Bakgrund: Palliativ vård innebär lindrande vård, det ges när det inte är möjligt att bota sjukdom. Vården har som mål att lindra symptom och främja livskvalité i livets slutskede. Idag är möjligheten att få palliativ vård relativt liten i jämförelse med behovet. Anhöriga utgör en väsentlig del av den palliativa vården. De befinner sig i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation vilket gör att de har behov av stöd och omsorg. Familjecentrerad omvårdnad riktar åtgärder till såväl anhöriga som patienten och är därför ett lämpligt arbetssätt inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig i den palliativa vården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) innehållandes 12 artiklar med kvalitativ design. Sökningen har utförts i databaserna Cinahl och Pubmed. Det gjordes även en manuell sökning på webbsidan Palliativt forskningscentrum. Analys genomfördes med färgkodning vilket resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier med tillhörande subkategorier (visas inom parantes). Den förändrade livssituationen under sjukdomstiden (Att leva nära inpå döden och Att balansera den nya tillvaron), Betydelsen av anhörigstöd (Stöd under sjukdomstiden och Efterlevandestöd), Betydelsen av information, Betydelsen av delaktighet och Sjuksköterskans inverkan på de anhörigas upplevelser (Symtomlindring och Bemötande). Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori, Känsla av sammanhang, tillsammans med konsensusbegreppet hälsa. Anhörigas upplevelser diskuterades utifrån olika vårdinterventioner. Dessa ställdes sedan i relation till varandra och skildrade upplevelsen av att vara anhörig i den palliativa vården.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att tillgodose personens behov av hjälp och stöd samt att främja livskvalitet. De centrala komponenterna inom den palliativa vården är att ha en helhetssyn på personen, att arbeta med symtomlindring, teamarbete, kommunikation och att ge stöd till närstående. Syftet: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 18 vetenskapliga originalartiklar. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan de kvantitativa artiklarna granskades enligt Friberg med en datareduktion. Resultat: Resultatet belyste flera väsentliga delar för att kunna uppnå god palliativ vård för närstående. Det framkom skillnader som sker i relationer och i vardagen. Upplevelser kring stöd beskrevs, både från andra familjemedlemmar och vänner samt från sjukvården. Det beskrevs möten med vårdpersonal där önskningar och förväntningar både blivit tillgodosedda och även upplevelser som varit negativa och inte uppfyllt det som närstående behövt vilket har skapat lidande. Diskussion: Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet diskuterades utifrån begreppen kommunikation, relation och lidande i Travelbees teori. Upplevelserna bekräftades utifrån sjuksköterskans perspektiv som menade att mer tid med varje familj var en stor del för att kunna tillgodose behoven. Slutsats: Sjuksköterskor behövde lägga mer vikt vid att uppmärksamma närstående och deras behov. För att sjuksköterskorna skulle kunna utföra detta krävdes tid och kontinuitet vilket i sin tur skapade möjligheter till att utveckla en relation. Sjuksköterskor behövde hjälpa de närstående att få deras behov tillgodosedda, vilket till stor del kunde utföras genom att informera, finnas som stöd och avlasta närstående. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Sammanfattning Bakgrund: När sjukdomstillståndet hos barn med livshotande- eller livsbegränsande tillstånd inte kan förbättras bör pediatrisk palliativ vård implementeras. Vårdformen fokuserar på att förbättra patienter och föräldrars livskvalitet. För att möjliggöra detta bör den vara symtomlindrande, inkludera olika sjukdomar samt tillämpa ett holistiskt synsätt av barnet. Däremot finns ett otillräckligt antal specialiserad vårdpersonal inom området med tillräcklig kunskap, vilket påverkar familjer till barn som vårdas palliativt negativt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som vårdas palliativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva artiklar som identifierades genom sökning i databasen PubMed med sökord relevanta för valt ämnesområde. En artikel utgjordes både av en kvalitativ samt kvantitativ ansats. Resterande tio artiklar utgjordes av en kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sex teman identifierades som sammanfattade föräldrars negativa samt positiva upplevelser. De utgjordes av Kommunikation och information mellan föräldrar och vårdpersonal, Att fatta beslut vid pediatrisk palliativ vård, Familjelivet och relationers påverkan,Föräldrars känslor och dess påverkan, Vårdpersonal och vårdmiljö samt Känslomässigt, socialt och ekonomiskt stöd. Slutsats: Positiva upplevelser var mindre förekommande än negativa. Föräldrars negativa upplevelser utgjordes bland annat av bristande kommunikation och information, vilket försvårade beslutsfattning. Vårdpersonalen uppfyllde inte alltid föräldrarnas behov eller förväntningar. Även ekonomiska aspekter påverkade upplevelserna negativt. De negativa upplevelserna resulterade i känslor där samtliga föräldrar upplevde behov av stöd. Resultatet påvisade globala skillnader i föräldrars förutsättningar och upplevelser.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning. Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området upplever. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla utbildning och ta fram fungerande rutiner för symtomskattning.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning.  Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitén för patienter och närstående som lever med en obotlig sjukdom. Den bygger på ett förhållningssätt där människan ses som en helhet vars existentiella, psykiska, fysiska och sociala behov bör tillgodoses. Symtomkontroll är en av fyra hörnstenar inom palliativ vård som syftar till att symtomlindra utifrån flera dimensioner. Genom patientrapporterade utfallsmått får patient och närstående en möjlighet att själva skatta de symtom som upplevs. Trots det så visar täckningsgraden i Svenska palliativregistret att mindre än 50 procent symtomskattas för andra symtom än smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda patientrapporterade utfallsmått inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på systematiska principer som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen som utfördes var en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde tidsbrist och hög arbetsbörda vilket bidrog till att genomförande av PROM nedprioriterades. Sjuksköterskor upplevde även en ökad samvetsstress om de inte kunde hjälpa patienten med de symtom som identifierades vid utförd skattning. Stöd och motivation från ledare samt tydliga rutiner kunde öka användningen av PROM. Sjuksköterskor upplevde att PROM gav en bra överblick över patientens symtom och att det gjorde det enkelt att följa dessa över en tid. Elektronisk dokumentation underlättade vid användning. Sjuksköterskor upplevde även att utförandet av PROM hämmades på grund av kunskapsbrist. Slutsats: Användandet av PROM kan främja en personcentrerad vård och kunskapen det bidrar med är viktig för en fortsatt utveckling av den palliativa vården. Resultatet visar att användandet av PROM leder till en högre vårdkvalité och bättre symtomlindring samt att vården som ges stärks med evidens utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Resultatet av studien visar även att det fortfarande finns signifikanta organisatoriska barriärer som behöver åtgärdas, framför allt en tidsbrist som gör att sjuksköterskor inte upplever sig ha tid för utvecklingsarbete.

Bakgrund: Migrationen ökar i Sverige och globalt, vilket leder till ökad mångkultur inom sjukvården. En fungerande kommunikation är av stor betydelse för att kunna ge patienter god vård på lika villkor, oavsett kulturell bakgrund. Enligt forskning finns det brister i kulturell kompetens hos vårdpersonal, vilket kan leda till sämre vård för patienter med migrationsbakgrund. För att öka sjuksköterskors och övrig vårdpersonals kulturella kompetens och kunna erbjuda personcentrerad vård på lika villkor för patienter med migrationsbakgrund är det av vikt att ta del av personers erfarenheter av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades och en tematisk analys utfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterades under fyra huvudteman och fem underteman; Kommunikation: Betydelsen av information från vården, Hinder och resurser vid språkbarriärer. Transkulturell vård: Vårdpersonalens bemötande, Närståendes betydelse. Identitet och tillhörighet: Betydelsen av att befinna sig i sina tankar mellan två länder. Religionens betydelse i palliativ vård. Slutsats: Erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund skiljer sig mellan olika kulturer. Som sjuksköterska i palliativ vård är det av vikt att vara medveten och tillgodogöra sig kunskap om kulturella skillnader och ha insikt om personers kulturella och individuella värderingar för att kunna erbjuda en personcentrerad vård på lika villkor. Information som ges till patienter ska anpassas utifrån individens förutsättningar för att skapa god kommunikation. Vid palliativ vård har närstående en central roll hos personer med migrationsbakgrund, likaså kontinuitet bland vårdpersonal.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter med obotlig och dödlig sjukdom. Symtomlindring i livets slutskede ska utgå utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar lindring av samtliga dimensioner av smärta. Vårdpersonalen har en stor betydelse för att patienten och närstående ska få en så bra tid som möjligt i livets slut. Uppfattningen om vad som utgör en god död kan skilja sig beroende på vilket perspektiv som antas. I denna litteraturöversikt vill författarna därför beskriva patienters uppfattning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva uppfattningar om vad som utgör en god död för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Litteraturöversikt med mixad ansats, där de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL användes. Totalt 15 artiklar valdes ut till resultatet varav 12 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Utifrån Braun och Clarkes analysmetod utfördes en tematisk analys. Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudteman med 11 underteman. Preferenser inför döden innefattade följande underteman: Att dö utan att vara medveten om det, Socialt sammanhang och Omgivningens betydelse. Acceptans innefattade följande underteman: Insikten om att döden är oundviklig och Att göra klart det praktiska i livet. Att bibehålla kontrollen innefattade följande underteman: Symtomlindring, Autonomi och Självbild. Copingstrategier innefattade följande underteman: Att leva i nuet, Tro och religion och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Uppfattningen om vad som utgör en god död varierar mellan olika patienter. Gemensamt för samtliga var att om de individuella faktorerna uppfylls så kan det leda till en bättre livskvalitet för individen. För att uppnå detta krävs lyhördhet från vårdpersonal, och det skulle även kunna ske genom att tillsammans med patienten upprätta en vårdplan med preferenser inför döden.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades. Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften. Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet innebär att en person vårdas i det egna hemmet vid livets slutskede eller under en längre period på grund av sjukdom. Målet är att nå bästa möjliga livskvalitet i samband med en livshotande sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med induktiv ansats där människors upplevelser och erfarenheter var fokus. Resultat: Under analysprocessen identifierades fyra kategorier: Individanpassat stöd bidrar till ökat välbefinnande; Emotionellt stöd främjar delaktighet och hälsa; Praktiskt stöd skapar möjlighet för återhämtning; Lärande stöd ger förutsättningar att vårda och vara närvarande. I resultatet framgick olika typer av stöd samt närståendes upplevelser av stödets betydelse. Närståendes upplevelse av ett gott stöd byggde på tydlig kommunikation, goda relationer, återhämtning och vägledning. Slutsats: I resultatet framkom en önskan att sjuksköterskan skulle få ökad förståelse för närståendes upplevelser. Tillsammans med resultatet och interventioner som PELT och psykopedagogiska interventioner kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för betydelsen av närståendestöd. Sjuksköterskan kan också med stöd av dessa ge rätt typ av stöd till närstående för att bidra till ökat välbefinnande, främja delaktighet, skapa möjligheter för återhämtning och bidra till att närstående kan bedriva en god vård i hemmet. Sjuksköterskan kan få ökad kunskap om vikten att anpassa sitt förhållningssätt och bemöta närstående på lämpligt sätt utifrån person och situation.