Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem ibland jordens befolkning. 49 miljoner drabbas runt om i världen och de patienter som överlevt riskerar att få komplicerade komplikationer som följd. Det innebär att de drabbade är i behov av hjälp och stöd för att kunna ta sig tillbaka till det vardagliga livet. Syfte: Syftet är att belysa hur eftervården upplevs av individer som drabbats av sepsis. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna kontaktades via ett sepsisforum på Facebook och även kontakter via sepsisfonden. Informanterna besvarade fyra frågor som berörde upplevelsen av eftervården. Resultat: Resultatet består av fyra olika teman: Frånvaro av uppföljning, försummad av vården, kunskapsbrist i vården och god vårdkontakt. Utifrån informanternas egna ord i studien, som beskriver individernas egen upplevelse av eftervården, kunna få en ökad förståelse om det finns positiva eller negativa erfarenheter om eftervården. Slutsats: Vården har ett ansvar att guida, informera och följa upp patienterna på bästa sätt. / Background: Sepsis has become a global health problem among the population in the world, about 49 million people are affected around the world. The patients who have survived are at risk of getting complications. This means that some people need care and support to be able to go back to their normal life. Aim: The purpose of the study is to illustrate how the aftercare is experienced by individuals affected by sepsis. Method: The study is made of a qualitative content analysis with a questionnaire. Participants were contacted on a sepsis-forum on Facebook and sepsis foundation. Participants answered four questions that concerned the experience of aftercare. Choice of method and analysis produced four themes that form the basis for the results. Result: The result is made of four different themes: Lack of follow-up, neglected by care, lack of knowledge care and god care. The study is based on the informant’s own words, which describe the people's own experience of aftercare, to gain an increased understanding of whether there are positive or negative experiences about aftercare. Conclusion: The healthcare system has a responsibility to educate, guide and follow up this group.

Bakgrund: Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 (T1DM) kräveroavbruten kontroll och utvärdering av sitt fysiska tillstånd. Det kan vara mångautmaningar hos unga vuxna på grund av förändringar och samtidigt att lära sig leva meden kronisk sjukdom och de känslor som kommer med sjukdomen. Sjuksköterskanbehöver ha en förståelse för diabetespatienter för att kunna erbjuda dem ett rätt stöd ideras hantering av sjukdomen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva unga vuxna personenserfarenheter av att leva med T1DM.Metod: En litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningargenomfördes i databasen Medline via PubMed varav sammanlagt inkluderades elvaartiklar i resultatdelen.Huvudresultat: Resultaten består av två huvudteman, positiva och negativaerfarenheter med tillhörande åtta subteman. Subteman som identifierats är, “Att låtasjukdomen vara en del av livet”, “Betydelsen av stöd och gemenskap”. Även negativakänslor bland annat ”, “vilja att passa in i normer”, “Rädsla”, där beskrivs rädsla införframtiden och komplikationer, “Att lära sig acceptera”, som beskriver att personer meddiabetes typ 1 upplever negativa känslor i samband med sjukdomen, då patientenförsöker acceptera sjukdomen., “skam” för hantering av diabetesvård på offentligaplatser, “Okunskap om diabetes typ 1” personer med diabetes typ 1 upplever okunskapom sjukdomen bland allmänheten, samt “Bristande socialt stöd”.Slutsats: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med T1DM.Resultaten i denna studie visade hur påfrestande det är att leva med T1DM och deutmaningar det medför. Vidare visade resultatet att det fanns gemensamma känslorbland deltagarna, som frustration och skam samt den bristande kunskapen om derassjukdom. Det visade även att de normaliserade sitt tillstånd och hade en ambition om attvilja leva ett normalt liv. Resultatet visade hur viktigt det är att ha en personcentreradbehandling och att utgå från personens behov samt kunna anpassa behandlingen tillolika behov och olika individer. Att vägleda personen men ändå ge ansvar till personenatt självständigt kunna ta hand om sina behov

Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i Sverige idag. Funktionsnedsättningen kan vara av olika karaktär och påverkar den drabbade människan i sin helhet och sammanhang. Psykiska besvär till följd av stroke är vanligt då livet plötsligt förändras efter händelsen. I denna studie har de emotionella upplevelserna efter stroke undersökts. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där 10 artiklar granskades och analyserades, varav sju av kvalitativ ansats respektive två av kvantitativ ansats och en i kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utmynnade i en beskrivning av de vanligaste emotionella reaktionerna, upplevelsen av förändrad livskvalité samt upplevelsen av den förändrade kroppen och det förändrade “jaget”. Sammanfattningsvis tycks emotionella upplevelser vara starkt kopplat till den förändrade kroppen och dess påföljder såsom begränsningar i det dagliga livet. Faktorer som verkar hjälpa individen i återhämtningsprocessen är god information av hälso- och sjukvården, sociala relationer, rehabilitering samt anpassning och acceptans.

Begreppet stomi härstammar från grekiska ordet stoma och definieras som mun eller öppning. Det finns olika varianter av stomier, men av alla stomier som utförs i Norden utgör kolostomier cirka 60% av dessa. Det kirurgiska ingreppet som används kallas för Hartmanns operation som innebär att den sjuka delen av tjocktarmen avlägsnas och resterande delen av tarmen konstrueras till en kolostomi. Syfte var att belysa personers upplevelser av en kolostomi. Metoden hade ett induktivt förhållningssätt och resultatartiklarna var kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Utifrån dataanalysen presenterades fyra huvudkategorier personers upplevelser av försämrad livskvalité, personers upplevelser av sociala relationer, personers upplevelser av otillräcklig information och personers upplevelser av livsstilsförändringar samt fyra subkategorier, upplevelser av osäkerhet i sociala sammanhang, upplevelser av nära relationer i samband med en kolostomi, att anpassa sina kläder och att anpassa sin kost. Resultatet beskrev att personerna upplevde en försämrad livskvalitet i förhållande till begränsningar i vardagen, påverkan på sociala relationer, livsstilsförändringar och brist på information från vårdgivare. Litteraturstudien kan bidra till en fördjupad kunskap och förståelse för personers upplevelser av en kolostomi. / The word ostomy originates from the Greek word stoma and is defined as mouth or opening. There are different types of stomas, but out of all stomas in Scandinavia approximately 60% of these are colostomies. The procedure that is used for colostomies is called Hartmann's surgery, which means that the diseased part of the intestine is removed and the remaining part is constructed as a colostomy. The aim was to illustrate people’s experiences of a colostomy. The method was based on an inductive approach and qualitative articles. The search was conducted in PubMed and Cinahl. The findings of this study resulted in four main categories, people's experiences of deteriorated quality of life, people's experiences of social relationships, people's experiences of insufficient information and experiences of lifestyle changes and four subcategories, experiences of insecurity in social contexts, experiences of close relationships in relation to a colostomy, to adapt their clothes and to adapt their diet. In conclusion, the results described low quality of life related to limitations in the daily life, impact on social relationships, lifestyle changes and lack of information from healthcare providers. This literature study can contribute in deeper knowledge and understanding of people’s experiences of a colostomy.

Bakgrund: Efter en amputation genomgår patienterna en stor livsförändring. Livskvaliteten är något som påverkar patienten både negativt och positivt efter en förändring i livet. I livskvaliteten ingår fler faktorer än bara hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters livskvalié efter en amputation i nedre extremiteterna. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat hämtades från 10 olika artiklar ur tre olika databaser och analyserades som en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i tre olika teman; Stöd som ökar livskvaliteten, Amputationens påverkan på det vardagliga livet och Sjuksköterskans roll till ökad livskvalité. I andra temat framkom fyra underteman som var hjälpmedel, vardagliga aktiviteter, smärta och ekonomi. Varje tema är inriktad på de faktorer som påverkade patientens livskvalitet mest utifrån resultatartiklarna. Konklusion: Patienternas livskvalité påverkas efter en amputation på grund av flera olika faktorer. Faktorer som visades påverka patientens livskvalité var fantomsmärtor, förändringar i ekonomin och svårigheter med vardagliga aktiviteter så som att köra bil. Stöd från familj och vänner spelade också stor roll till att öka patientens livskvalité efter amputationen. Det är viktigt för sjuksköterskan att identifiera patientens livskvalité både fysiskt och psykiskt för att underlätta tiden efter en amputation. / Background: After an amputation, patients undergo a major life change. The quality of life is something that affects the patient both negatively and positively after a change in life. The quality of life includes more factors than just the health. Aim: The aim with this literature study was to describe the patients ́ quality of life after an amputation in the lower extremitites. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductiv approach. Results were retrieved from 10 different articles from three different databases and analyzed as content analysis. Results: The result are shown in three different themes, support that increase the quality of life, the impact of amputation on everyday life and the nurse support for increased quality of life. In the second theme, four sub-themes emerged as aids, everyday activites, pain and finances. Each theme focuses on the factors that affected the patient’s quality of life most based on the outcome articles. Conclusion: Patients’ quality of life is affected after an amputation due to several different factors. Factors that were shown to affect the patient’s quality of life were phantom pain, changes in finances and difficulties with everyday activities such as driving a car. Support from family and friends also played a major role in increasing the patient’s quality of life after an amputation. It is important for the nurse to identify the patient’s quality of life both physically and mentally to facilitate the time after an amputation.

Bakgrund: En stomi är en öppning på magen som avleder avföring eller urin. Att få en stomi kan innebära en stor förändring i personens liv och kan leda till psykosociala problem. Sjuksköterskans roll är att undervisa personer i hanteringen av stomin. Teorin känsla av sammanhang (KASAM) innehåller tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med en stomi. Metod: Resultatet i denna litteraturöversikt har sammanställts utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Tre artiklar med kvantitativ design och 12 artiklar med kvalitativ design. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarnas kvalité granskades samt analyserades fram till kategorier och subkategorier. Resultat: Personer med stomi upplevde att kroppen hade förändrats efter operationen. De upplevde sig mindre attraktiva och minskad sexuell lust. En oro upplevdes över att andra skulle se, höra eller känna lukten av stomin. De kände sig annorlunda och upplevde minskat självförtroende. Utbildning och kommunikation från sjuksköterskan var viktigt för att hjälpa personer att upprätthålla en känsla av kontroll. När personer anpassat sig vid stomin upplevdes inga problem längre. Diskussion: En stomi medför en stor livsförändring för personer samt innebär det att lära sig hantera den nya vardagen. Detta kan kopplas till teorin KASAM som handlar om vikten av att få information, att ha ett starkt stödjande nätverk av familj, vänner och sjuksköterskan samt delaktighet i vården. Slutsats: Sjuksköterskan ska sträva efter att få personen att acceptera sin nya kroppsbild. Det behövs därmed vidare forskning inom ämnet för att utöka sjuksköterskans kunskaper. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Långvarig smärta har en global utbredning världen över. Smärtan leder till svårigheter i vardagen. Smärtans tillförda lidande påverkar livskvalitén och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt kan underlätta personens tillvaro. Syftet: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med långvarig smärta i vardagen. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier med en manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversiktens tema som speglar resultatet är vardagens upplevda erfarenheter av långvarig smärta. Det skapades tre kategorier som är upplevda svårigheter av smärtan, återfå kontroll och upplevelser av vården. Kategorin upplevda svårigheter av smärtan innehåller tre subkategorier som är förlust av identitet, den osynliga smärtan och förlust av kontroll. Kategorin återfå kontroll innehåller två subkategorier som är manövrera smärtan och finna gemenskap. Kategorin upplevelser av vården innehåller två subkategorier som är frustration mot personal och positiva erfarenheter av vården. Diskussion: Att leva med långvarig smärta komplicerar vardagen till följd av fysiska och psykiska begränsningar som smärtan orsakar. Det är betydelsefullt att finna lämpliga strategier för att uppnå kontroll över smärtans egenskaper och göra vardagen behagligare. Samspelet med vårdpersonalen är av stor vikt för att lindra lidandet, uppnå en bättre hantering och förbättra livskvalitén. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet av personer med långvarig smärta och kan underlätta deras smärta med att utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att motverka lidande, förbättra hantering och livskvalité. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Att ha överlevt ett hjärtstopp leder till förändringar i livet. Det finns två typer av hjärtstopp, hjärtstopp som inträffar på sjukhuset och hjärtstopp utanför sjukhuset. Det finns många olika orsaker till hjärtstopp. Sjuksköterskans roll är att stötta patienter och tillhandahålla vård efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av livet efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, baserad på nio kvalitativa artiklar och en mixad metod. Resultat: Totalt har upplevelser från 102 överlevande samlades in. Resultatet visar att överlevarna upplevde osäkerhet, rädsla, men också lycka. Skam, ilska och frustration var också känslor som upplevdes. Livet förändrades drastiskt för många av de överlevande, de var tvungna att plötsligt anpassa sig till en ny livsstil. De överlevande kände också att de fick för lite information om hjärtstoppet och hur tiden efter hjärtstoppet kan vara. Svårigheter med minne och fysiska funktioner var framträdande hos många. Diskussion: Huvudfynden som upptäcktes och diskuterades var: vilka känslor överlevarna upplevde efter hjärtstoppet, hur livet förändras både det negativa och positiva, upplevelsen av brist på information och kroppsliga förändringar diskuterades. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp betyder att stöd från sjukvården behövs, både individanpassad information och möjligheten till kontakt vid frågor, detta för att kunna hantera händelsen och återfå en normal vardag. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Sepsis är ett globalt hälsoproblem och en stor del av personerna som överlever får restsymtom som påverkar deras livskvalité. Syftet med denna studie var att sammanställa faktorer som påverkar livskvalitén för personer som överlevt en sepsis. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes där 19 artiklar ur den systematiska litteratursökningen valdes ut för analys. Resultatet visar att faktorer såsom psykiska, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar påverkar personernas livskvalité, då det medför en känsla av att inte vara en fri individ. Andra faktorer som påverkade livskvalitén var förändringar i det sociala livet vilket innebar att personer upplevde en känsla av att inte vara en del av gemenskapen. Detta på grund av att relationer påverkades samt svårigheter att återgå till arbetet. Känslomässiga faktorer som framkom och påverkade personer som överlevt en sepsis var rädsla och oro för att drabbas igen samt existentiella funderingar kring varför just dem drabbats. För att sjuksköterskor ska kunna vara ett sådant stöd till återhämtning som behövs utifrån personernas individuella behov, är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap kring vilka faktorer som påverkar livskvalité för personer som överlevt sepsis. Det är också av stor vikt att möjliggöra tidig upptäckt och adekvat omvårdnad för personer med sepsis. Föreslagna interventioner var arbetsträning, stödjande samtal samt personcentrerad omvårdnad för att stärka empowerment och återhämtning även efter vårdtidens slut. Kvalitativ forskning utifrån personers perspektiv behövs för att öka kunskapen om och möjliggöra en tidig upptäckt och adekvat vård och omvårdnad för personer med sepsis.

Bakgrund Sepsis är ett problemområde internationellt. Snabb behandling är av vikt för att undvika att sepsis utvecklas till septisk chock. Septisk chock kan innebära förödande konsekvenser och i värsta fall kan den drabbade avlida. Syfte Att beskriva personers livskvalité efter att ha överlevt sepsis. Metod Denna studie har gjorts som en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien bygger på tolv artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Dessa har sökts vid databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat Efter att ha överlevt sepsis upplevde flera personer att deras livskvalité på olika sätt försämrats. Både fysiska och psykiska begränsningar framkom, detta kunde ha negativ påverkan på det dagliga livet. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhuset samt stöd från både familj, anhöriga och sjukvården var av betydelse för att uppnå god livskvalité. Slutsats Att leva livet på samma sätt som innan är inte en självklarhet efter att ha överlevt sepsis. Sjuksköterskan ska sträva efter ett gott bemötande och därför är det av betydelse att ha kunskap om vad som krävs av sjukvården för att erbjuda så god vård som möjligt. Detta för att personer som överlevt sepsis ska ha möjlighet till god livskvalité även tiden efter utskrivning från sjukhuset. / Background Sepsis is a problem internationally. Rapid treatment is important to prevent sepsis from developing into septic shock. Septic shock can have devastating consequences and in the worst case, the person may die. Aim To describe people's quality of life after surviving sepsis. Method This study is a descriptive literature study. The literature study is based on twelve articles, ten quantitative and two qualitative. These have been searched at the databases PubMed and Cinahl.  Main result After surviving sepsis, several people experienced that their quality of life in various ways deteriorated. Both physical and mental limitations emerged, this could have a negative impact on daily life. Rehabilitation after discharge from the hospital as well as support from both family and health care were important in achieving a good quality of life. Conclusion After surviving sepsis, living life as before is not a matter of course. In order to be able to respond as a nurse in the right way, is it important to have knowledge of what is needed by the healthcare system to offer the best possible care. This is so that people who have survived sepsis should be able to have a good quality of life even after the discharge from the hospital.