Bakgrund: Post-stroke fatigue är ett vanligt förekommande symtom, av de individer som drabbas av stroke upplever cirka hälften fatigue. Symtomen kan bero på en kombination av stroke och svårigheter med att hantera den nya situationen. Syfte: Identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet. Metod: Studiens design var en scoping review. Sökning av litteratur resulterade i 16 artiklar samt sju artiklar från manuella sökningar. Resultatet baseras på totalt 23 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys på samtliga artiklars resultat genomfördes. Resultat: Resultatet av denna studie visar att majoriteten av individer som drabbas av stroke upplever fatigue som ett problem i vardagen, som individen har svårt att hantera. Post-stroke fatigue har en negativ påverkan och begränsar individens aktivitetsutförande. Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue visar positiva och ihållande effekter och kan minska individens subjektiva upplevelse av symtomet. Slutsats: Individer med post-stroke fatigue har svårigheter med att anpassa och acceptera sin nuvarande livssituation. Aktivitetsutförande påverkas negativt då dessa individer saknar förståelse för hur deras fatigue ska hanteras. En arbetsterapeut kan underlätta för individer med post-stroke fatigue och hitta strategier för att hantera sin nuvarande livssituation. / Background: Post-stroke fatigue is a common symptom, of the individuals affected by stroke experiencing about half fatigue. The symptoms may be due to a combination of stroke and difficulty in coping with the new situation. Aim: The purpose was to identify how the execution of activities is affected for individuals with post-stroke fatigue based on previous research on the subject. Method: The design of the study was a scoping review. Literature search resulted in 16 articles as well as seven articles from manual searches. The result is based on a total of 23 scientific articles. Content analysis on the results of all articles was conducted. Results: The results of this study show that the majority of stroke sufferers experience fatigue as a problem in everyday life, which the individual has difficulty coping with. Post-stroke fatigue has a negative impact and restricts the individual's activity performance. Occupational therapeutic rehabilitation for individuals with post-stroke fatigue shows positive and lasting effects and can reduce the individual's subjective experience of the symptom. Conclusion: Individuals with post-stroke fatigue have difficulty adapting and accepting their current life situation. Activity performance is negatively affected as these individuals do not understand how their fatigue should be handled. An occupational therapist can facilitate individuals with post-stroke Fatigue and find strategies to deal with their current life situation.

Syftet med studien var att undersöka fysiskt funktionsnedsatta individers motivation till att delta i parasport och deltagandets betydelse för deras livskvalité (QoL). I studien deltog 11 intervjupersoner med fysisk funktionsnedsättning, fem kvinnor och sex män i åldrarna 19-74 (M=32.6, SD=16.3). Samtliga deltagare hade varit aktiva i parasport minst två månader innan inledd studie. En semistrukturerad intervjuguide tillämpades. Resultatet delades in i fyra teman baserat på motivation och livskvalité; Fysik som möjlighet och svårighet, känna gemenskap, känna psykiskt välmående och parasportens villkor. Deltagarna upplevde att parasporten ökade deras livskvalité och att det var en motiverande faktor till att delta. Deltagarna uttryckte ökad fysisk funktion, mindre smärta, social gemenskap, psykiskt välmående och glädje som motiv till deltagande. ”Att se bra ut” var en rapporterad, ej tidigare beskriven, förklaring till motivation till deltagande i parasport. Barriärer som upplevdes begränsa deltagandet i parasport var brist på energi, smärt, sociala och praktiska hinder. Baserat på resultatet av studien är rekommendationerna att ytterligare ansträngningar görs för att underlätta övervinnandet av barriärerna som ligger till grund för lågt deltagande i parasport. Detta för att ge fler möjligheten att ta del av de positiva hälsofördelar parasporten kan ha på livskvalité. / The purpose of the study was to investigate physically disabled individuals motivation to participate in parasport and the importance of participation in their quality of life (QoL). In the study, 11 interviewees, five women and six men with physical disabilities aged 19-74 (M=32.6, SD=16.3) participated. All participants had been active in parasporting for at least two months within the initiated study. A semi-structured interview guide was used. The results were divided up in four themes based on motivation and quality of life; Physical activity like opportunity and difficulty, feeling of community, feeling mentally well-off and matching the conditions of the sport. The parasport participants felt that the parasport increased their quality of life and that it was a motivating factor to participate. The participants in the study expressed increased physical function, less pain, social community, mental well-being and joy as motives for participation. "Looking good" was a reported, not previously described, explanation of motivation for participating in parasport. Barriers that were perceived to limit participation in parasport were lack of energy, pain, social and practical barriers. Based on the results of this study, the recommendations are that further efforts are made to facilitate the winning of the barriers underlying low participation in parasport. In order to give more people the opportunity to take advantage of the positive health benefits that parasport can have on the quality of life.

Introduktion Det finns en kunskapslucka kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter bekräftad bröstcancerdiagnos. Sexuell hälsa är ett relevant ämne för arbetsterapeuter som kräver vidare forskning för att kunna erbjuda dessa kvinnor individanpassat stöd inom ramarna för sexuell hälsa och arbetsterapi. Syftet med studien var att identifiera kvinnors upplevelser kring sin sexualitet efter bekräftad bröstcancerdiagnos. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Tio kvinnor med bekräftad bröstcancer intervjuades, materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Innehållsanalysen resulterade i fyra teman; Sexualiteten påverkas av en förändrad kropp och självbild, Ingen vill ta ansvar för sexualiteten, Sexualiteten bortprioriterades när cancern kastade omkull livet och Det finns ett behov av att prata om sexualitet. Slutsatsen av studien är att kvinnorna inte tänkte på sin sexualitet direkt efter bröstcancerbeskedet utan först när behandlingarna påbörjats. Kvinnorna upplevde att vården brast i frågor kring sexualitet och återgång till betydelsefulla aktiviteter. / Introduction There is a knowledge gap around women’s experiences of their sexuality after a confirmed breast cancer diagnosis. Sexual health is a relevant topic for occupational therapists that requires further research to offer these women individualized support within the frames of sexual health and occupational therapy. The purpose of this study was to identify women’s experiences about their sexuality after a confirmed breast cancer diagnosis. The chosen method was a qualitative interview study with semi-structured interview questions. The informants were recruited through a convenience sampling. Ten women with confirmed breast cancer were interviewed, the data were analyzed according to a qualitative content analysis. Results The content analysis resulted in four themes; The sexuality is affected by a changed body and body image, No one wants to take responsibility for sexuality, Sexuality was de-prioritized when cancer overthrew life and There is a need to talk about sexuality. The conclusion of the study is that women did not think of their sexuality when receiving a breast cancer diagnosis. However, they did think about it when starting the breast cancer treatments. The women experienced deficiencies in healthcare related to sexuality and return to meaningful occupations.

Introduktion: Kvinnorelaterade sjukdomar är underrepresenterade inom forskning, Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är två av de. Premenstruella besvär orsakar konsekvenser för drabbade individer samt samhället i stort och är ett dolt folkhälsoproblem. Idag lider 75 procent av alla dessa kvinnor i fertilålder av någon grad av PMS och PMDS drabbar 3-5 procent av den kvinnliga befolkningen, vilket påverkar dessa individer psykiskt, fysiskt samt emotionellt. Mörkertalet är stort inom båda tillstånden då många kvinnor väljer att inte söka vård, till stor del på grund av rädslan för att inte bli tagen på allvar vilket resulterar i många odiagnostiserade individer. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att belysa den problematik kvinnor som lider av PMS eller PMDS ställs inför och hur det påverkar deras livskvalité. Metod: Metoden var att sammanställa tio stycken vetenskapliga artiklar till en litteraturstudie. Resultat: Resultatet belyser de symtom samt problematik som kvinnor upplever under PMS och PMDS. Upplevelsen är även att samhället samt sjukvården inte tar PMS och PMDS på allvar. Erfarenheter som framkommer är att de inte får det stöd som de önskas samt bristen på kunskap i samhället samt hos partnern. Slutsats: Kvinnor saknar förståelse samt hjälp för sin problematik från både samhället, sjukvården och partner. Den faktor som påverkar mest negativt är stress. Samhället har förutfattade meningar om PMS och PMDS som inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskap samt forskning är nödvändigt för att kunna ge dessa kvinnor rätt resurser till en god livskvalitet. / Introduction: Women-related diseases are underrepresented in research. Premenstrual Syndrome (PMS) and Premenstrual Dysphoric Syndrome (PMDS) are two of them. Premenstrual disorders cause consequences for affected individuals and society at large and are a hidden public health problem. In 2021, 75 percent of all women of childbearing age suffer from some degree of PMS and PMDS affects 3-5 percent. Manifestations of PMS and PMDS are mental, physical and emotional. There are a large percentage of unreported cases who experience PMS and PMDS, however, these women may choose not to seek care, due to the fear of not being taken seriously. Thus, many womenare undiagnosedand experience many difficulties, which affects theirachieving a good quality of life. Method: The method was to compile ten scientific articles for a literature study. Results: The results shed light on the symptoms and problems that women experience during PMS and PMDS. The results also show that society and healthcare professionals do not take PMS and PMDS seriously. Other aspects that emerge are that women do not receive the support they want due to lack of knowledge in society. Conclusion: Women lack understanding and help for reproductive problems from both society, healthcare professionals and partners. One factor that affects most negatively is stress. Society has preconceived notions about PMS and PMDS that do not correspond to reality. More knowledge and research are necessary to be able to give these women the right resources for a good quality of life.

Det offentliga rummet är ett brett begrepp som sällan beskrivs djupgående i hur det relateras till sociala frågor och kan variera beroende på hur den socioekonomiska situationen ser ut i ett område. Utformningen av det offentliga rummet har en stor betydelse för befolkningens välmående och livskvalité och är därför viktig att utveckla och sätta i kontext. Målgruppen för studien är ungdomar och syftar till deras användande av det offentliga rummet och hur det kan utvecklas i ett socioekonomiskt utsatt område, i vår studie har vi inriktat oss på Rosengård i Malmö. Studiens metoder utgörs av semistrukturerade intervjuer med ungdomar som kommer ge oss en inblick i hur de upplever sitt offentliga rum och vad de har för åsikter kring det, och ostrukturerade observationer av området. Syftet med studien är att få en ökad kunskap för den offentliga miljöns inverkan på ungdomar utifrån olika aspekter som exempelvis trångboddhet, vegetation och mötesplatser i marginaliserade områden. Studiens avsikt är att utveckla kunskap och ökad förståelse för brister och styrkor i området. Möjligheterna i Rosengårds offentliga rum är begränsade för tillfället, men har potential till stora förändringar med hjälp av ungdomarnas engagemang. Urban design kan tillämpas på många sätt och därmed bidra till social hållbarhet samt minska på klyftorna som är mellan stadsdelen Rosengård och resterande stad / Public space is a broad concept that is rarely described in depth and can vary depending on the socio-economic situation in an area. The design of the public space is of great importance for the population's well-being and quality of life and is therefore important to develop and put into context in real space. The target group for the study is young people and aims at their use of public space and how it can be developed in a socio-economically vulnerable area, Rosengård in Malmö. The study's methodology consists of semi-structured interviews and unstructured observations of the area. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the public environment's impact on humans based on various aspects in marginalized areas. The intention of the study is also to develop knowledge of shortcomings and strengths in the district. The opportunities in Rosengård's public spaces are limited at the moment, but have the potential for major changes with the help of the young people's commitment. Urban design can be applied in many ways and thus contribute to social sustainability and reduce the gaps that exist between Rosengård district and the rest of the city.

Bakgrund: Svårläkta bensår kan orsakas av en rad olika diagnoser. Sjuksköterskan har en viktig roll vid behandling av bensår, för optimal behandling behöver hela patientens situation beaktas. Tidigare forskning visar att patienter med svårläkta bensårs livskvalitet är påverkad genom nedsatt rörlighet, smärta, klåda, lukt, sömnrubbningar och social isolering. För att sjuksköterskan ska kunna förbättra hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) hos patienter med bensår måste kunskap om vad som påverkar detta skapas. Syfte: Syftet med studien var att belysa skillnader i hälsorelaterad livskvalité med avseende på olika diagnosgrupper vid svårläkta bensår. Metod: En kvantitativ design har använts i studien som genomfördes med hälso-och livsstilsenkäten RAND36. Enkäterna fördes in i programmet SPSS och vid den statistiska analysen användes Kruskal-Wallis test och Chi-Square test för få fram signifikansvärden. Resultat: Mellan diagnosgrupperna fanns en signifikant skillnad inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och en påvisad signifikant skillnad mellan diagnosgrupperna och rörelseförmåga. Diskussion och konklusion: HRQOL var påverkat hos patienter med bensår inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och det behövs utvecklas metoder för att identifiera och förbättra HRQOL i omhändertagande av patienter med bensår. För att följa omvårdnadsresultat som är hälsofrämjande för patienten med bensår bör vårdresultat och hälsoeffekter mätas. / Background: Chronic leg ulcer may be caused by a variety of diagnoses, often interacted by several factors. The nurse has an important role in the treatment of leg ulcers, for optimal treatment you have to take the whole situation into account. Previous research shows that patients with chronic leg ulcers health related quality of life (HRQOL) is affected by reduced mobility, pain, itching, odor, sleep disorders and social isolation. To improve HRQOL for patients with leg ulcers the nurse need more knowledge about what causes it. Aim: To illustrate the differences in HRQOL with regard to different diagnostic groups for chronic leg ulcers. Method: A quantitative design has been used in the study and was performed with the health-related quality of life survey RAND36. The questionnaires were entered in program SPSS and in the statistical analysis, the Kruskal-Wallis test and chi-square test where used for obtaining significant values. Results: Between diagnostic groups is a significant difference in the domains of physical functioning and general health and a demonstrated significant differences between diagnostic groups and mobility. Discussion and conclusion: HRQOL was affected in patients with leg ulcers in the domains of physical functioning and general health. It is a need to develop methods for identifying and improving HRQOL in the care of patients with leg ulcers. To follow the care results that are improving health for patients with leg ulcers should care and health outcomes measured.

Bakgrund: När en person har hörselnedsättning påverkas indirekt dess omgivning. Konsekvenser som kan upplevas av en partner kan benämnas med begreppet Third-Party Disability (TPD) och innefattar ett flertal aspekter som exempelvis kommunikation och livskvalité. Med ålder blir hörselnedsättningar allt vanligare vilket leder till att allt fler par i övre medelåldern lever i en relation där ena partnern har hörselnedsättning. Syfte: Att undersöka hur partnern påverkas av en respektives hörselnedsättning och vad det har för eventuella konsekvenser på livskvalitén, sett till personer i övre medelåldern. Metod: En integrerad litteraturstudie utfördes för att besvara studiens syfte. Litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science resulterade i inklusion av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten påvisar att partnern påverkas av sin respektives hörselnedsättning. Det är främst kommunikationsmöjligheterna som försämras men även relationsförändringar kan uppstå. Vidare kan det leda till att livskvaliteten för den normalhörande personen försämras till följd av begränsningar i partnerskapet. Slutsatser: Kommunikationsmöjligheterna försämras till följd av hörselnedsättning och påverkar deltagandet i sociala aktiviteter och sammanhang. Indirekt påverkar detta partnerns förmåga för deltagande och kan leda till försämrad livskvalitet. / Background: When a person has hearing loss, their significant others become indirectly affected. The consequences from a partner perspective can be described with the term Third-Party Disability (TPD), which includes several aspects such as communication and quality of life. With age, hearing loss become increasingly more common, therefore it is likely that at least one partner in couples of upper middle age will have hearing loss. Aim: To investigate how the partner is affected by their spouse´s hearing loss and what consequences it has on the quality of life, for people in upper middle age. Methods: An integrated literature study was carried out to answer the purpose of the present study. The literature search conducted in the databases PubMed, Cinahl and Web of Science resulted in eight scientific articles for inclusion. Results: The results demonstrate that the partner is affected by their spouses hearing loss. Mainly it´s the communication opportunities that deteriorate, but relationship changes can also occur. This can further lead to a deterioration in the quality of life of the normal-hearing spouse as a result of limitations in the partnership. Conclusions: Communication possibilities deteriorate as a result of hearing loss and affect participation in social activities and contexts. Indirectly, this affects the partner's capacity for participation and can lead to a reduced quality of life.

Bakgrund: Urininkontinens hos äldre är ett vanligt förekommande problem. Fler människor lever längre och drabbas av urininkontinens när kroppen åldras. Kopplingar mellan urininkontinens och den äldres fysiska förmåga kan vara komplexa och omfattande. Livskvalité hos den äldre människan handlar om vad som gör livet värdefullt och kan skilja sig åt från person till person. I vårdandet är specialistsjuksköterskans ansvar att främja hälsa och arbeta för patientens välbefinnande på ett sätt som bemöter individens behov. Syfte: Belysa äldre människors upplevelse av livskvalité vid urininkontinens. Metod: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl:s beskrivning med data från kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analys av nio artiklar ledde fram till tre teman och sex subteman. Bilden av sig själv, praktisk anpassning i livet och social anpassning som påverkas och kan förändras när den äldre människan drabbas av urininkontinens. Människor med urininkontinens beskriver att livskvalitén förändras och väcker känslor som oro och rädsla. Självbilden och självkänslan påverkas av urininkontinens samtidigt som självbilden kan stärkas av vård och omvårdnad. Besvär som läckage och täta toalettbesök orsakade av urinkontinens påverkar vardagen och leder till minskade dagliga aktiviteter och mindre umgänge. Slutsats: Minskade besvär av urininkontinens bidrar till att möjliggöra fysisk aktivitet och sammantaget ökar det livskvalitén. / Background: Urinary incontinence in the elderly is a common problem. More people live longer and suffer from urinary incontinence as the body ages. Links between urinary incontinence and the physical ability of the elderly can be complex and extensive. Quality of life for the elderly is about what makes life valuable and can differ from person to person. In care, the specialist nurse's responsibility is to promote health and work for the patient's well-being in a way that meets the individual's needs. Purpose: Elucidate older people's experience of quality of life with urinary incontinence. Method: Integrative literature study according to Whittemore and Knafl's description with data from quantitative and qualitative articles. Results: Analysis of nine articles led to three themes and six subthemes. Self-image, practical adaptation in life and social adaptation that are affected and can change when the elderly suffer from urinary incontinence. People with urinary incontinence describe that the quality of life changes and arouses feelings such as worry and fear. Self-image and self-esteem are affected by urinary incontinence, while self-image can be strengthened by care and nursing. Problems such as leakage and frequent toilet visits caused by urinary incontinence affect everyday life and lead to reduced daily activities and less socializing. Conclusion: Reduced symptoms of urinary incontinence help to enable physical activity and overall it increases the quality of life.

This thesis compares the health and quality of life between the medieval urban environment of Visby and the rural monastic population of Roma monastery through the examination of osteological remains. For this comparison the bones of two graves of two assumed monks from Roma Monastery have been examined and are compared to previously written osteological reports of material of St. Clemen’s graves. In total five individuals from St. Clemens of two different authors have been used for this thesis. The material from Roma has been examined after sex, age, height, pathological changes, and activity markers. The finds of the study suggests the monks performed heavy manual labour and had worse health than compared to the inhabitants of Visby. / Denna uppsats undersöker och jämför hälsan och livskvalitén hos den medeltida urbana befolkningen i Visby gentemot den rurala klosterbefolkningen från Roma kloster genom skeletala kvarlevor. För jämförelsen har benen från två gravar av två antagna munkar från Roma kloster jämförts med tidigare publicerade osteologiska rapporter av material från S:t Clemens gravar. Totalt fem individer från S:t Clemens av två olika författare har använts för denna uppsats. Materialet från Roma har undersökts efter kön- och åldersbedömning, kroppslängdberäkning, patologiska förändringar och aktivitetsspår. Resultatet av undersökningen visar att munkarna utförde hårt arbete och hade en sämre hälsa än Visbys invånare.

Introduktion: Höftfrakturer drabbar många äldre och väntas öka i framtiden. En höftfraktur kan leda till en stor förändring på lång och kort sikt och är en av de största anledningarna till att äldre personer får svårt att utföra dagliga aktiviteter eller behöver flytta in på ett särskilt boende.  Syfte: Att utforska äldre personers upplevelse av att drabbas av en höftfraktur och hur livet påverkats under det efterföljande året.  Metod: Studien är gjord med kvalitativ design. Tio personer (nio kvinnor och en man) i åldern 75–91 år deltog i semi-strukturerade intervjuer i sina hem ett år efter höftfrakturen. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Ett tema växte fram, Att fortsätta kämpa när livet krackelerar – med självständighet som drivkraft att återfå ett gott liv.Temat belyser deltagarna som med begränsade resurser kämpat för att försöka återfå sina förmågor. Tre kategorier formulerades utifrån nio subkategorier. Kategorierna är: Höftfrakturen medför ett liv med begränsningar, Att få stöd stärker den egna kämpaglöden och Hantera och acceptera en ny tillvaro. Slutsats: Studiens resultat stärker tidigare forskning om att en höftfraktur medför långvariga konsekvenser. Utöver den fysiska skadan påverkas även det psykiska måendet. Stöd från omgivningen är av stor betydelse i efterförloppet och för att stärka motivationen att rehabiliteras.Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder och utveckling av vården efter en höftfraktur för de sköra äldre är angeläget, inte minst ur perspektivet jämlik hälsa. / Introduction: Hip fractures affect many older people and are expected to increase in the future. A hip fracture can lead to substantial changes in the long and short term and is an important reason for dependence in daily activities or need to move into a special accommodation. Aim: To explore older peoples experience of suffering from a hip fracture and how life has been affected in subsequent year.   Method: A qualitative design was used. Ten persons (nine women and one man) aged 75-91 years participated in semi-structured interviews one year after the fracture. The interviews were analyzed using qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman.  Result: One theme emerged, Continuing to fight when life cracks – with independence as a driving force to regain a good life.The theme highlights that the participants, despite limited resources, struggled to regain their abilities. Three categories were formulated from nine subcategories. The categories are: The hip fracture leads to a life of limitations, Getting support strengthens one's own fighting spirit andManage and accept a new existence.  Conclusion: The results further strengthens previous research concluding that hip fractures has long lasting consequences. Apart from the physical aspect, the injury also has an impact on mental health. Social support is of great importance as it increased the participants´ motivation towards rehabilitation. To achieve equal healthcare, the care after a hip fracture needs to be further developed and preventive measures seems urgent for the frail older population.