The study is about playing and learning in preschool. We have chosen to focus on preschool teachers way of thinking about the role of free play for children's learning. We also want to get ideas on how the preschool teachers thoughts can be configured in their activities. We have chosen to base the study on the following issues: What thoughts do preschool teachers have regarding the importance of free indoor play for children's learning? In what ways does preschool teachers describe the free indoor play being portrayed in the occupation and what effect do these have on children’s learning? Our interest is that we want to find out about the preschool teachers experiences and how they think about the role of the play for children's learning in preschool and how this can be perceived and described by the preschool teachers. Because of this, we believe that the qualitative research interview is the most suitable method for this study. We chose to visit two Reggio Emilia preschools in Stockholm city where we interviewed a total of six preschool teachers who work with children of different ages. The preschool teachers have different experiences depending on their age and the number of years they have worked in the preschool. We have chosen to start from three different theoretical starting points for this study. We focused on Vygotsky's view of the socio-cultural perspective on the role of play in children's learning. We also chose to focus on Fröbel’s view of children's play. Furthermore, we write about Malaguzzi who is the founder of the Reggio Emilia Institute, which places great emphasis on the importance of the environment for the play and children's learning. The results of the study showed that all preschool teachers agreed that the free play is important and valuable for the children. Because children spontaneously play with others, they have the opportunity to discover new experiences that help them to understand their surroundings. In the result, it emerged that the indoor environment has an important role for the children's play and learning. In conclusion, the study's results showed that the play is the foundation of children's lifelong learning.

No description available.

Syftet med studien var att studera, beskriva samt problematisera de motiv som ligger till grund för pedagogers val av material och utformning av lekmiljöer. Detta har vi undersökt genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi sju stycken verksamma förskollärare. I analysen av empirin har tre motiv framkommit: Skapa frihet, Skapa ordning samt Möjliggöra delaktighet. Motiven har vi använt som teman i resultatet. Resultatet visade en varierad syn bland pedagogerna på huruvida miljöerna bör byggas upp för att vara tydliga i vad som förväntas av barnen eller öppna för fantasi och kreativitet. Det framkommer hur miljöerna utformas med ett syfte att skapa frihet för bar-nens lek och hur miljöer byggs upp för att inspirera och locka barnen till fantasi och kreativitet. Re-sultatet visade även en vilja att skapa ordning och tydlighet i verksamheten för att tillmötesgå samtliga barns behov. Det framträder en variation på vilket sätt barnen blir delaktiga i utformningen men bar-nens intresse och behov är alltid i pedagogernas fokus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

The purpose of the study is to describe how children use material and what gendered gender roles are done in children's games at preschool. This I have studied through four observations on a department in a selected space that I am calling for the building space. The earlier research is based on being a boy or girl. Therefore, with this study, I want to see which gender roles the children do in the preschool regardless of the biological gender. I have emanated from poststructural and posthuman perspective that is relevant to my purpose because it is consistent with how children are made gender roles and not already are. Since the material is a big part of the study, posthumanistic viewpoint gets an important part as the material is seen as an agent in children's subject creation. From theories I have found concepts that are used to understand the analysis of the results. The study shows that the material in preschool is largely gender neutral and that the children often create gender neutral roles. There are materials that are difficult available as evidence of gender material and the children often mention gender-like games like mom, dad, children but rarely take these roles in play. A role that returned in my study was "dog" which can be seen as a gender-neutral role. Keywords: Gender equality, gender roles, preschool, material, play.

Studiens syfte är att undersöka tio förskollärares syn på inkludering i förskolan med leken som verktyg. Det är av vikt eftersom förskolan anses som en plats för alla barn samt att leken har en väsentlig roll i barns lärande och utveckling. Vi vill genom detta få en bredare kunskap kring inkluderingsarbetet samt belysa förskollärarnas syn på och upplevelser med uppdraget att skapa en förskola för alla. I studien användes fokusgruppsintervjuer som metod, sammanlagt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Dessa ägde rum vid tre olika tillfällen och spelades in samt skrevs ut. Resultatet visar att förskollärarna som ingår i vår studie anser att inkludering handlar om att skapa en verksamhet som passar alla barn där de ser leken som en viktig aspekt i arbetet med att inkludera alla barn i barngruppen. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien upplever en svårighet och en komplexitet i arbetet med att inkludera alla barn. Det visas också att förskollärarna anser att de har ansvaret för att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn. De menar att om de arbetar aktivt och närvarande i barns lek så blir de didaktiska implikationerna att de kan upptäcka exkluderingar och arbeta motverkande för att förhindra dessa. De menar att genom samtal med barnen och att ge barnen olika verktyg för att ta sig in i leken och gruppen så blir den didaktiska följden att verksamheten i förskolan blir mer inkluderande.

BakgrundDet framgår av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfällen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhället att följa och dessa framgår tydligt för individen. Många gånger kan detta vara svårt då omgivning, media, pedagoger och samhälle påverkar till ett bevarande av dessa mönster. Även barnen själva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta. I Lgr 11 (2011) framgår det att skolan skall motverka traditionella könsmönster och därmed skall flickor och pojkar ges samma möjligheter i den fria leken oavsett kön.SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar leker och kommunicerar under den fria leken inomhus i förskoleklass utifrån ett könsperspektiv.MetodVår studie baserades på en kvalitativ studie med hjälp av metodverktyget observation. Observationerna var av ostrukturerad karaktär och visade prov på hur flickor och pojkar agerade i den fria leken. Observationerna genomfördes enskilt i tre olika förskoleklasser detta för att kunna få möjlighet att se likheter och skillnader som uppstod i leken.ResultatResultatet visar att flickor och pojkar i stor utsträckning håller sig till de könsmönster som finns i samhället i sina val av lekar. De barn som visar tendenser att överskrida de satta könsmönstren tillrättavisas snabbt av de övriga barnen. I två av våra observationer visar flickorna tendens till att dra sig undan då pojkarna antar lekar av en mer våldsam karaktär. Däremot leker pojkarna lekar på flickornas villkor i lekar med familjekaraktär. Barnen tar tydligt på sig olika roller som exempelvis djur eller en omhändertagande roll i den fria leken. / Program: Lärarutbildningen

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det. Resultatet visar att pedagogen har en central roll när det gäller såväl samspel som utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Enligt förskollärarna handlar det om att man som pedagog ska vara lyhörd och delaktig i barns samspel i leken. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till. Redovisningen visar på hur det sociala samspelet kan se ut i en utom- och inomhusmiljö. Det har framkommit att barnen uppvisar både positiva och negativa beteenden i deras lek. Gruppkonstellationerna har sett någorlunda lika ut utomhus som inomhus, men det sociala samspelet har skiljt sig beroende på var barnen har befunnit sig. Olika faktorer som miljön och dess tillgångar har visats spela roll i hur barnen samspelar med varandra. Inomhus samspelar barnen utifrån material, normer och regler medan de utomhus får större möjligheter till att utveckla sin fantasi. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundDetta examensarbete undersöker några toddlares tillvägagångssätt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lära sig förstå sin omvärld. Leken är en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar även barnens sinnen och fantasi. Tillträdet till leken varierar beroende på vilket tillvägagångssätt toddlare använder sig av. Barnens tillvägagångssätt formar samspelet mellan barn är av stor betydelse för att utveckla leken.SyfteSyftet var att undersöka några toddlares tillvägagångssätt in i en pågående lek.MetodI undersökningen har vi använt oss av kvalitativ metod där vi observerat 15 barn i åldern ett till tre år. Med papper och penna har vi fört anteckningar på de barn som gått under begreppet toddlare. Löpande protokoll har förts och sammanställts med varandra för att få ett resultat. Vi har utfört observationerna på två förskolor i Västra Götaland.ResultatVi har sett många olika tillvägagångssätt in i en pågående lek bland de toddlare vi observerat. Vi har valt att döpa de olika tillvägagångssätten efter hur de agerade för att ta sig in i leken. Tillvägagångssätten vi kommer beskriva i denna undersökning är delaktighet/inkludering i lek, kroppskontroll i lek, att hjälpa till i lek och makt i lek. I resultatet kunde vi se hur barns olika tillvägagångssätt var betydande för hur leken fortlöpte. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI den fria leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i den fria leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll. Observationerna genomfördes under den fria leken på förskolan.ResultatI resultatet av denna undersökning visar att små barn använder språket genom olika uttrycksätt i den fria leken, såsom beröring och imitation. Beröring uppstår när små barn har en fysisk kontakt och använder kroppen till hjälp för att kommunicera med barn och vuxna. Imitationen visar sig i att små barn härmar varandras rörelser för att kommunicera med sin omgivning. Genom leken erövrar små barn förståelse för sina kamraters intentioner och avsikter vid olika situationer där känslor och upplevelser uttrycks i ord i den fria leken. / Program: Lärarutbildningen