Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektet Partnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen. Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen. Vi fick även tillgång till dokumentet den småländska varumärkesplattformen, vilken vi behandlat och belyst de delar som var relevanta för just vår studies syfte och problemformulering. Djupintervjuerna, observationen och dokumentet har tolkats och bildat en empirisk helhet som sedan tillsammans med den teoretiska referensramen analyserats för att slutligen skapa studiens slutsats. För att öka genomslagskraften i implementeringsprocessen ska samverkan, platsvarumärkesplattformen och implementeringsprocessen ske i samstämmighet med varandra och utformas parallellt. Ledarskapets struktur och utövande underlättar skapandet av en samsyn genom att överbrygga, hantera och omsätta riskerna och konflikterna som uppkommer under ett gemensamt platsvarumärke. Ledarskapets utövande ska utgå ifrån visionären och coachen för att underlätta genomslagskraften i implementeringsprocessen av en gemensam platsvarumärkesplattform.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom industrin arbetar med innovationskraft och intraprenörskap från produktionspersonal i den operativa kärnan i samband med företagsstrukturen. Genom studien skall förbättringsområden för innovationsfrämjande inom intervjuade företag läggas fram. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt 6 personer deltog i tre intervjuer på större industriföretag. Slutsats: Vi har sett en stor möjlighet att öka innovationskraften i de företag som samarbetats med. Detta genom att involvera all personal till att aktivt stimulera idéskapande och ge tid och positiv uppmärksamhet för innovationsarbete. Författarna har sett att det ständigt kommer många små förbättringsförslag från personal som jobbar nära produktionsprocessen då de ges möjlighet. Större företag behöver kontroll och detta kan skapa en motsträvighet att avsätta tid för innovationsarbete då det är osäkert vad resultaten kan bli. Ofta införs tidskrävande kontroller vilket ökar kostnader för innovationsarbete. För att minska kostnad och tid för förändringsarbete behövs en miljö som tillåter idéer och är decentraliserade där personalen har mandat att välja ut idéer och implementera dessa. För att göra detta krävs att personalen har den kunskap som behövs för att göra en förbättring utan negativa konsekvenser

DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.

Tidigare forskning gällande mångfald i näringslivet har undersökt lönsamhet och nytta med balans i styrelsen och en ökad mångfald. Däremot är forskning gällande hur näringslivet kan omsätta insikten om vikten av mångfald till förändrade beteenden och strukturer mer sällsynt. Denna uppsats ämnar generera kunskap om hur ett svenskt företag arbetar för att integrera mångfald i företagsstrukturen genom en fallstudie på ett svenskt industriföretag som profilerar sig som ledande inom mångfaldsfrågor. För att undersöka hur företaget arbetar strukturellt med mångfald har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Analys av empiri och teori visar på behovet av att skapa en öppen och inkluderande företagskultur, baserad på moraliska värderingar och normer. Genom diskussion, reflektion och egna upplevelser kan medvetenheten och förståelsen för varandras olikheter öka hos medarbetarna. Detta skapar grunden för mångfaldsarbetet som kontinuerligt upprätthålls genom samspel mellan medarbetarna och strukturella styrmedel som rekrytering, ledarskap och socialisation. Fortsatt forskning kring företagets mångfaldsarbete skulle kunna visa på hur viktig tidsaspekten är, för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att förändra företagskultur och struktur.   Nyckelord: Företagskultur, förändringsarbete, inkluderande ledarskap, mångfald, verksamhetsstyrning.

En ledare har historiskt sett framställts som en man och vissa studier påstår att det fortfarande är fallet. Samtidigt innehas fler ledande positioner av kvinnor och kvinnor uppfattas stereotypiskt besitta annorlunda attribut än män. Betyder det att män och kvinnor känner att de förväntas fokusera på olika variabler i sitt ledarskap? Studiens syfte är att studera och skapa en bättre förståelse för de upplevda förväntningar kvinnor respektive män har på sitt ledarskap, hur de hanterar potentiellt olika förväntningar samt om de agerar därefter. Studien är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats och intervjuer har utförts med sex respondenter. Litteratur har samlats in under arbetets gång samt kompletterats vid behov. Slutsatsen av studien visade på att kvinnor och män inte upplever några markanta skillnader angående förväntningarna på sitt ledarskap. Konklusionen av uppsatsen visar att män och kvinnor agerar i sina ledarroller utefter förväntningarna de upplever ifrån sina medarbetare. Diskussionen angående om hur vårt val av organisation, nämligen Landstinget i Kalmar Län, har påverkat resultatet eftersom alla respondenter anses vara omhändertagande samt besitta liknande utbildning, hålls i slutet av uppsatsen.

Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap. / The essay deals with women in leadership positions where they are a marginalized group. The study includes organizations in sports, construction, forestry and IT. The aim is to investigate if the different organizations give different conditions to their female leaders. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with women in leadership positions. The results show that these women are breaking a pattern that has dominated various industries for a long time. They do not reflect the stereotype feminine, instead they show properties associated with good leadership, indicating that a leader can bring the whole group working toward common goals. The advantage of being a female leader, particularly where the group of women is small, is that she appears more and can thus make her voice heard. The females in the study have been offered their leadership position which demonstrates that organizations are working to promote equality. Despite the work towards equality, the study shows that women faces obstacles that can be associate with the norms around women and men, and leadership.

Inledning: Relationen mellan chef och medarbetare, samt relationens funktion, har under senare år fått en allt större betydelse inom ledarskapsforskning. Hur kan anknytningsteorin användas för att öka kunskapen om chefers sätt att förhålla sig till sitt ledarskap i vår del av världen? Syftet med denna studie är att under svenska förhållanden undersöka hur anknytningsstilar fördelar sig inom en grupp chefer inom hälso- och sjukvård, samt om det finns samband mellan chefens anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet. Frågeställningar: Hur fördelar sig anknytningsstilar inom en grupp första linjens chefer inom en svensk hälso- och sjukvårdsorganisation? Finns det samband mellan anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet? Metod: Första linjens chefer (N=40) från tio förvaltningar inom Västra Götalandsregionen fick besvara Relationship Questionnaire (RQ) och ett formulär avsett att mäta olika aspekter av deras trygghet som ledare. Resultat: Samtliga enkätsvar, 37 st. (92,5%), inkluderades i studien. Den helt dominerande anknytningsstilen var trygg anknytning (86,5%), medan fem personer (13,5%) kategoriserades som otryggt undvikande. Det fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan anknytningsvariabeln Trygg och Ledarskapstrygghet, samt ett negativt signifikant samband mellan variabeln Otrygg rädd och Ledarskapstrygghet samt med delskalan Delaktighet. Chefer med otrygg undvikande anknytningsstil tenderade att uppleva en något lägre känsla av trygghet i ledarskapet än chefer med trygg anknytningsstil. Diskussion: En klar majoritet av cheferna i studien kategoriserade sig som tryggt anknutna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Anknytningsvariablerna Trygg jämte Otrygg rädd var de variabler som tenderade att ha de starkaste sambanden, framför allt med Ledarskapstrygghet och med delskalan Delaktighet. Resultaten får betraktas med viss försiktighet utifrån studiepopulationens storlek, homogenitet och mätinstrumentens validitet och reliabilitet. / Introduction: The relationship between leaders and employees, as well as the function of this relationship, has gained increasing importance in leadership research in recent years. How can attachment theory be used to increase knowledge of leaders' way of relating to leadership in our part of the world? The aim of this study is, under Swedish conditions, to investigate attachment styles within a group of leaders in a health care organization, and whether there are correlations between leaders’ attachment styles and how various relational parameters in leadership are experienced. Research question: How do attachment styles differ in a group of first-line managers within a Swedish health care organization? Are there correlations between attachment styles and how managers experience different relational parameters in his or her leadership? Method: First-line managers (N = 40) from ten administrations in Region Västra Götaland were asked to answer the Relationship Questionnaire (RQ) and a questionnaire designed to measure sense of leadership security. Results: All survey responses, 37 pcs. (92.5%) were included in the study. The dominant attachment style was secure (86.5%), while five people (13.5%) were categorized as dismissing. There was a statistically significant positive correlation between the attachment variable Secure and Leadership Security, and a negative significant relationship between the variable Fearful and Leadership Security, as well as with the subscale Participation. Leaders with dismissing attachment style tended to experience a slightly lower sense of security in his or her leadership than managers with secure attachment style. Discussion/Conclusion: A clear majority of leaders in the study categorized themselves as securely attached, consistent with previous research. Attachment variables Secure and Fearful tended to have the strongest correlations, particularly with Leadership Security and with the subscale Participation. The results must be regarded with some caution, based on the size and the homogeneity of the population studied and on validity and reliability of the questionnaires.

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv analysera och tolka situationer där svensk militär personal under utlandsuppdrag, för att lösa sina uppgifter kommit att interagera på ett sätt som inte direkt kan hänföras till något slags regler. Studien har skett genom textanalys av svenska officerares personliga berättelser. Analysen har inte skett med inriktning att finna prevalenser i fenomenen, utan att identifiera typexempel på problemsituationer och hantering av dem. Likafullt bär somliga typfall en allmängiltighetens prägel. Exempelvis är det tydligt att kulturkrockar inte uppträder endast i möten mellan utlandsstyrka och lokalbefolkning utan förekommer i betydande utsträckning både inom utlandsstyrkan som helhet, inom egna förband och gentemot aktörer i hemlandet. I denna studie förekommer exempel på hur detta bottnar i divergenser i definitioner av situationen mellan aktörer liksom i rolltagandet befattningshavare emellan. Bland regelbrott, oavsett om det rör sig om konstitutiva regler, regulativa regler eller direkt order, hittar vi motiv som att regeln är kontraproduktiv, utsätter egna förband för fara, inte är möjlig att omsätta eller inte avgjort är tillämpbar. Brott mot konstitutiva regler som lösning på problemsituationer visar gärna inslag av analogiskt tänkande, ett lösande av en problemsituation genom att lyfta in ett resonemang eller beteende från mindre problematiska situationer. Det förefaller också som om problemsituationer under utlandsuppdrag inbjuder till ett kreativt agerande och att den svenska ledningsfilosofin ger utrymme för det. Uraktlåtenhet att handla, trots noggranna över-väganden förekommer här dels när uppgiften att skydda lokalbefolkningen kräver ett ingri-pande mot allierade förband, dels när informanten varit osäker på intentionen hos motparten och hellre valt att fria än att fälla. Rutinsituationen har också visat sig vara en potentiell problemsituation, då utdragna perioder av rutintjänst kan verka demoraliserande på förbandet.

Ledarskapet anses ha stor påverkan på individers motivation inom sin idrott. Ledarskap kan, inom ramarna för Self-Determination Theory (SDT), i stort sorteras i två olika stilar, autonomistödjande respektive kontrollerande ledarskap. I dagsläget finns en brist på experimentella studier som jämför dessa två ledarskapsstilars påverkan på motivation. Denna studie syftade till att i en isolerad miljö undersöka hur ett autonomistödjande respektive ett kontrollerande ledarskap har en påverkan på inre motivation och prestation. I studien ingick 37 deltagare som under 20 minuter fick utföra en bygguppgift med lego under en neutral, autonomistödjande eller kontrollerande ledarskapsstil. Resultatet visade att den kontrollerande ledarskapsstilen hade en viss negativ påverkan på motivation och att gruppen kontroll angav en lägre upplevd kompetens än gruppen autonomi.  Ingen av ledarskapsstilarna hade någon effekt på prestation. Vidare visade sig upplevd motivation ha ett signifikant samband med prestation på bygguppgiften. / Within sports, leadership is considered having a great impact on individuals’ motivation. Leadership could, within a Self-Determination Theory (SDT) framework, be sorted into two different styles, autonomous and controlling leadership. There is a gap in current research concerning the effects of autonomous and controlling leadership on motivation in experimental settings. The aim of the present study was to, in an isolated environment, examine how an autonomy supportive- or a controlling leadership affects intrinsic motivation and performance. The study included 37 participants who, over a period of 20 minutes, performed a lego building task under a neutral, an autonomy supportive- or a controlling leadership style condition. The results indicated that the controlling leadership style had a negative impact on motivation and that the controlled group had lower perceived competence compared to the autonomous group. None of the leadership styles affected performance. Further, perceived motivation was found to significantly correlate with task.

Problemformulering: Arbetsmarknaden präglas idag av ett påtagligt generationsskifte, när personer födda på 80- och 90-talet med utmärkande egenskaper successivt kommer ta en större roll i arbetslivet. Personernas egenskaper kan komma att påverka hur de upplever olika styrmedel vilket ökar behovet för organisationer att förstå dessa för att kunna anpassa sin styrning. Syfte: Genom att skaffa en ökad förståelse för de egenskaper människor födda under 80- och 90-talet besitter och hur det påverkar deras uppfattning av styrmedel är syftet med studien att undersöka denna grupps uppfattning av olika styrmedel. Metod: En kvalitativ datainsamling genomfördes. Vidare applicerades teori kring styrmedel för att på så sätt erhålla en förståelse kring hur dessa individer upplever styrmedel utifrån utmärkande egenskaper. Resultat: Studien visar att de egenskaper som 80- och 90-talister besitter kan ha en inverkan på deras upplevelse av styrmedel samt att företag kan tänka sig anpassa deras styrmedel efter dessa individer.