Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter. Det framkommer även en avgränsning av kunskap, det vill säga att kunskapen centreras till ett fåtal personer inom verksamheten och där en uttalad föreställning om att "specialkompetens" om "hedersproblematiken" behövs. Detta är helt i motsats till andra kritiska perspektiv som anser att detta är en stigmatiserande social praktik genom särdelningen av problematiken. Dessa perspektiv pekar istället på att förtrycket bör ses som globalt och inte bundet till vissa "kulturer". Vidare syns att könsfördelning fortfarande finns uttalat, trots många års forskning och politiska kunskapssatsningar. / <p>2015-06-12</p>

No description available.

The purpose of this literature study is to gain a deeper understanding of what the public authorities' attitudes towards parents with intellectual disabilities look like, how these parents experience these attitudes and how these attitudes exist. The study will be based on a qualitative literature study based on articles which presents interviews with people with intellectual disabilities and social workers at social services. This study is also based on articles made of quantative surveys. This strategy is done to get answers to the questions in a way where no socially vulnerable group is violated or exposed to a stressful situation. Because this group of people is considered socially, culturally and economically voulnerable. The result of this study is shown that the attitudes from public authorities towards parents with intellectual disabilities can vary. There are social workers that have stereotypical, judgemental thoughts and negative ways of speaking to these parents but there are also professionals that behave with tolerance and acceptance and with believing that these parents can be good parents with the help and service from the authorities that have the duty to help these families. This study has also shown that these attitudes sometimes come from the socio political view that these organizations are built by. For example the time limit, the policies and the organization's goals that the social workers have to follow. These factors have an effect in the investigation process and have also an effect in the assessment and decision making because it can make a life changing determination for parents with intellectual disabilities and their families.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka. Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet. Detta ställer nya krav på riktlinjer och strategier. För att explorativt undersöka dessa trender och fenomen har representanter för tre svenska myndigheter intervjuats. De empiriska resultaten har sedan belysts med nyinstitutionell teori och analyserats med hjälp av lednings- och kommunikationsstrategiska teorier och koncept. Studien konstaterar att de tre undersökta myndigheterna har tagit små steg för att närma sig de virtuella ämnesarenorna. Vissa medarbetare deltar i sociala medier, men deltagandet är inte formaliserat och insikter och lärdomar aggregeras inte inom organisationerna. Samtidigt som kunskapen om sociala medier är relativt låg verkar det finnas institutionaliserade myter som påverkar beslutssituationen. Myndigheternas ledningsgrupper är åldersmässigt relativt homogena. De träffar varandra inom sektorn regelbundet och avvaktar och följer de andra myndigheternas exempel. Den nya e-logiken utmanar de befintliga maktstrukturerna och myten om expertis genom att externa aktörer får mer makt över verksamhetsutvecklingen än tidigare. För att börja delta fullt ut i dialogen på de virtuella ämnesarenorna krävs sannolikt en förändring i verksamhetskulturen och eventuellt behövs ett generationsskifte. Genom deltagande i några väl utvalda e-projekt kommer lärdomar och insikter som kan ge beslutsunderlag för att gå vidare. Erfarenheterna kan leda till att de institutionaliserade myterna kommer att börja förändras så att det förutspådda paradigmskiftet tar plats. / Internet has been transformed. The new Internet, Web 2.0, is all about interactivity, communication and conversations. Citizens and stakeholders demand transparency and influence. The individuals that contribute their knowledge and views demand insight into how their contribution is used to develop the organization, or they leave the conversation. At the same time the Swedish parliament requires improved efficiency, availability and access to government services. Previous research shows there is a trend towards issue arenas where issues and topics, not organizations, are at the center of communication. The emergence of e-government represents a paradigm shift, from emphasizing standardization and cost-efficiency, to an emphasis on coordinated network building, external collaboration, and customer services. This transformation from bureaucracy to networked governance requires new strategies. To explore these trends and phenomena research interviews have been conducted with representatives for three Swedish government agencies. The empirical findings have then been illuminated with neo-institutional theory and analyzed with governance and communication strategy concepts and theories. The findings show that the three agencies have taken some small steps toward the virtual issue arenas. Some employees participate in social media, but the participation isn’t formalized and knowledge isn’t aggregated within the organizations. The general knowledge of social media is low and there seems to be institutionalized myths affecting the decision environment. Management consists of members of similar age. Top management from different agencies in the sector frequently meets, and the agencies await and follow the other agencies examples. The new e-logic challenges existing power structures, as well as the myth of authority, since external actors gain power over business development. In order to fully participate in the conversation in virtual issue arenas, a change in organizational culture is likely needed, and potentially generational change might be necessary to facilitate the change in culture. Engaging in a few, carefully selected e-projects will enable the agencies to learn and expand the engagement gradually. The accumulated experience may lead to a change in the institutionalized myths, thus enabling the predicted paradigm shift.