<p>Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser.</p><p> </p><p>Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga.</p>

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet. The most common argument for Christianity’s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society. The most common argument against Christianity´s unique position argues that Sweden today is a multicultural and pluralistic society and therefore the education should be the same to help the students to understand the society that they live in. The essay shows that the argumentation is largely normative and built by the debaters own views, beliefs and thought of the ideal religious education and cannot therefore be determined whether the argumentation is true or false. The essay also shows that the debate in many ways is characterized by secularized and pluralistic argumentation. The essay shows that the secular climate in Sweden has had an influence on the debaters. They all are of the opinion that the education should be built on a scientific and secular ground. They are also of the opinion that the education should be nonconfessional and that the education should be pluralistic and that it is important to study different religions and other life views.

The goal an purpose of this essay is to study the diffrent points of view that Swedish priest within the Swedish Church have on the Topic of same sex marriage. I will use qualitative interview as method of choice to get answers for my questions. The results of my study reveal that same sex mariiage has been a dividing issue between the different participants. Those in favour of the church´s decision to legalize same sex marriage consider love to be the most importent reason for marriage, while those who oppose the decision consider marriage to be a holy sacrament that is not easily changed.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer.   Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus. Idag krävs en specifik kompetens och professionalism hos prästen i bemötandet med ”kunden”. Detta är underbyggt av att respondenterna upplever att de recenseras och bedöms samt är medvetna om att minsta upplevt missnöje hos kunden kan resultera i utträde. I det individualiserade samhället är det fria valet centralt, därmed upplevs inte ett medlemskap i Svenska kyrkan som självklart. Kyrkan tvingas därför enligt respondenterna att anpassa sig efter individualiseringens effekter på samhället.

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna. Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                       För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen. När vi hade gjort detta jämförde vi resultatdelen i analysen där vi presenterade de, enligt oss, viktigaste likheterna och skillnaderna för att därefter försöka förklara dessa med hjälp av våra teorier.                       Vi fann i vår undersökning att sekularisering var den starkaste faktorn som påverkar kursplanen, men att det inte helt går att frångå att religiöst arv påverkar kursplanen i religionskunskap.

No description available.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt de pedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål. För att uppnå syftet har följande fråga besvarats: Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994? Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annat Algotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900- talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt Gustafsson Tro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv. Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden. Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit att omfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings och läroplaner har varit etik. De pedagogiska idéerna som inspirerat i undervisnings och läroplanerna kan även återspeglas i mål och kursinnehåll för religionskunskap. Läroplaner tillkommer inte av en slump utan är ett resultat av ett historiskt skeende. Det vi lär ut i de svenska skolorna idag har en lång förändrings- och anpassningshistoria bakom sig. Vad som anses vara viktig kunskap och vad som anses vara lämpliga undervisningsmetoder har kontinuerligt förändrats och kommer så att fortsätta i takt med att samhället i övrigt utvecklas. Sekulariseringen i samhället samt invandringen till Sverige har påverkat religionsämnets innehåll.

This essay is a study of whether Japan is secularized on an individual level or not. It is written with the aim of examining if secularization on an individual level has taken place in Japan, and if so, is it possible to make a comparison to Europe and the USA. Key words: Japan, Secularization / Denna uppsats är en litteraturstudie om huruvida Japan är sekulariserat på individnivå eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka om en sekularisering på individnivå har ägt rum i Japan, och om man i så fall kan dra paralleller till Europa och USA.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

<p>Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades till</p><p>att bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt de</p><p>pedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.</p><p>För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:</p><p>Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?</p><p>Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annat</p><p>Algotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-</p><p>talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa om</p><p>religion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt Gustafsson</p><p>Tro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.</p><p>Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.</p><p>Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit att</p><p>omfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings och</p><p>läroplaner har varit etik. De pedagogiska idéerna som inspirerat i undervisnings och läroplanerna kan</p><p>även återspeglas i mål och kursinnehåll för religionskunskap.</p><p>Läroplaner tillkommer inte av en slump utan är ett resultat av ett historiskt skeende. Det vi lär ut i de</p><p>svenska skolorna idag har en lång förändrings- och anpassningshistoria bakom sig. Vad som anses</p><p>vara viktig kunskap och vad som anses vara lämpliga undervisningsmetoder har kontinuerligt</p><p>förändrats och kommer så att fortsätta i takt med att samhället i övrigt utvecklas. Sekulariseringen i</p><p>samhället samt invandringen till Sverige har påverkat religionsämnets innehåll.</p>