ledarskap. Likaså har även medarbetarna upplevt att ledarna anpassat sitt ledarskap genom att de varit mer tydliga och stödjande. Vidare har även kommunikationen och motivationen förändrats under distansarbetet. Kommunikationen har skiftat från att vara social och informell till att på distans bli mer formell, planerad och arbetsrelaterad. På samma sätt har även motivationen förändrats på distans, då den sjunkit på grund av ensamheten och isoleringen. Från studien framkommer det att ledarna försökt motivera medarbetarna genom digital teambuilding, frågestunder, tävlingar och feedback. Således bidrar studien till en ökad förståelse kring ledarskap, kommunikation och motivation på distans.

I denna studie undersöktes vilka synsätt som fritidslärare har på ledarskap och om deras förhållningssätt varierar. Syftet med studien var att ta reda på vilka inre och yttre faktorer som påverkar fritidslärares ledarskap samt vilken påverkan olika ledarstilar har på måluppfyllelsen i fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metodansats genomfördes sju intervjuer för att få en inblick i fritidslärares upplevelser av ledarskap i fritidshemmet. Den insamlade empirin transkriberades, för att kunna genomföra en meningskoncentrering och tematisering. Genom att ta del av tidigare forskning kring ledarskapsteorier kunde vi analysera den insamlade empirin. I studien framkommer det att teorierna om relationsbaserat ledarskap samt situationsanpassat och behovsanpassat ledarskap anses viktiga för informanterna. Slutsatsen är enligt studien att lärare i fritidshemmet verkar använda olika delar av alla olika ledarskapsteorier. Detta innebär att det inte går att fastslå ett ledarskap eller en ledarstil som anses vara mer givande än andra för att nå verksamhetens mål.

Sammanfattning I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, Covid-19. För att undvika smittspridning infördes olika restriktioner och det rekommenderades bland annat hemarbete. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med ett antal chefer utröna om det finns något mönster i hur de har använt sitt ledarskap i denna extraordinära situation som spridningen av Covid-19 inneburit. Studien utgår från tre teorier om ledarskap med fokus på motivation, styrning och kommunikation. De tre valda teorierna för studien är Transformativt ledarskap, Tillitsbaserat ledarskap samt Ledarskapsmodellen. Resultatet visar att cheferna i studien använder sig av ledarbeteenden som återfinns i samtliga teorier och att ingen av dem har en mer framträdande roll. Däremot visar resultatet på gemensamma skillnader i ledarskapet innan och under pandemin där fokus har flyttats från att leda gruppen till ett mer individanpassat ledarskap. Studien belyser även vikten av det fysiska mötet för ledarskap och teamkänsla.

Varför en del individer har förmågan att identifiera och agera på möjligheter medan andra inte gör är en fråga lika komplex som den är intressant. Entreprenören verkar i en dynamisk miljö fylld av utmaningar. Trots detta lyckas flertalet entreprenörer starta och leda företag genom tillväxt. I takt med företagstillväxt tenderar entreprenören att mötas av utmaningar kopplat till verksamhetens förändring. Befintlig forskning betonar verksamhetens perspektiv och fokuserar på huruvida entreprenören bör ersättas mot en ny ledare. Författarna önskar komplettera detta med att belysa entreprenörens perspektiv och upplevda utmaningar. Därför är studiens syfte att skapa förståelse för hur entreprenörens roll förändras i takt med verksamhetens tillväxt och dess utmaningar kopplat till det. För att svara på studiens syfte har teoretisk referensram inhämtats inom tre områden. Teorins första område tar upp sambandet mellan entreprenörskap och ledarskap, samt hur egenskaper som inledningsvis hjälper en entreprenör sedan riskerar arbeta mot en om anpassning ej sker. Operativt- och strategiskt ledarskap behandlar entreprenörens behov att delegera operativa uppgifter för att ta ett ökat strategiskt ansvar. Teorins sista område behandlar företagstillväxtens olika faser och utmaningar förknippade med dem. Den teoretiska referensramen har kompletterats med kvalitativ empiri bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska entreprenörer som lett sin verksamhet genom företagstillväxt, vilket var kriteriet för studiens urval. För att få svar på studiens syfte användes en intervjuguide som skapade förståelse om vilka utmaningar den entreprenöriella ledaren upplever när deras roll förändras i takt med tillväxt. Författarna drar därefter slutsatser som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Förändringen som entreprenören ställs inför innebär att det blir mer strategiskt än operativt arbete, entreprenören behöver organisera och delegera ut arbetsuppgifter samt att hanteringen av personal ökar. Insikten gjordes dessutom att entreprenören upplever dessa utmaningar olika beroende på entreprenörens egna ambitioner och tidigare bakgrund. Dessa resultat som studien bekräftar delvis tidigare forskning men bidrar även till en ny syn i entreprenörens bakomliggande anledning till att de lyckas med företagstillväxt.

Denna kandidatuppsats är en komparativ studie av Knutby Filadelfia och Livets Ord. Den komparativa analysen genomfördes utifrån forskningsfrågan Hur ser Knutby Filadelfia och Livets Ord på ledarskap? Som teoretiska tolkningsramar har Max Webers teori om det karismatiska ledarskapet samt Diane Langbergs teori om ledarskap och maktmissbruk inom kyrkan använts.  Den komparativa studien har lett fram till följande slutsatser; mellan Knutby Filadelfia och Livets Ord finns det flera likheter gällande ledarskapet såsom det karismatiska ledarskapet, auktoriteten, den fastställande hierarkin, tiondet (om än med olika tolkningar av dess innebörd), det spirituella maktmissbruket och bristen på demokrati men det finns även olikheter såsom Knutby Filadelfias syn på synd och frälsning genom läran om Kristi Brud samt Livets Ords syn på framgångsteologi och apostoliskt ledarskap.