Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm. Följande studie har genomförts med syfte att undersöka hur tjänstemän beskriver att arbeta utifrån gränslösa arbetsvillkor inom en organisation. För att svara på syftet har en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning genomförts på en mindre organisation med 28 tjänstemän som är verksamma inom IT-branschen. Resultatet av studien visar att tjänstemän framhåller främst fördelar med gränslösa arbetsvillkor. Arbetssättet ansågs fördelaktigt utifrån ett ökat egenansvar bestående av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. Tjänstemän beskriver att de idag upplever en god balans mellan arbetsliv och fritid men påvisar tidigare erfarenheter av sämre  förhållanden. Kraven ansågs tidigare vara för stora vilket skapade stress, där fokus riktades på arbete istället för familjen. Lärdomar från de tidigare erfarenheterna, blev prioritering och förmågan att säga ifrån vid upplevd överbelastning. Vidare framgick det i resultatet att tjänstemän beskriver att de inte upplever en förväntan från varken kollegor eller ledare att ständigt vara tillgängliga. Problematiken visade sig istället vara en egen känsla och vilja att ständigt hålla sig uppdaterad kring sitt arbete. Utifrån studiens resultat framkom det att dialog kollegor emellan beskrivs som det främsta verktyget för ett ökat organisatorisk lärande. Däremot beskriver tjänstemän att de upplever en svag kommunikation från ledare gällande vad som förväntas av dem. De beskriver en saknad av riktlinjer kring gränslöshetens möjlighet till ständig tillgänglighet. Slutsatsen av denna studie är att ledaren bör vara tydligare gällande förväntan samt stödja de tjänstemän som upplever det svårt att behålla en hälsosam gränsdragning mellan arbete och fritid. I takt med att det gränslösa arbetssättet ökar, anser vi att samhället i större utsträckning behöver uppmärksamma konsekvenserna det kan medföra, detta för att kunna arbeta fram hållbara strategier och vidare förebygga hälsa hos de anställda. / The increased availability of today´s technical equipment often results in a blurry boarder between work and non-work. Officials experience new working situations which can have both positive and negative impacts on their health. This availability may result in more responsibility; the officials can plan and structure their work, which can for many people be very positive. But it can also result in negative stress and press. This way of working often lead to a round the clock availability for customers, co-workers and leaders, which can affect the family and social relationships. The following study is created with the intention to investigate how official´s describe how to work with boundless working conditions within an organization. In this study, we have used a combination of quantitative and qualitative research together with 28 officials, within a maller IT organization. The results demonstrate that the officials emphasize primarily benefits with boundless working conditions. The officials describe that they have a healthy balance between work and non-work, but previous experience has shown different. In the beginning, the demands were too ambitious. They were stressed and focused on work only, instead of being with their amily. These experience resulted in a process and communicated to their family and leader how to manage their overloaded working conditions. Furthermore the results showed that officials describe that they do not have an expectation of their colleagues or leaders to be available at all time. The problem was self-esteem and willingness to be constantly updated about their work. To increase organizational learning, the study's results emphasize dialogue between their co-workers are perceived as the main tool. However, officials feel a weak communication from leaders regarding the policies of their working conditions and what's expected of them. The conclusion of this study is that the leader should be clearer regarding the expectation and support the officials who find it difficult to maintain a healthy boundary between work and non-work. Furthermore, we believe society needs more attention regarding the  nsequences of the increasing boundless of working conditions in order to develop strategies and further prevention of health of the employees.

Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsförbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach. / Utan ideellt engagerade tränare skulle idrottens omfattande ungdomsverksamhet inte vara möjlig. Tränaren innehar en nyckelfunktion inom den organiserade idrotten. Tränaren leder verksamheten och har uppgiften att fostra och utveckla idrottsutövarna positivt. Tränaruppdraget inbegriper idrottsliga såväl som sociala dimensioner vilket gör tränaruppdraget komplext. Intressenter såsom Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet och föreningen ställer krav på hur träningsverksamheten ska utformas. I slutändan är det tränarens värderingar som avgör hur verksamheten bedrivs och uppfattas. Det sociala sammanhang där träningsverksamheten bedrivs påverkar tränarens uppfattning av uppdraget där det sociala sammanhanget även är centralt för att förstå vad som driver tränarna. Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse om fenomenet det ideella tränaruppdraget och skapa ökad förståelse för vad som driver ideella gymnastiktränare att vara tränare. För att öka förståelsen rörande detta genomfördes 6 telefonintervjuer med ideella tränare från gymnastikföreningar kopplade till Riksidrottsförbundet. Studien visar att det ideella tränaruppdraget grundar sig i ett värderationellt handlande där tränarna ser ett egenvärde i att vara tränare. Tränaruppdraget som sådant framkommer delvis motsägelsefullt då de idrottsliga och sociala dimensionerna i uppdraget är svårkombinerade. Vad som driver tränarna grundar sig i ett stort intresse för idrotten gymnastik och tränaruppdragets egenvärde. När träningarna ger resultat, att gymnasterna utvecklas, är sådant som driver gymnastiktränare att vara tränare. Detta kombinerat med det sociala konstruerandet är viktigt för att förstå vad som driver tränarna.

Syftet med denna studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan. Fokus har varit kvalitetsbegreppet, systematiskt kvalitetsarbete och dess eventuella påverkan på förskolans praktik och förskolechefens möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledarskap. De metoder som använts är dokument och litteraturstudier, intervju med några få öppna frågor samt en ytlig form av diskursanalys av enkätsvar från en tidigare av annan forskare genomförd studie. Som analysverktyg har även olika begrepp ur Michel Foucaults maktanalytik använts. Studieobjektet i studien har varit pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang. Kunskapsobjektet var de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap och eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik. Studiens resultat visade att styrsystemets fyra delsystem alla existerar som parallella dominerande diskurser i Förskolechefens operativa praktik, vilket påverkar dennes möjlighet att fatta beslut och genomföra handlingar. Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att metodvalet för systematiskt kvalitetsarbete har inverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap och även indirekt på förskolans praktik.

Äldreomsorgen har länge präglats av inrutade arbetssätt, där omsorgen har bedrivits utifrån organisatoriska principer, vilket resulterat i en förskjutning av egenmakten för den äldre som är i ett omsorgsbehov. Äldreomsorgen i Sverige har under de senaste decennierna genomgått omfattande förvandlingar och kännetecknas numera av mer detaljstyrning och effektivisering. Likaså har äldreomsorgens chefer fått ett allt större ansvarsområde, med ett mer administrativt uppdrag, vilket bidragit till att enhetschefer har dragits längre bort från verksamheterna. Detta har resulterat i kvalitetsbrister inom äldreomsorgen, där bland annat arbetet för en trygg och delaktig vardag för äldre personer begränsats. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar enhetschefer i kommunal äldreomsorg har för att tillämpa trygghet och delaktighet i det praktiska arbetet med äldre personer som bor på ett särskilt boende. Fem enhetschefer har deltagit i undersökningen, där enskilda intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskategorisering. Resultaten visar att enhetscheferna var väl insatta i betydelsen av begreppen trygghet och delaktighet, att det arbetat fram olika arbetsstrategier för att trygghet och delaktighet skall bli en naturlig del av arbetet. Sjukdomsbilder, anhörigas inverkan, personalbrist och ekonomiska tillgångar är delar som begränsar deras handlingsutrymme för att skapa trygghet och delaktighet för de äldre.Nyckelord:

That an organization lacks a good company culture can have different causes. Many researchers have investigated whether the individual's sense of adding value affects the organization's atmosphere and more modern approaches demonstrate that future competitiveness is affected by the individual’s evolvement rather than the system's technical development. In the small company Ztift AB the management stood at a crossroad where the company's future could hang on company culture. The purpose of this work is to investigate how the small organization reacts and change through an interactive study of the impact by the introduction of a kaizen tool. The employees were observed and their reactions were noted, especially when they got involved in, started taking initiatives and became a driving force of the process. The study was done with questions off issue about the difficulties companies need to tackle in an organizational change and if there is a theoretical foundation that supports the development that occurs in the company. In addition, the work reflects on whether the change in a small business can be different from a large company, both on an organizational level, but also at the individual level, where the result of staff involvement and commitment are analysed. The result shows that the theoretical basis available for organizational change also corresponds to the small organization, but some distinctive characteristics is that change in the small organization becomes more directly tangible and easily integrated into the business. The result means that it is beneficial to implement change in the small organization considering the future and the vision to increase in size and profit. Ergo, having a beneficial company culture from scratch provides all the conditions to succeed in keeping it, as the company evolves. / Att en organisation saknar god företagskultur kan ha många orsaker. Många forskare har undersökt huruvida individens känsla av att tillföra värde påverkar organisationens stämning och påvisar i modernare ansatser att framtidens konkurrensmedel är individens utveckling i systemet snarare än systemets tekniska utveckling. I det lilla företaget Ztift AB befann sig ledningen i ett vägskäl där företagets framtid kunde komma att hänga på just företagskulturen. Avsikten med detta arbete är att undersöka hur den lilla organisationen reagerar och förändras genom en interaktiv studie där påverkan genom införandet av ett förbättringsarbete på medarbetarstyrkan observeras, samt observeras deras reaktion när de blir delaktiga i delvis drivande av processen. Arbetet gjordes med frågeställningar om svårigheter företag behöver tackla i en organisationsförändring samt om det finns en teoretisk grund som stödjer utvecklingen som infaller i företaget. Därtill reflekterar arbetet kring huruvida förändring i ett litet företag kan skilja sig från ett stort företag både på organisatorisk nivå, men även på individnivå, där resultat om medarbetarnas delaktighet och engagemang analyseras. Resultatet visar att den teoretiska grund som finns för förändring även överensstämmer på den lilla organisationen, men att vissa särskiljande egenskaper finns där förändringsarbete i den lilla organisationen påpekas bli direkt påtagligt och lätt integreras i verksamheten. Resultatet betyder att det är fördelaktigt att genomföra förändringsarbete i den lilla organisationen med sikte på att i framtiden ha visionen om att växa. Att ha en god företagskultur i grunden ger alla förutsättningar för att lyckas behålla den, i det fall företaget växer.

Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.

Med ett välfungerande ledarskap växer medarbetarnas respekt, förtroende och tillit för ledaren. På vilket sätt chefen rekryteras kan påverka ledarens auktoritet, legitimitet och ställning, vilka är viktiga aspekter för att utföra chefsuppdraget på ett tillfredställande sätt. Internrekrytering är vanlig inom vård och omsorg, kompetenta medarbetare avancerar till chefer inom vårdenheten och blir därmed chefer över sina gamla arbetskamrater. Syftet med denna studie är att beskriva hur den internrekryterade chefen inom vård och omsorg upplever sin nya roll. Specifikt undersöks vad den nya rollen får för konsekvenser för relationen med övrig personal. Detta är en kvalitativ intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med internrekryterade chefer och enhetschefer som arbetade på vårdcentral eller sjukhus. Intervjuerna transkriberades, kondenserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer för- och nackdelar med att vara internrekryterad chef och det framkommer även att en tydligare rekryteringsprocess skulle kunna minska oklarheter och ifrågasättande i rollerna mellan chef och tidigare arbetskamrater. Det var vanligt att inte aktivt ha sökt sin tjänst i en formell rekrytering utan succesivt klivit upp från den profession de arbetat i och tagit på sig ledningsuppdrag, uppmuntrats och så småningom axlat chefsuppdraget. Klädkoden visade sig vara betydande i etableringen av den nya rollen och i relation till sina tidigare kollegor. Att bära sjuksköterskekläder tolkades som att fortfarande vara en del av arbetsgruppen. Medan privatkläder signalerade en högre position. Rättvisa är en central aspekt i arbetsmiljön och respondenterna utryckte att de kände sig påpassade och ifrågasatta utifrån sin förmåga att vara rättvisa i chefsyrket. Framförallt om man hade en vänskapsrelation i arbetsgruppen.

Dagens unga har vuxit upp i ett samhälle som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha samma möjligheter i arbetslivet. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet har gett effekt och allt fler kvinnor når chefspositioner. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga gymnasieelevers syn på chefskap och genus. Gamla normer och traditioner finns fortfarande kvar, men nya normer har sakta börjat formas, där kvinnor och män skall ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden.Studien vill belysa om ungdomar idag har en könsneutral inställning till vem som anses vara en chef.Resultatet visar på att dagens unga inte tycker att könet skall avgöra om du skall nå en cheftjänst. De anser att gamla normer och traditioner fortfarande finns kvar, vilket enligt ungdomarna, kan bidra till att det är svårare för kvinnor att nå chefspositioner samt kombinera familj och arbete. De gymnasieeleversom deltog i undersökningen har en positiv syn på framtiden och tror att deras generation har mer kunskap om ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att arbetet med jämställdhet genererar en jämnare fördelning mellan könen inom chefspositioner i framtiden.

En viktig del för företags framgångar är dess rekryteringar och möjlighet att behålla viktigt humankapital inom organisationen. Ett sätt för företag att lyckas med detta är att rekrytera internt inom organisationen då det innebär att de kan behålla viktigt kapital inom organisationen och använda det som en motivationskälla för de anställda. Internrekrytering kan dock innebära problematik i form av rivalitet mellan de anställda på arbetsplatsen, vilket också kan innebära en mer utmanande roll för internrekryterade ledares möjlighet att motivera de anställda. Samtidigt finns det av författarnas vetskap inga tidigare studier som undersöker hur just internrekryterade ledare upplever att detta påverkar deras möjlighet att leda de anställda. Tidigare studier inom områdena ledarskap, motivation och rekrytering är individuellt sett väl utforskade men tidigare studier som undersöker de tre kombinerat existerar i dagsläget inte. Utifrån detta identifierade författarna sitt gap och syfte att få en djupare förståelse för internrekryterade ledares upplevda möjlighet att motivera de anställda. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där författarna har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer avsåg att undersöka hur internrekryterade ledare upplevde sin möjlighet att motivera de anställda. När datan var insamlad analyserade författarna materialet genom en tematisk nätverksanalys och utifrån detta kom de fram till olika teman som kopplades till teorin som var identifierad inom de olika områdena ledarskap, motivation och rekrytering. De huvudsakliga slutsatserna som drogs från arbetet var att internrekryterade ledare upplevde sin förståelse för de anställda, deras arbete och företagskulturen som stor vilket underlättade deras upplevda möjlighet att motivera de anställda på ett positivt sätt. Vidare kom studien fram till att gemenskapen var något som respondenterna såg som viktigt för att motivera de anställda och även att deras förståelse sågs som fördelaktig i hur gemenskap kan skapas på den specifika arbetsplatsen.

Denna studie behandlar ämnet de pedagogiskt relevanta sidorna av konflikthantering inom vård- och omsorgsverksamheter både i privata och kommunala verksamheter. Syftet med studien är att tolka sig fram till en djupare förståelse av hur enhetschefer hanterar konflikter som uppstår mellan medarbetare. Studien har en kvalitativ metod formaliserad som interpretativ fenomenologisk ansats. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att enhetscheferna hanterar konflikter genom att antingen låta de inblandade finna lösningar tillsammans eller att enhetschefen går in och stöttar dem i arbetet med att finna lösningar. Effekterna av konflikter i dessa verksamheter kan ha negativ påverkan men även positiv påverkan. Vid olösta konflikter kan enhetscheferna ta hjälp av olika verksamheter som kan stötta personalen och enhetscheferna vid olösta konflikter.