Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser. Resultatet visade också på att det finns en problemställning kring elevers och föräldrars delaktighet vid utformning av åtgärdsprogram.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ”Framgångsrika skolor” har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ”Framgångsrika skolor” och ”En skola för alla” kan tolkas olika. Diskursen till ”En skola för alla” är olik diskursen till ”Framgångsrika skolor”. Beroende på vilken diskurs som är överordnad syns resultatet av diskursen i realiseringsarenan, vilken är lärarnas praktiska arbete. I formuleringsarenan, vilka består av styrdokument, beskrivs hur lärarnas arbete i realiseringsarenan skall gå till. Min metod är kvalitativ, jag är ute efter att förstå inte efter att förklara. Mitt tillvägagångssätt är att tolka tio skolors hemsidor i tre storstadskommuner. Urvalet består av fem fristående skolor och fem kommunala skolor. För att uppnå syftet har i analysen formuleringsarenan vad gäller skolans uppdrag ställts gentemot vad som uttrycks i skolornas hemsidor. Mina resultat visar att skolorna ej är likvärdiga samt att marknadsdiskursen är överordnad demokratidiskursen i realiseringsarenan. Således finns en diskrepans mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan vid studierna av skolornas hemsidor.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ”Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet”. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundSyftet med studien är att undersöka fem pedagogers syn på inkludering. Vi har genomgående i denna studie valt att enbart referera till pedagogerna som grupp. Detta eftersom vi vill säkerställa pedagogernas anonymitet. Pedagogernas samtal om inkludering tolkas och ställs i relation till läroplanen för förskolan. Vi vill också spegla pedagogernas synsätt mot olika specialpedagogiska perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån följande frågeställningar när vi genomfört vår studie:•Hur avspeglas inkluderingsbegreppet i förskolans aktuella läroplan? •Hur ser fem pedagoger på begreppet inkludering? •Vad gör pedagogerna för att leva upp till begreppet en skola för alla? •Hur påverkar organisationen möjligheterna för inkludering?Studiens grund utgår ifrån det utvecklingsekologiska och det sociokulturella perspektivet med betoning på samspelet mellan individen och miljön.I en skånsk kommun gjordes en storsatsning i slutet av 2000-talet för att implementera ett inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att stödja, möta och utmana alla barn i deras lust att lära, därför valde vi att göra undersökningen här.MetodVi delade ut ett frågeformulär med två frågeställningar på en arbetsplatsförlagdträff, som är ett regelbundet möte där pedagoger och förskolechefen från två förskolor deltar. Frågorna vi bad dem att fundera över var:•Vad betyder begreppet inkludering för dig?•Hur visar det sig i din verksamhet?Därefter gjordes ett urval på fem av femton svar för att få fram vår fokusgrupp. Det genomfördes fokusgruppsintervjuer vid två tillfällen med samma grupp, där vi fångade samtalet pedagoger emellan kring läroplanen och deras egna reflektioner. Vi antog ett hermeneutiskt perspektiv när vi genomförde textanalysen på det transkriberade materialet samt läroplanen. ResultatVårt resultat visar att pedagogerna ger uttryck för ett relationellt synsätt på inkludering men de reflekterade också kring att det pedagogiska uppdraget också medför dilemman. De tvingas definiera begreppet normalitet och avvikelser eftersom de annars inte skulle kunna bedöma att ett barn är i behov av särskilt stöd. De framhåller samspel och delaktighet som viktiga faktorer i den inkluderande verksamheten. Pedagogerna reflekterade kring dilemman de möter i sitt uppdrag som pedagog inom förskolan. Vår studie visar att inkluderingsbegreppet är mångtydigt. Ord som delaktighet, sammanhang, miljö, samspel, normalitet/avvikelser och relationer är alla kopplade till detta begrepp. Dessa begrepp med undantag från normalitet/avvikelser finns omnämnda i förskolans läroplan. Studien visar att inkluderingsbegreppet handlar om ett förhållningssätt som hela tiden kräver observation, reflektion och utvärdering.

Pahovic, Kristina. (2006). Skolledares och pedagogers syn på inkludering. (School leaders and pedagogues view on inclusion of children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet är att undersöka skolledares och pedagogers uppfattningar om inkludering av särskolans barn. Metod Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering av barn i behov av särskilt stöd och framför allt elever som är placerade inom särskolan. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka eventuella skillnader det fanns i synen på inkludering mellan verksamma skolledare och pedagoger, framförallt inom särskolan. Resultat Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att synen på inkludering är relativt samstämmig mellan skolledare och pedagoger och att denna inte nämnvärt skiljer sig åt. Båda yrkesgrupperna kan se klara fördelar såväl som nackdelar med inkludering och samtidigt har de en klar bild över vad som krävs för att ”en skola för alla” skall vara genomförbar. Nyckelord: ”En skola för alla”, inkludering, mångfald, segregering, särskola.

Syftet med denna studie var att undersöka stödinsatsen i form av elevassistent och hur insatsen kopplas till elevens behov av särskilt stöd. Studien bygger på tidigare forskning kring elevassistentens roll och funktion i arbetet med elever i behov av särskilt stöd och har en kvalitativ ansats där åtgärdsprogram har samlats in och bearbetats med hjälp av dokumentanalys som metod. Även djupintervjuer av semi-strukturerad karaktär genomfördes med en rektor, en speciallärare och tre elevassistenter. Resultatet från dokumentanalysen analyserades och sammanställdes i en tabell och de inspelade intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån teman. Resultatet analyserades, sammanfattades och sattes sedan i relation till tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att stödbehov kopplat till elevassistent som insats ofta är av social karaktär. Elevassistentens roll handlar med andra ord främst om att fungera som en stödstruktur, speciellt i sociala sammanhang. I elevassistentens roll ingår också ofta någon form av undervisning, antingen enskilt eller i mindre grupper. Elevassisternas behov av stöd hamnar inom områden som planeringstid, handledning och kompetensutveckling. I vilket omfattning detta stöd ges beror utifrån detta resultat lite på vilken enhet samt inom vilka årskullar elevassistenten är verksam. För att säkerställa att insatsen resulterar i en akademisk progression hos eleven, påvisar resultatet att detta sker genom dialoger mellan lärare och elevassistent samt genom olika typer av test. / The purpose of this study was to investigate what kind of support being conducted by the profession student assistant, and how their role is linked to students with special educational needs. The study is based on previous research how the role student assistant is functioning in relation to students with special educational needs. The study has a qualitative approach and the theoretical framework is based on the ecological system theory. Individualized educational plans have been collected and processed using document analysis as a method. In-depth interviews of semi-structured nature was also conducted with a principal, a special teacher and three student assistants. The results of the document analysis were analyzed and complied in a table and the recorded interviews were transcribed and complied based on themes. The result of the document analysis was analyzed, summarized and then compared in relation to previous research as well as the theoretical framework of the study. The results in terms of what is required from the student assistant are pointing towards needs of social character. In other words, the role of the student assistant is primarily to function as a support structure, especially in social contexts. A part within the role also includes teaching, either individually or in smaller groups. The student’s assistants need for support can be categorized into planning time, supervision and adequate education. Whether, and in what extent various support is given, varies from the result. The result demonstrates that the pupil’s academic progression is being ensured via dialogues between teachers and student assistants as well as various types of tests.