<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Det finns en skulptur som har börjat formas i tanken, som jag tänker mig är en del av den här essän och en del av min examensutställning. Den finns ännu inte i fysisk form, men den har en stegrande lust att bli till. Ett tag till får den röra sig fritt som en vild häst. När tiden är rätt ska den stanna i en frusen position och tilldelas sin fysiska form.En skulptur är full av beslut. Från början till slut och från topp till tå finns beslut. Jag tänker på en skulptur som tar en varelses gestalt, och hur besluten avtecknar sig med ögats riktning i förhållande till vart stortån pekar, med mungipornas små nyanser som avslöjar en sinnesstämning och händernas gester som välkomnar, avvisar eller skyddar, med fördelningen av kroppsvikten på fötterna som låter mig förstå om den vilar eller är på språng, med huvudets hållning som visar om den ställer en fråga eller ger ett svar. Alla dessa beslut tas under arbetet med en skulptur, men så händer något – ett misstag. Det ena ögat hamnar en aning snett och skelande, den fasta blicken som skulle se rakt in i betraktarens ögon förvandlas till skör osäkerhet, den som får mig att ömma för skulpturen. Ett misstag blåser liv i tinget och blir plötsligt den viktigaste och mest värdefulla kvaliteten hos skulpturen. / [I examensarbetet ingår utställningen "När jag tröttnade försökte jag hitta på nya sätt för oss att leka":] En rumslig installation bestående av en rund plattform ca 2,4 meter/diameter på golvet, över den hänger en roterande regnbåge ca 2,4 meter bred. Över regnbågen hänger en snömaskin som är styrd av en rörelsecensor i rummet, när någon stiger in dalar snön en kort stund. På ena kortsidan av rummet hänger en skulptur föreställande 5 blå droppar/tårar i en lodrät rad sammanlänkade med krokar. På motsatt vägg hänger en skulptur föreställande en hästsvans i regnbågsfärgat hår. På en av långsidorna hänger en skulptur föreställande ett enhörningshorn fäst på en\"trofé tavla". Material: Trä, gips, jesmonite, glasfiber, färg Teknik: Skulptur, blandad teknik

Barns mentala ohälsa ökar kraftigt. Barnpsykoterapi med inslag av fri lek, här kallad lekterapi, har under många år varit den traditionella behandlingen av barn i behov av psykoterapi. För att ha en möjlighet att kunna jämföras vetenskapligt med andra dokumenterade behandlingsmetoder behöver evidensen för lekterapi som behandlingsmetod undersökas, stärkas liksom spridas.  Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka kunskapsläget inom lekterapi som behandlingsmetod inom barnpsykoterapi.  Totalt 41 studier har granskats systematiskt enligt evidensbaserad medicinsk metod. Tjugoen av dem poängbedömdes medan övriga 20 delades upp i temagrupper för att visa ett ytterligare djup och bredd av de analyserade studierna. Tretton studier av de 21 poängbedömda fick minst 80% av totalpoängen, gradering I, och sju stycken graderingen II, d. v. s. 70-80% av max poängen. Enligt internationell praxis av gradering av evidensstyrka för slutsatser, visar två studier, eller fler, med ett högt bevisvärde eller god systematisk översikt på ett starkt vetenskapligt underlag som ger god evidens. Som ett bifynd visade sig 16 av de 41 studierna även ha en direkt anknytning till affektiv neurovetenskaplig forskning.  Rekommendationen är att använda barnpsykoterapi med fri lek för barn som ska behandlas vid mental ohälsa.

Syftet med den här studien har varit att tolka barns uppfattningar om deras inflytande i den fria leken. Studien har vi designat utifrån kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med barn. Intervjuerna har kännetecknats av fiktiva scenarion där dockor har använts för att komma åt barns uttryck för deras uppfattningar. Studiens resultat har landat i tre kategorier: Dels handlar det om institutionella faktorer som behandlar hur förskolan i sitt arbete får ta hänsyn till en rad olika aspekter. Rutinsituationer är en utav dessa aspekter och regler en annan, som utformats för att kunna planera en verksamhet utifrån barns bästa samt diverse styrdokument. Nästa kategori blev förskolans miljö som har visat sig ha betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Den sista kategorin benämndes vem bestämmer över den fria leken där det framkommit hur barnen uppfattar sitt inflytande kontra fröknarnas. De tre kategorierna har alla gemensamt att det framträtt att barn både uppfattar sig ha inflytande men också uppfattningar om att de inte har inflytande. I slutändan har vi tolkat att det hela handlat om ett givande och tagande, fröknar och barn emellan där kompromisser kan ses som en lösning för att gynna barns inflytande i den fria leken. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

No description available.

Undersökningen syftade till att utveckla och utvärdera ett arbetsmaterial för att befästa lägesbegrepp i årskurs 1, genom att integrerar rörelse och lek i lärandemomentet. Materialet utvärderades med hjälp av tre metoder för insamling av data. Metoderna var skriftligt test, observation och intervju. Det insamlade materialet analyserades därefter med både en kvantitativ och en kvalitativ analysmetod för att sammanställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna uppskattade aktiviteterna då hela kroppen involverades i lärandeprocessen. Det framkom även genom lekarna att eleverna hade god förståelse för lägesord. Trots detta var det många som hade svårt för att använda orden i muntlig kommunikation med kamraterna. Utifrån Bishops matematiska aktiviteter och Vygotskijs samt Deweys syn på socialt samspel analyseras resultatet vidare i diskussionen. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att rörelse och lek – rörelselek -  kan bidra till att skapa meningsfulla sammanhang där lärande sker på en högre nivå i samspelet med andra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare, genom leken, arbetar för att stödja barns sociala utveckling. Detta för att jag anser att social utveckling är ett viktigt område som jag utifrån egna erfarenheter upplevt att olika förskolor och olika pedagoger haft olika förhållnings-, och arbetssätt. För att specificera detta har jag använt mig av tre frågeställningar: Hur interagerar förskollärare med barn under den fria leken? Vad är förskollärares syn på uttrycket ”Alla får vara med”? Hur förhåller sig förskollärare till barns sociala utveckling/delaktighet? För att få svar på detta har jag observerat och intervjuat fyra förskollärare: två från ålderblandade avdelningar och två från storbarnsavdelningar. Resultatet visar att pedagogerna har både olika och liknade förhållningssätt och tankar kring detta område vilket i sin tur påverkar hur de agerar. Fri lek och lek var något som pedagogerna ansåg mycket viktigt för barnens utveckling. De menade även att inget barn ska bli utstött eller utfryst även om barnet inte alltid kan vara med just där barnet vill. Många beslut menade pedagogerna tas av utifrån hur den specifika situationen ser ut och det finns inga konsekventa arbetssätt om t.ex. ett barn utesluts. Detta anser jag kräver att de är närvarande och har uppsikt över barnens lek, vilket observationerna visar att det inte alltid finns tid till. Jag anser även att det kräver en god utbildning om barns sociala utveckling och hur pedagogernas handlingar kan påverka den.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur det pedagogiska dramat kan påverka individer. Detta kommer att undersökas genom en kvalitativ textanalys av ett flertal litterära som behandlar pedagogiskt drama. I lpfö98 representeras det estetiska blocket som en av riktlinjerna för barns lärande. Det estetiska blocket förvaltar bildskapande, musikskapande och drama. Forskningsstudien tar upp definitionen av pedagogiskt drama. Under forskningsstudiens gång har en frågeställning formulerats för att uppnå det dedikerade syftet; Vad kan pedagogiskt drama bidra med till individen? Utifrån denna utgångspunkt har studiens resultat utgått ifrån en tematisk textanalys, där fyra stycken litterära verk inom pedagogiskt drama och estetik jämfördes med varandra, inklusive en doktorsavhandling. Resultatet redovisar att varje författare lyfter fram snarlika åsikter och ståndpunkter för det pedagogiska dramats främjande, men vissa områden skiljde sig mer ifrån andra. Summeringen att barnets språk och lek gynnas är framträdande. Genom studiens gång blir det även tydligt att pedagogiskt drama inte synliggörs tillräckligt inom förskolans lokaler.

Syftet med denna studie var att få kunskap om förskollärares uppfattningar om tvååringars möjligheter att skapa spontant i förskolan, med fokus på bildskapande. Studiens frågeställningar var hur förskollärare ser på bildskapande i förskolan, hur de resonerade kring tid för spontant skapande som de yngre barnen har, samt hur de beskrev tillgänglighet och variation i material som tvååringarna erbjuds i sitt spontana bildskapande. Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Alla dessa arbetade på avdelningar där åtminstone ett antal av barnen var tvååringar. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna hade olika definition på vad bildskapande i förskolan innehåller. Tre av förskollärarna gav en mer begränsad beskrivning medan de övriga fem gav en mer vidgad beskrivning, enligt vår analys. De beskrivningar som var begränsade innehöll främst tvådimensionellt skapande som målning och teckning. Bildskapande skedde endast inomhus. De vidgade beskrivningarna innehöll bland annat tredimensionellt skapande som bygg och konstruktion, lera och även lek utomhus med exempelvis sand. De flesta förskollärare angav att barnen hade tid för spontan lek nästan hela dagen på förskolan. Huruvida denna tid sågs som en möjlighet till spontant bildskapande varierade. Förskollärarna angav också att mycket material för bildskapande fanns men endast ett fåtal beskrev att tvååringarna hade tillgång till detta under fri lek. Gällande tillgänglighet av material beskrev förskollärarna att de hade en önskan att tvååringar själva skulle kunna hämta material och spontant välja att arbeta med bildskapande. En del av förskollärarna angav dock att i praktiken är detta svårt i en miljö där små barn vistas. Därför placerades materialet oftast synligt men inte nåbart. Barnen måste be om hjälp för att plocka ner materialet. Andra förskollärare angav att materialet visst kan stå tillgängligt för tvååringar.

Syftet med vår studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om det lärande som sker i barns fria lek, med fokus på förskollärarens egen roll och förhållningssätt. För att synliggöra förskollärarnas tankar om ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har varit delvis struktur-erade vilket innebär att vi har haft möjlighet att påverka frågeställningarna beroende på våra informanters svar. I resultatet har det framkommit att samtliga av de fem förskollärare vi har intervjuat tycker att det är viktigt att barn lär sig socialt samspel i den fria leken. Samtliga pratar även om att barn utvecklar sitt språk när de leker med andra barn. Utöver det har förskollärarna olika fokus, där vissa fokuserar på ämneskunskaper så som matematik eller naturkunskap medan andra fokuserar på kompetenser så som fantasi och kreativitet. I diskussionen har vi kunnat visa på kopplingar mellan vilket lärande förskol-lärarna fokuserar på, vilken roll de tar i den fria leken, samt deras uttalanden om utbildning och kollegial reflektion. Vi ställde resultatet från vår studie mot tidigare forskning inom området och kunde visa att det i stor utsträckning överensstämde med andra författares studier. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>