Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som framförallt drabbar ungdomar men även vuxna. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de vanligaste typerna av ätstörning, där anorexia har den högsta risken för dödlighet. Ätstörning är en psykisk sjukdom med synliga fysiska symtom som det lätt fokuseras på. Fokuset ska ligga på hela människan och inte enbart på vikt och kropp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes till en ny helhet enligt fem steg. Artiklarna letades fram från databaserna Cinahl och Pubmed.  Resultat: Ätstörning är en sjukdom som sätter livet ur balans. Det påverkar familj och relationer lika mycket som personen som drabbas. Sjukdomen skapar en blandning av känslor som skam, ångest och stolthet. Professionella tjänster upplevs både positivt och negativt av de drabbade. Gott bemötande och bekräftelse av deras känslor har betydelse för deras återhämtning. Konklusion: Förutfattade meningar förekommer kring i vilken ålder det är acceptabelt att drabbas av ätstörning. Vuxna döms ofta för sin sjukdom och blir bemötta annorlunda än ungdomar. Här blir det sjuksköterskans ansvar att bemöta patienten utan fördomar. / Background: Eating disorders are a mental illness that mainly affects young people but also adults. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the most common types of eating disorders, with anorexia having the highest risk of mortality. Eating disorder is a mental illness with visible physical symptoms that are easily focused on. The focus must be on the person and not just on weight and body. Aim: The aim was to explore adults' experience of living with an eating disorder. Method: The method used was a literature review where ten qualitative articles were selected and compiled into a new result according to five steps. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Findings: Eating disorder is a disease that puts life out of balance. It affects family and relationships as much as the person affected. The disease creates a mixture of emotions such as shame, anxiety and pride. Professional services are experienced both positively and negatively by those affected. A good treatment and confirmation of their feelings is important for their recovery. Conclusion: There are preconceived notions about what age it is acceptable to suffer from an eating disorder. Adults are often judged for their illness and are treated differently compared to young people. Here it becomes the nurse´s responsibility to treat the patient without prejudice.

Bakgrund: Migrän är en neurologisk, kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som påverkar en stor del av den globala populationen. Den ger upphov till en stor ekonomisk börda både på individ- och samhällsnivå, liksom reducerar livskvalitén hos de drabbade. För många andra kroniska sjukdomar har livsstilsförändringar med hjälp av sjuksköterskeinterventioner visat sig positiva som behandling. Syfte: Att undersöka vilken effekt livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet och kost har på migränanfall hos vuxna. Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt av kvantitativa RCT-studier från PubMed och Cinahl, vilka analyserades narrativt. Efter kvalitetsgranskningen återstod 17 studier. Resultat: I resultatet framkom en studie som studerat fysisk aktivitet och visade ett samband mellan högintensiv träning och reduktion av migränfrekvens. Tre studier framkom som studerat dietförändringar varav samtliga visade upp förbättring angående någon migränkaraktär, trots olika interventioner. 13 studier framkom som studerat kosttillskott varav fyra interventioner visade positiv effekt, tre positiv men osäker effekt och två ingen effekt. Diskussion: Livsstilsförändringar verkar ha en positiv effekt på migrän och på livskvalitén för personer med migrän. Sjuksköterskan har visat sig ha en essentiell roll i genomförandet av livsstilsförändringar hos patienter. Slutsats: Livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet verkar ha en positiv effekt på migrän, men mer studier behövs med fokus på livskvalité.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10% av alla livmoderbärare. Patofysiologin är fortfarande okänd, men den mest omtalade teorin är Sampsons retrogradiga menstruation. De vanligaste symtomen är bäckensmärta och dysmenorré. Att få en diagnos tar lång tid och det finns idag ingen ensam undersökning som kan fastslå en endometriosdiagnos. Det finns ingen botande behandling utan fokuset ligger i att lindra lidandet. Genom att studera kvinnors erfarenheter kan sjukvården få en ökad kunskap om endometrios. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningarna genomfördes på CHINAL och PubMed och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanfattas med tre kategorier och åtta subkategorier. I Kategorierna Känslan av en kniv i magen, när endometriosen styr livet och vägen till ett hanterbart liv beskriver kvinnorna deras erfarenheter av smärtan och vilka konsekvenser endometriosen medförde i deras vardag, yrkesliv och relationer. Hur bemötandet i vården kunde se ut, och vad kunskapen hade för betydelse. Slutsats: Endometriosen påverkar kvinnornas livskvalité. Kvinnor med endometrios har kraftiga smärtor vilket kan ge ekonomiska påföljder i form av sjukskrivningar. Bristande kunskap om endometrios inom hälso -och sjukvård bidrar till ett onödigt lidande för kvinnan. Kvinnornas önskan var att bli tagna på allvar. När de mötte sjuksköterskor med kompetens och kunskap om endometrios bidrog det till en trygg miljö där kvinnorna vågade öppna upp sig. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10% of uterus carriers. The pathophysiology is still unknown, but the most known theory is Sampson's retrograde menstruation. The most common symptoms are pelvic pain and dysmenorrhea. Getting a diagnosis takes a long time and there is currently no single examination that can establish an endometriosis diagnosis. There is no curative treatment, but the focus is on alleviating the suffering. By studying women's experiences, healthcare can gain an increased knowledge of endometriosis. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The article searches were conducted on CHINAL and PubMed and resulted in 16 scientific articles. Results: The result is summarized with three categories and eight subcategories. In the categories The feeling of a knife in the stomach, when endometriosis controls life and the path to a manageable life, the women describe their experiences of the pain and the consequences the endometriosis brought to their everyday lives, professional lives and relationships. What the treatment in health care could look like, and what the knowledge meant. Conclusion: Endometriosis affects women's quality of life. Women with endometriosis have severe pain, which can lead to financial consequences in the form of sick leave. Lack of knowledge about endometriosis in health care contributes to unnecessary suffering for the woman. The nurse has a significant impact on patients and healthcare professionals and therefore has a responsibility to ensure that the suffering of the women is reduced and that the development of knowledge is forward.

Introduktion: Icke smittsamma sjukdomar står för ungefär 74% av alla dödsfall per år enligt World Health Organization (WHO, 2023), och risken för att drabbas av dem ökar med stigande ålder. En viktig medlare för för sjukdomar är fysisk aktivitet men ändå är många inte tillräckligt aktiva. Syftet med studien var att systematiskt sammanställa resultaten från systematiska översiktsartiklar publicerade efter 2017, vilka undersökt träningsinterventioners effekt på fysisk aktivitet hos äldre (60+) samt om eventuella effekter kvarstår vid uppföljning i snitt fyra månader eller mer efter baseline. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed genomsöktes efter systematiska översikter under våren 2024. Översikterna skulle undersöka träningsinterventioner ämnade att öka fysisk aktivitet hos person över 60 år, vara publiceradde efter 2017 och ha en uppföljning efter i snitt fyra månader. Urvalsprocessen gjordes oberoende av de båda författarna. Resultat: Nio översikter inkluderades i denna studie, varav fem undersökte övervakade interventioner, och fyra undersökte digitala interventioner. Resultatet var inkonsekvent men alla interventionstyperna visade tendenser att öka fysisk aktvitet, och att fåtal visade kvarstående effekt vid uppföljning vid 6 eller 12 månader. Konklusion: Samtliga interventionstyper har visat en positiv effekt på fysisk aktivitet i olika grad och ingen interventionstyp har visat en minskning i fysisk aktivitet. Den kvarstående effekten av interventioner vid uppföljning går inte att fastställa i denna studie pågrund av inkonsekventa resultat. Ingen interventionstyp visar tydligt en större effekt på ökad fysisk aktvitet eller kvarstående effekt vid uppföljning.

Bakgrund. Transpersoners hälsa och välbefinnande är ett område som fått en ökad uppmärksamhet. Trots framsteg inom den psykologiska och medicinska behandlingen har många psykisk ohälsa och har ett stort lidande. Det saknas forskning som fokuserar på de specifika behov som transkvinnor upplever. Genom att förstå deras perspektiv och erfarenheter kan forskning bidrag till en bättre förståelse för hur vården skall utformas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och könskongruens bland transkvinnor som genomgått könsbekräftande vaginalplastik. Syftet är även att undersöka huruvida ifall förekomst av psykisk sjukdom påverkar livskvalitet och könskongruens. Metod: Kvantitativ metod via datainsamling av enkäter har använts. Två enkäter har använts RAND-36, ett patient-rapporterat utfallsmått (PROM) som mäter hälsorelaterad livskvalitet samt GCLS som är avsedd att mäta könskongruens hos transpersoner. En gruppjämförelse genomfördes mellan deltagare som uppgett förekomst av psykisk sjukdom och de som inte uppgett någon förekomst. Detta analyserades med ett MannWhitney U test och effektstorlek (Cohen’s) beräknades. Resultat: I resultatet framkom att deltagarna skattar sin fysiska och sociala livskvalité som mycket god. Upplevd könskongruens var mycket god, särskilt inom området psykiskt välbefinnande och könsorgan. Andra sekundära könskarakteristiska skattades som det lägsta området inom könskongruens. Deltagare som rapporterade psykisk sjukdom skattade sin hälsorelaterade livskvalitet och könskongruens lägre än de deltagare som inte hade någon psykisk sjukdom. Diskussion/slutsats: Transkvinnor som genomgått könsbekräftande vaginalplastik har god hälsorelaterad livskvalitet och könskongruens men att psykisk sjukdom kan påverka utfallet. Vidare forskning med före- och eftermätningar behövs för att utvärdera vilken effekt vaginalplastik har på livskvalitet och könskongruens bland personer med könsdysfori.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen. / Aim: To examine patients’ experiences of the quality of life in newly-diagnosed type 2 Diabetes Mellitus. Method: An empirical study with a qualitative approach that included ten participants with newly diagnosed type 2 Diabetes Mellitus. Semi-structured interviews were conducted on the basis of an interview-guide and the collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: The study resulted in four main categories and ten subcategories. The experience of receiving a diagnosis varied between the participants, some participants did not experience the news as surprising, while others experienced feelings of shock and denial. The participants experienced positive changes, for example weight loss and improved health but also negative changes, such as being dependent of medicine. Some participants experienced no change at all. Type 2 Diabetes Mellitus did not affect the participants’ physical and mental health. The participants considered it important to get support from both surrounding people and health care. Conclusion: The feelings of a diagnosis could vary but the experience of quality of life is not affected by Type 2 Diabetes Mellitus in most cases in the study. The patient's attitude to living with Type 2 Diabetes Mellitus affects the ability to perform self-care, and the district nurse support and involvement is considered to be important in the process of the disease.

Bakgrund: Palliativ vård, eller vård vid livets slutskede, innebär ett förhållningssätt som syftar till att förbättra vårdsökande personers livskvalité. Livskvalité är ett begrepp som är svårt att definiera, det omfattar personens uppfattning om sin situation. Därför är det viktigt att beskriva aspekter som kan främja personers livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som främjar livskvalité hos personer som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En litteraturöversikt som sammanställdes av elva kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt en induktiv ansats. Inkluderade artiklar fanns genom sökning i Cinahl, Medline, AMED samt PsycInfo. Resultat: Analysen av artiklar indikerade på att livskvalité är en individuell upplevelse bland personer som befinner sig i livets slutskede. Återkommande aspekter som främjar livskvalité i livets slutskede har kategoriserats i tre kategorier: Betydelsen av relationer; Förstå sin situation; Omvårdnad vid livets slutskede. I diskussionen användes Lennart Nordenfelts holistiska teori kring hälsa och livskvalité där synen på den hela människan samt uppfyllelsen av mål är betydelsefullt. Slutsats: God palliativ vård samverkar med livskvalité som i sin tur är nära kopplat till personcentrerad vård. Därför är relationen mellan den vårdsökande personen och vårdpersonal viktig. / Background: Palliative care, or care at end of life, means an approach that aims to improve the quality of life for care seekers. Quality of life is a concept that is difficult to define, it includes the person’s perception of the situation. Therefore it is important to describe aspects that can promote people’s quality of life. Aim: The objective of this study was to describe what promotes quality of life in people who are in the final stages of life. Method: A literature review compiled by eleven qualitative articles. They have been analyzed according to an inductive approach. Included were articles by searching CINAHL, Medline, AMED and PsycInfo. Results: The analysis of the articles indicated on that quality of life is an individual perception among people who are in the final stages of life. Recurring elements that promote quality of life in the final stages of life have been categorized into three categories: The importance of relationships; Understand their situation; Nursing at the end of life. The discussion was used Lennart Nordenfelt holistic theory of health and quality of life, where the vision of the whole person and fulfillment of goals is important.Conclusion: Good palliative care interacts with the quality of life, which in turn is closely linked to person-centered care. Therefore, the relationship between the person seeking care and health professionals is important.

Bakgrund: Cytostatikabehandling är vanligt inslag vid behandling av bröstcancer och kan medföra en lång tid av kämpande mot både sjukdomen, behandlingen och andra svåra upplevelser. Cytostatikabehandling är förknippat med exempelvis diverse biverkningar som kan påverka bröstcancer patienterna. Syfte: Att undersöka underlättande hjälpmedel, som inte inkluderar materiella saker som proteser, kryckor och rullstolar, utan andra medel som vården kan bidra med för att skapa en mera positivare upplevelse av behandlingen samt att undersöka de psykiska upplevelser hos kvinnor med bröstcancer som genomgått cytostatikabehandling. Ett annat syfte var att ta reda på hur kvinnans syn på livet, alltså livskvalitén, påverkas. Metod: Litteraturstudie med hjälp av systematiska översikter, kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Resultat:Olika hjälpmedel som hälso- och sjukvården kan implementera eller använda i större utsträckning för att hjälpa bröstcancer patienterna vid cytostatikabehandlingen. Mycket tyngd ligger på fysisk, psykiskt och socialt stöd, utbildning för personal- och patienter och information från hälso- och sjukvårdens sida. Denna studie visar dessutom att kvinnorna genomgår fyra faser under cytostatikabehandlingen i och med det får hälso- och sjukvården får en ökad förståelse om den psykologiska processen och kan hjälp lättare erbjudas. Psykiska upplevelser är starkt kopplat till uppkomna biverkningar och det finns kompletterande behandlingar som exempelvis guidade bildspråk, vilket underlättade upplevelsen av cytostatikabehandlingen. Att livskvalitén förändras är i de flesta fall relaterat till själva behandlingen och negativa biverkningar som uppkommer exempelvis ångest, depression och en allmän känsla av att vara mindre nöjd med sitt liv. Genom användande av olika behandlingsalternativ och kritiska åtgärdsstrategier kan biverkningarna reduceras och livskvalitén förbättras. Slutsats: Hälso- och sjukvårdpersonalen kan genom förbättrade insatser hjälpa bröstcancer patienterna under behandlingsperioden. / Introduction: Chemotherapy is a common element in the treatment of breast cancer and can lead to a long period of struggling against the disease, the treatment and other difficult experiences. Chemotherapy is also associated with, for example, various side effects that can affect the breast cancer patients. Purpose: To investigate tools, that doesn’t include material things such as prostheses, crutches or wheelchairs, other average that can contribute to creating a more positive experience of the treatment and to investigate the physical experiences of women with breast cancer undergoing chemotherapy. Another aim was to find out how the women feels about their lives, their quality of life, is being affected. Method: Literature study using systematic reviews, qualitative- and quantitative articles. Results: Different tools that healthcare can implement or use in a greater extent during the chemotherapy treatment to help the patients. Much emphasis is on physical, psychological and social support, training for staff and patients and information from the health care side. This study also shows that women undergoes four phases during chemotherapy and this leads to that health care gets a better understanding of the psychological process and can much easier offer assistance.Physical experiences are strongly linked to the side effects and there are complementary therapies such as guided imagery, which reduced the experience of chemotherapy. The quality of life changes are in most cases related to the treatment and adverse side effects that arise such as anxiety, depression and a general feeling of being less satisfied with their lives. By using different treatments and critical intervention strategies, the side effects can be reduced and the quality of life improves. Conclusion: The healthcare staff can through different enhanced efforts help breast cancer patients during the treatment period.

Bakgrund: Parenteral nutrition används när patienter inte kan tillgodose sitt dagliga behov av näring och kan leda till malnutrition. Behandling med parenteral nutrition kan både administreras på sjukhus och i hemmet. Problem: Att administreras parenteral nutrition i hemmet kan innebära nya erfarenheter. Genom att få kunskap över patienters erfarenheter avbehandlingen kan dessa hjälpa sjukvårdspersonalen att planera en god personcentrerad vård. Syfte: Att göra en översikt över patienters erfarenheter av att behandlas med parenteralnutrition i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tolv artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sex artiklar kvantitativ ansats analyserades. Resultat: I analysen framkom tre teman om patienternas erfarenhet av att behandlas med parenteral nutrition i hemmet. De tre teman som utvecklades var livskvalité och mental påverkan, utmaningar i vardagen och livskraft och sömn. Slutsats: Behandling med parenteral nutrition i hemmet ger ett flertal positiva erfarenheter för patienterna utifrån deras livskvalité samtidigt som det uppstod utmaningar patienterna behövde överträda. Genom information, föra en dialog med patienten och deras anhöriga samt eftersträva flexibilitet utifrån patientens behov och livsmål kan en god personcentrerad vård ges. / Background: Parenteral nutrition is used when patients cannot meet their daily nutritionalneeds and can lead to malnutrition. The treatment with parenteral nutrition can beadministered both in hospitals and in the home. Problem: To be administered parenteral nutrition in the home can mean new experiences. By gaining knowledge of patients' experiences of the treatment, these can help the healthcare staff to plan a good personcentered care. Aim: To make an overview of patients' experiences of being treated with parenteral nutrition in the home. Method: A general literature review with twelve articles, six articles with qualitative approach and six articles quantitative approach was analyzed. Result: In the analysis, three themes about the patient's experience emerged that were treated with parenteral nutrition in the home. The three themes that were developed were quality of life and mental impact, everyday life challenges and vitality and sleep. Conclusions: Treatment with parenteral nutrition in the home provides a number of positive experiences for the patients based on their quality of life while at the same timeposing challenges the patients needed to transgress. By providing information, conducting adialogue with the patient and their relatives, and striving for flexibility based on the patient'sneeds and life goals, a good person-centered care can be provided.

Bakgrund: Sepsis är en sjukdom där bakterier tar sig ut i blodbanan och frisätter substanser som rubbar den normala funktionen i våra organ. Sepsis delas in i tre svårighetsgrader: sepsis, svår sepsis och septisk chock. Globalt insjuknar över 35 miljoner människor per år i sepsis och hög ålder är en stor riskfaktor. Äldre individer som överlever en svår sepsis ses ha en ökad sjuklighet och dödlighet efter infektionen och löper därmed större risk för nedsatt hälsorelaterad livskvalité. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om äldre patienters kvarstående problem med hälsorelaterade livskvalité efter att ha vårdats för sepsis på sjukhus. Metod: Studiedesignen för detta examensarbete var en litteraturöversikt innehållande 11 kvantitativa studier med svar på efterfrågat syfte. Sökning gjordes i CINAHL och PubMed med datumbegränsning från 2008–2018. Inkluderade artiklar har granskats med GRADE och presenteras med rubriker och underrubriker i resultatdelen. Resultat: Huvudkategorierna fysisk hälsa, kognitiv påverkan på hälsa och social hälsa härleddes till temat hälsorelaterad livskvalité. Sepsisinfektionen kunde kopplas till försämringar av fysiska, sociala och kognitiva attribut som kvarstår långt efter patienten var medicinskt färdigbehandlad. Slutsats: Forskning visar att försämrad hälsorelaterad livskvalité kvarstår långt efter utskrivning, mer forskning behövs inom området för att stötta dessa individer. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalité, livskvalitet, omvårdnad, sepsis, överlevnad. / Background: Sepsis is a disease where bacteria get into the bloodstream and release substances that rub the normal function in our organs. Sepsis is divided into three severities: sepsis, severe sepsis and septic shock. Globally, more than 35 million people worldwide suffer from sepsis and high age is a major risk factor. Older individuals who survive a severe sepsis are seen to have increased morbidity and mortality after infection and thus run higher risk of impaired health-related quality of life. Aim: The aim was to summarize knowledge of older patients' remaining problems with health-related quality of life after being taken care of after hospitalization. Method: The study design for this project was a literature review containing 11 quantitative studies in response to the aim. Search was made in CINAHL and PubMed with data limitation from 2008-2018. Included articles have been examined with GRADE and are presented with headings and subheadings in the result section. Result: The headings of physical health, cognitive impact on health and social health were derived from the theme of health-related quality of life. The sepsis infection could be associated with physical, social and cognitive impairment disorders that persisted long after the patient was medically discharged. Conclusion: Research shows that deteriorating health-related quality of life persists long after discharge, and more research is needed in the area to support these individuals. Keywords: Health-related quality of life, nursing, sepsis, survival quality of life