Studiens syfte var att beskriva fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fotbollsspelare varav sex män och fyra kvinnor som alla spelar på hög nationell nivå. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys Granheim och Lundman (2004) och visade att faktorer såsom tidigare prestation, informellt ledarskap, gemensamma mål, kommunikation, motivationsklimat, värdegrunder samt ledarskapsfaktorer upplevdes vara relaterade till kollektivt självförtroende. Agerandet som laget uppvisar när laget upplever högt kollektivt självförtroende beskrivs av spelarna som att de arbetar för varandra, de tar den extra löpningen, de har en hög energinivå och de kommunicerar på ett sätt som gör att de lyfter varandra och laget. Vidare visade studien på att spelarna upplever kollektivt självförtroende som viktigt för prestation, det leder till ageranden som är essentiella för framgångsrika prestationer i fotbollslag. Föreliggande studie fokuserar på fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende där framtida studier skulle kunna undersöka elittränares upplevelse av det kollektiva självförtroendets betydelse för prestation och hur de arbetar med att stärka det kollektiva självförtroendet i elitlag.

Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarskapet utövas i en kommunal vårdverksamhet där chefen är första linjens chef för mer än 40 medarbetare. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och dess upplägg har varit i två faser. En initierande fas där deltagande observationer gjordes under fem dagar. Observationerna och samtalen som fördes med chefen och personalen i den studerade verksamheten låg sedan till grund för studiens andra del. Den utgjordes av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i verksamheten samt en gruppintervju. Resultatet visar att det kan ta lång tid för en chef att komma in i verksamheten samt att det krävs ett samarbete, en distribution, av ledarskapet och överlappning av funktioner för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra.

Utifrån att organisationer väljer att använda sig av medarbetarsamtal som ett verktyg med olika syften och metoder var intentionen att synliggöra hur chefer ser på syftet med medarbetarsamtal. Att se hur chefergår tillväga för att implementera sitt eget syfte och mål i samtalet för att det ska nå fram till medarbetaren. Studien bygger på sex intervjuer av mellanchefer på ett statligt företag i södra Sverige. Den empiriska datan har analyserats med utgångspunkt i didaktisk läroteori. Resultatet visar att chefer har makten att styra medarbetarsamtalet i riktning mot sitt eget individuella syfte. Syftet består av två delar: målstyrt fokus och sociala aspekter som fokus. Beroende på chef så förstoras och förminskas de olika delarna utefter vad chefen själv ansåg som viktigt att tala om under samtalet. När syftet är tydligt målstyrt leder det till grundliga förberedelser och mätningar, och när syftet är störst gentemot de sociala aspekterna så leder det till samtal styrda mot hälsa och arbetsmiljö.

Syftet med studien är att kartlägga upplevelser kring faktorer som ökar välmående på arbetsplatsen hos personal som inte varit sjukskrivna det senaste året och få en djupare inblick i de faktorer som höjer personalens välmående. Äldreomsorgens medarbetare som inte varit sjukskrivna det senaste året i Halmstad kommun deltog i gruppintervjuer där deras upplevelser kring välmående på arbetsplatsen belystes. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ studie där våra gruppintervjuer är semistrukturerade. Den kvalitativa studiens utgångspunkt ligger i den humanvetenskapliga ansatsen hermeneutiken och grundas på att skapa förståelse kring individers upplevelser. Den kvalitativa metoden är därför en fördel för att studera medarbetarnas upplevelser kring de faktorer som ökar deras välmående på arbetsplatsen. Med stöd av metoden får vi en djupgående beskrivning av medarbetarnas upplevelser kring sin arbetsplats.

I denna undersökning, som bygger på en fallstudie av konsultföretaget Centigo, studeras hur en organisation utan formella chefer kan styras. Syftet är att ur ett medarbetarperspektiv analysera vilka faktorer som möjliggör att en organisation kan undvika traditionella hierarkiska strukturer och hur medarbetarna upplever en organisation utan formella chefer. Som grund för undersökningen har teorier om styrning i öppen organisation och teorier om ledarskap använts. Det empiriska materialet baseras huvudsakligen på fem stycken kvalitativa intervjuer med anställda på företaget, där fokus ligger på hur de upplever företaget och den organisationsstruktur som råder. Resultaten tyder på att i en organisation utan traditionella hierarkiska strukturer spelar det personliga ansvaret en avgörande roll. Det personliga ansvarstagandet utvecklar självkontroll hos medarbetarna vilket gör att formella chefer inte är nödvändigt i den rådande organisationsstrukturen. Ett större ansvarstagande kräver dock att de anställda i högre grad är benägna att ta personliga risker och motiveras av det för att företaget ska kunna utvecklas.

Ekonomistyrning består av ett antal olika kontrollsystem, både formella och informella. Dessa system har tidigare främst studerats isolerat från varandra, men bör studeras som en helhet för att skapa förståelse för hur de olika systemen påverkar och samverkar med varandra i en organisation. I en alltmer konkurrensintensiv och föränderlig värld är denna förståelse av största vikt och något som till stor del saknas i tidigare forskning. Studien ämnar därför besvara forskningsfrågan: Hur samverkar olika styrmedel i en konkurrenskraftig organisation? Det teoretiska ramverket utgår från Malmi och Browns (2008) teori som ser ekonomistyrningens olika kontrollformer som en helhet. Huvuddelarna i modellen är kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och bonusar och administrativ styrning. Ramverket används som bakgrund till en kvalitativ fallstudie på Scania CV AB. Genom semi-strukturerade intervjuer, direkta observationer och studerande av interna dokument trianguleras information för att svara på studiens forskningsfråga. Utifrån det insamlade materialet redogör studien för hur olika styrmedel samverkar. De formella styrsystemen visar sig i högsta grad vara beroende av de informella för att fungera och nå önskade resultat. Organisationskulturen visade sig vara integrerad i alla delar av organisationen och fungera som en sammanbindande kraft mellan formell och informell styrning och skapa en gemensam riktning. Resultatet kan bekräfta Malmi och Browns (2008) ramverk om ekonomistyrning som ett sammanhängande paket med tillägg att ledarskap bör inkluderas i ramverket. Samverkan mellan styrmedel visade sig stark och viktig att ta hänsyn till. Studien bidrar teoretiskt med att fastslå tidigare teori om ekonomistyrning som ett paket samt lämnar ett bidrag på att inkludera ledarskapsstil i Malmi och Browns (2008) ramverk. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för vikten av att se ekonomistyrning som en helhet och förstå styrmedlens samband vid dess utformning samt vikten av de informella processerna i en organisation. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning där studiens resultat bör fastlås i ytterligare studier samt studeras i andra miljöer.

Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.     Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren.   Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna. Det är således ett abstrakt begrepp där organisationen och dess kultur påverkar hur det appliceras i organisationen. Vidare beskrev ledarna medarbetarskapet utifrån en normativ karaktär om hur de ansåg att medarbetarna bör agera. Deras egen roll blir således att skapa förutsättningar för att främja lärande samt utfylla en stödjande och coachande funktion.

<p>Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin där utgångspunkten för arbetet utgår</p><p>från en enkätundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen är att</p><p>jämföra chefers självbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om det</p><p>finns några skillnader och i så fall var. Bakgrunden till ämnesvalet kommer från vårt eget</p><p>intresse för just ledarskapsfrågor, och just för att dessa frågor är viktiga för att en organisation</p><p>skall uppnå en så hög effektivitet som möjligt med bibehållen arbetsmiljö för medarbetarna.</p><p>Analysen i vår uppsats tar sin form utifrån det teoretiska forskningsfält som finns inom</p><p>området med utgångspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregors</p><p>teori X och Y.</p><p>För att ta reda på om det finns några skillnader chefer och medarbetare emellan har vi använt</p><p>oss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta då de kvalitativa forskningsmetoders</p><p>främsta avsikt är att beskriva, analysera och förstå alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vi</p><p>har utformat en enkät med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt</p><p>10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.</p><p>När vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi använt oss av ett</p><p>subjektivturval då vi först och främst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vid</p><p>val av respondenter använde vi oss utav stratifierat urval. Detta då vårt mål var att få en bra</p><p>spridning mellan könen i den mån där detta var möjligt, då de flesta inom de företag vi</p><p>undersökte var män, samt att vi ville få med respondenter i olika åldersgrupper.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att VD:arna i vår undersökning i många frågor ger sig</p><p>själva ett högre omdöme än vad de får från sina medarbetare vid de respektive företag. Vidare</p><p>visar undersökningen att kontorspersonalen ger sin VD bättre omdöme än vad</p><p>verkstadspersonalen gör vid samtliga tre företag som deltagit i studien.</p>

No description available.

<p>I denna studie har en enkätstudie på Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anställda ser på sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass väl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie är det butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie är att den utgår ifrån de anställdas uppfattning, istället för som i många tidigare studier där forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. Utgångspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie på Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas är till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa både efterfrågas av de anställda i båda butikerna samt att de även anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar någorlunda liknande egenskaper och kunskaper i båda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anställda på respektive butik i få av de definierade egenskaperna och kunskaperna.</p>