Bakgrund:Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för både Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar är kroniska och kommer i skov, vilket innebär en tillfällig försämring i sjukdomsförloppet. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av kroniska sjukdomar är att lyssna, se patienten och inte sjukdomen samt att försöka uppnå och främja hälsa hos patienten. Syfte: Att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod där data har samlats in via bloggar. 14 bloggar har utgjort källan för den kvalitativa innehållsanalysen.  Resultat:Presenteras via kategorier och subkategorier.Redogör för ungas upplevelser av att drabbas av en kronisk tarmsjukdom. De beskrev svårigheter med att få rätt diagnos och att det bidrog till försämrad livskvalité. Sjukdomarna medförde sociala begränsningar på grund symtomen som uppstod. Konklusion:Med ökad kunskap hos sjuksköterskor och omgivning kan det bidra till en förbättrad livskvalité och kan leda till att dessa individer vågar öppna upp sig och känna sig mindre ensamma i deras sjukdom. Sjuksköterskor har ett stort ansvar att stödja patienter i deras hälsoprocess. I samförstånd med patient och närstående ska sjuksköterskor tillhandahålla vård utifrån dennes behov. Genom att individernas upplevelser uppmärksammas får sjuksköterskor en bättre inblick och förståelse för hur det är att leva med IBD. / Background: Inflammatory Bowel Diseases (IBD) are a term for both Ulcerative colitis and Crohn's disease. These diseases are chronic and come in flares, which means a temporary deterioration in the course of the disease. The nurse's role in nursing people with chronic diseases is to listen, see the patient and not the disease, and to try to achieve and promote health. Aim: To illuminate young adult people's experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: The thesis is a qualitative method where data have been collected via blogs. 14 blogs have been the source of the narrative analysis. Result: Presented via categories and subcategories. Describes young people's experiences of suffering from a chronic bowel disease. They described difficulties in getting the right diagnosis which contributed to a deterioration in quality of life. The diseases caused social constraints due to the symptoms that arose. Conclusion: With increased knowledge from nurses and the society, it can contribute to improved quality of life and make these individuals dare to open and feel less lonely in their illness. Nurses have a responsibility to support patients in their health process. In consultation with the patient and the relative, nurses should perform care based on their needs. By paying attention to their experiences, nurses will get a better insight and understanding into how it is to live with IBD.

Idag tar det 5-10 år att få diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet på endometrios är svåra menstruationssmärtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonåren. Tonåringar som har problem med svåra menstruationssmärtor söker sig oftast till ungdomsmottagningen där de träffar en barnmorska. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonåringars svåra menstruationssmärtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes där sex barnmorskor intervjuades. Barnmorskorna hade arbetat i genomsnitt tolv år på ungdomsmottagning. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, vilket resulterade i tio subkategorier och fyra kategorier. Dessa kategorier var attityder till svår menstruationssmärta, tonåringens livskvalité, kunskapen om endometrios och klara riktlinjer. Resultatet visade att barnmorskorna reflekterade över att symtomet menstruationssmärtor idag normaliseras och ignoreras av tonåringen och barnmorskorna själva. Samtidigt menar barnmorskorna att svåra menstruationssmärtor försämrar tonåringens livskvalité genom onödigt lidande. Reflektionen över endometrios fanns, men åsikterna skilde sig åt hur problematiken om tonåringars svåra menstruationssmärtor hanterades. Dessa skilda åsikter visar att kunskapen om endometrios hos tonåringar brister hos barnmorskorna. Alla barnmorskor reflekterade över att en specialistutbildad gynekolog saknas på ungdomsmottagningen och att riktlinjer behövdes för hanläggningen av svåra menstruationssmärtor. Studien kan bidra till ökad insikt hos barnmorskorna angående att tonåringars svåra menstruationssmärtor kan bero på sjukdomen endometrios, trots tonåringars ringa ålder. Studien kan även användas som diskussionsunderlag ute på ungdomsmottagningar och som stöd för att diskutera riktlinjer för handläggning av svåra menstruationssmärtor. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Varje år föds ungefär 20 barn i Sverige med den ärftliga och livshotande sjukdomen cystisk fibros. Cystisk fibros är en multiorgansjukdom som framförallt påverkar lungor och mag-tarmsystemet. Sjukdomen är tidskrävande och har både en fysisk och psykisk påverkan. Det finns idag ingen botande behandling men medelåldern för de med cystisk fibros har ökat från sju år till att idag vara 50 år. Sjukvården och omgivningen behöver kunskap för att kunna vårda människor med CF utifrån ett helhetstänkt för att öka deras chanser till att inte enbart överleva utan för att också uppnå livskvalité.  Syfte: Syftet var att belysa vad som bidrar till livskvalité för människor med cystisk fibros.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats baserad på fem intervjuer har genomförts för att besvara syftet. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelsen av livskvalité, Sjukvårdens påverkan på livskvalitén och Hur omgivningen bidrar till livskvalité. Frihet, en tillitsfull vårdrelation och stöd från familj och vänner är viktiga delar för att människor med cystisk fibros ska ha möjlighet att uppleva livskvalité. Slutsats: Studien visar att det behövs ökad kunskap kring cystisk fibros. Individuell vård, delaktighet och en god vårdrelation utgör tillsammans, på olika sätt, en god vård där livskvalité främjas. Människor med cystisk fibros kan genom ökad kunskap i sjukvården och omgivningen uppleva frihet och livskvalité trots sjukdom.

ABSTRACT Introduction: When it comes to choosing treatment for patients with coronary artery disease the prevailing opinions are split between PCI and CABG. A review of comparative researches that has been done in the subject can help bring clarity in the question of which treatment has the best results. The modern healthcare system plays a major role in the future care of the patient, and efforts to reduce the number of repeated revascularizations depends on which method is the supreme for the patient’s well-being as well for the international healthcare’s cost savings. Purpose: The objective of this study is to find out how the results after PCI and CABG differences in the hope of emphasizing which treatment gives the best results for future patients.   Method: Systematic literature study that compiles relevant articles for the subject. Result: CABG is the treatment that has given the best results in studies comparing CABG and PCI when comparing aspects such as cardio and cerebrovascular events, mortality, long-term quality of life and the need for repeated revascularization. Studies done on patients with kidney disease and diabetes show similar results. Conclusion: This comperative systematic literature study shows that CABG is the better option when choosing between CABG and PCI since it reduces the risk of cardio- and cerebrovascular events, mortality and the need for repeated revascularization while providing better long-term quality of life compared to PCI. / SAMMANFATTNING Inledning: Idag råder det delade meningar om vilken revaskulariseringmetod som bör användas utav PCI och CABG vid kranskärlssjukdomar. En sammanställning av jämförande forskning som gjorts i ämnet kan bidra till att skapa klarhet om vilken behandling som ger bäst resultat. Den moderna hälso- och sjukvården spelar därmed stor roll för den framtida patientens vård samt strävan efter att minska antalet upprepade undersökningar, detta för patientens välmående men även för hälso- och sjukvårdens internationella kostnadsbesparingar. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur patientresultat för PCI behandling och för bypass-operation skiljer sig för att kunna framträda vilken behandling som ger bästa möjliga resultat för framtida patienter. Metod: Systematisk litteraturstudie som sammanställer för ämnet relevanta artiklar. Resultat: CABG är den behandling som givit bäst resultat i studier där CABG och PCI har jämförts när aspekter som kardio- och cerebrovaskulära händelser, mortalitet, långsiktig livskvalitet och behov av upprepad revaskularisering sammanställs. De studier som gjorts med patienter som har njursjukdom och diabetes visar liknande resultat. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på att CABG är den bästa behandlingen för patienter som står i valet mellan PCI och CABG eftersom att det minskar risken för kardio-och cerebrovaskulära händelser, mortalitet och behov av upprepad revaskularisering samtidigt som det ger bättre långsiktig livskvalitet i jämförelse med PCI.

Patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) som utreds och opereras med shunt på Karolinska Universitetssjukhuset, kan få en bättre gångförmåga och livskvalité efter operation. Begränsad kunskap finns avseende den utredning som leder till shuntoperation på Karolinska universitetssjukhuset, samt hur operationen påverkar gångförmåga och hälsorelaterad livskvalité hos patienter med iNPH.Studien undersökte skillnader avseende gångförmåga och även hälsorelaterad livskvalité preoperativt och tre månader postoperativt hos patienter med iNPH. Urvalet bestod av 118 patienter med iNPH som genomgått shuntoperation. De fick utföra gångtester samt skatta sin hälsorelaterade livskvalité pre- och tre månader postoperativt. Patienterna hade signifikant bättre gångförmåga och funktionell gångförmåga postoperativt. Ingen klinisk signifikant skillnad sågs avseende skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Patienter med iNPH som utreds och opereras med shunt på Karolinska universitetssjukhuset hade en bättre gångförmåga och en högre skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, gångförmåga, hälsorelaterad livskvalité, shuntoperation. / Patients with idopatic normal pressure hydrocephalus (iNPH) that are investigated och treated with shunt surgery may improve their walking ability and health related quality of life after surgery. There is limited knowledge regarding the investigation that leads to shunt surgery at Karolinska University Hospital, and how the surgery affects walk ability and health related quality of life, in patients with iNPH. The study investigated the differences regarding gait ability as well as health related quality of life, among patients with iNPH, before and three months after surgery. The study included 118 patients with iNPH, that underwent shunt surgery. The patients performed walking tests and estimated their health related quality of life, before and three months after surgery. The patients had a significant better walking ability after surgery. No clinical significant difference was seen regarding health related quality of life. Patients with suspected iNPH who were investigated and treated with shunt surgery at Karolinska University Hospital, had a better walking ability and a higher health related quality of life after surgery. Idopatic normal pressure hydrocephalus, gait, gait ability, health related quality of life, shunt surgery.

<p>HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.</p>

<p>Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar. Artiklarna visade liknande resultat när det gällde fysisk aktivitets inverkan på symtom samt livskvalité hos personer med fibromyalgi. Det framkom att fysisk aktivitet gav god effekt när träning utfördes med låg- till medelintensitet samt utfördes under en längre tid. Det framkom även att symtomen påverkade förmågan och viljan att delta i någon form av fysisk aktivitet. Vidare forskning inom området behövs när det gäller att utforma och individanpassa motionsprogram för fibromyalgipatienter.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. <strong>Metoden</strong> var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. <strong>Resultatet</strong> visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Antalet sjukdomar och fysiska begränsningar hade en liten inverkan på de äldre om de hade ett starkt KASAM, då KASAM hade ett svagt samband med den objektiva hälsan och ett starkt samband med den subjektiva hälsan. KASAM var den faktor som bäst förutsåg hur de äldre upplevde sin livssituation. De äldre som hade ett starkt KASAM upplevde även tillfredställande socialt stöd, som hade en stor inverkan på deras välbefinnande. De äldre med svagt KASAM hade även låg livskvalitet och försämrat allmäntillstånd. <strong>Slutsatsen</strong> var att om vårdpersonal kan stärka de äldres KASAM kommer även de äldres livskvalitet, välbefinnande och hälsa förbättras.</p>

<p>Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt<strong>. </strong>Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom elektronisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Betydande delar i artiklarnas resultat, som svarade på studiens syfte, markerades för att finna likheter och skillnader, dessa organiserades sedan i huvudkategorier och underkategorier. Resultatet visar att stöd kan upplevas både positivt och negativt och detta påverkar på det sättet livskvaliten. Att ha ett arbete, sociala relationer och känna en känsla av oberoende genom självständighet och kontroll är viktiga faktorer som påverkar livskvaliten.</p>

Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar. Artiklarna visade liknande resultat när det gällde fysisk aktivitets inverkan på symtom samt livskvalité hos personer med fibromyalgi. Det framkom att fysisk aktivitet gav god effekt när träning utfördes med låg- till medelintensitet samt utfördes under en längre tid. Det framkom även att symtomen påverkade förmågan och viljan att delta i någon form av fysisk aktivitet. Vidare forskning inom området behövs när det gäller att utforma och individanpassa motionsprogram för fibromyalgipatienter.