Bakgrund: Sjukdomen diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar runt om i världen. Sjukdomen medför ett lidande för patienten, vilket leder till att livskvaliteten försämras. Därför är egenvård viktigt för att patienterna inte ska besväras av komplikationerna. Syftet: Beskriva patientens upplevelser att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Består av tre teman; påfrestningar att leva med diabetes, ansvar för sin livsstilsförändring och stöd från omgivningen. Dessa tre teman bilda sex subteman; livskvaliteten försämras, det skapar oro, en ständig kamp att förändra kosten, viljan att kunna röra sig, stöd från närstående och stöd från vården. Resultatet visar på en ständig kamp för patienten att hantera diabetes typ 2, då det skapar oro och rädsla över komplikationerna som diabetes kan leda till. Det visar också hur påfrestande det är med nya livsstilsförändringar när det gäller kost och fysisk aktivitet. Närstående och vården har en betydande roll när det gäller stöd till patienterna. Slutsats: Visar hur viktigt det är att patienter får stöd både från vården och närstående för att öka motivationen till att ändra sina livsstilsförändringar och minska riskerna för komplikationer. / Background: The type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing around the world. The disease causes a suffering, which leads to deterioration in health. Self-care is important so that patients are not bothered by the complications. Aim: Patient's experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review was used, in which 12 qualitative articles were selected. Results: Consists of three themes; stress of living with diabetes, responsibility for lifestyle changes and support from the surrounding area. These three themes form six subthemes; the quality of life deteriorates, it creates concern, a struggle to change the diet, the will to exercise, support from relatives and health care. The results show that they create a constant struggle for the patient to manage diabetes, as it creates anxiety over the complications that diabetes can cause. It also shows how stressful it is with new lifestyle changes in terms of diet and physical activity. Relatives and care have a significant role to play in supporting patients. Conclusion: Shows how important it is for patients to receive support from both health care and their relatives in order to motivate them to change their lifestyle changes and reduce the risk of complications.

Denna studie är en utvärdering av ett motivationsprojekt, vid namn motivationsgruppen, inom psykiatrisk öppenvård i Västerbottens län. Motivationsgruppens mål var att öka livskvalitén för patienter med långvarig psykisk ohälsa med gruppmotiverande samtal. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa gruppdeltagarnas och samtalsledarnas erfarenheter av motivationsgruppen som helhet samt MI som samtalsmetod, med tonvikt på förväntningar och utfall samt specifikt positiva och negativa upplevelser. Metod: Tio intervjuer med två samtalsledare och tre gruppdeltagare har utförts vid två tillfällen, ett frågeformulär till gruppdeltagare har skickats ut samt information om gruppens samansättning (kön, diagnos, sysselsättning etc.) har inhämtats. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet. Resultat: Visar att ingen livsstilsförändring har kunnat konstateras med hjälp av motivationsgruppen. Däremot har de intervjuade gruppdeltagarna redovisat en ökad socialisering och mindre isolering. Fikastunden har presenterats som den viktigaste aspekten med motivationsgruppen. Diskussion: Det finns möjligheter till utveckling av motivationsgruppen. Gruppdeltagarnas samt motivationsgruppens syfte överensstämde inte med varandra, vilket har problematiserat förutsättningarna. De positiva effekterna som bruten isolering har redovisat är mer förenligt med peer-supportkonceptet än motiverande samtal. Mer utvärdering angående motivationsgruppen behövs för att synliggöra eventuella livsstilsförändringar sker med hjälp av gruppen.

Bakgrund: Vid demenssjukdom medföljer ofta symtom som försämrat minne och kognitiva funktioner samt olika beteendemässiga och psykiska problem (BPSD). Dessa symtom kan påverka de drabbade personernas i form av försämrad livskvalité och svårigheter att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Genom olika strategier, anpassa miljön och genom att interagera djurterapi med arbetsterapi kan arbetsterapeuter hjälpa och stötta personer med demenssjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva hur djurterapi påverkar äldre personer med demenssjukdom avseende deras ADL, livskvalité och BPSD. Metod: Systematisk litteraturstudie. Där nio artiklar inkluderades från databaserna psycINFO och Scopus. Artiklarnas innehåll kvalitetsgranskades genom dataextraktion och McMasters mall för kvantitativa studier. Bedömning av tillförlitligheten på utfallsmåtten granskades enligt GRADE evidensgradering.  Resultat: Resultatet visade på indikationer för att djurterapi kan förbättra ADL, livskvalité och BPSD för personer med demenssjukdom, flest signifikanta resultat uppmättes inom utfallsmåttet BPSD. Evidensgradering av utfallsmåtten visade på otillräckligt evidensvärde för ADL och BPSD-depression och begränsat evidensvärde för livskvalité och BPSD-aggression. Slutsats: Resultatet i föreliggande systematiska litteraturstudie indikerar att djurterapi kan förbättra ADL, livskvalité och BPSD för personer med demenssjukdom, men evidensen för resultatet är låg. / Background: Dementia is often accompanied by symptoms such as impaired memory, cognitive functions, and various behavioral and psychological symptoms (BPSD). These symptoms can afflict the persons in the form of impaired quality of life (QOL) and difficulties in performing activities of daily living (ADL). Through strategies, adjust the environment and by interacting animal therapy with occupational therapy, occupational therapists can help and support people with dementia.  Aim: To describe how animal therapy affects older people with dementia regarding their ADL, QOL and BPSD.  Method: Systematic literature study. Nine articles were included from the databases PsycINFO and Scopus. The content was quality reviewed through data extraction and McMaster's template for quantitative studies. Assessment of the reliability of the outcome was examined according to the GRADE evidence rating.  Results: The results showed indications that animal therapy can improve ADL, QOL and BPSD for people with dementia, the most significant results were measured within BPSD. The evidence grading showed insufficient evidence value for ADL and BPSD-depression and limited evidence value for the QOL and BPSD-aggression.  Conclusion: The results of this systematic literature study indicate that animal therapy can improve ADL, QOL and BPSD for people with dementia, but the evidence for the results is low

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i dagens samhälle och har gått från att vara en ålderssjukdom till att alltmer bli en välfärdssjukdom. Sjukdomen präglas av hur vi människor idag lever våra liv med förändrade kostvanor och allt mer fysisk inaktivitet. I samband med att en person diagnostiseras med diabetes typ 2 kommer individen att ställas inför olika behov av livsstilsförändringar då detta är en viktig grund i behandlingen. SYFTE: Belysa patienters upplevelser av hälsa vid livsstilsförändring vid diabetes typ 2. METOD: Kvalitativ litteraturöversikt. RESULTAT: Patienterna upplever flertalet faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa. Svårigheter med avsaknad av motivation, nya vanor och avsaknad av kontroll är några av dem. Känslor som oro och skuld upplever patienterna och detta påverkar deras upplevda hälsa. Även kultur, miljö och individuella faktorer påverkar. KONKLUSION: Det är många faktorer som påverkar hur patienter upplever sin hälsa. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse kring patienternas upplevelse av hälsa vid diabetes typ 2 kan bättre vård ges. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is a rapidly increasing disease in today's society and has gone from being an age-old disease to becoming more and more a welfare disease characterized by how we humans today live our lives with changing diets and increasingly physical inactivity. When a person is diagnosed with diabetes type 2, the individual will be faced with different needs for lifestyle changes as this is an important basis of treatment. AIM: To shed light on patients' experiences of health in the event of a lifestyle change who is diagnosed with diabetes type 2. METHOD: Qualitative literature review. RESULTS: Patients experiences several factors that affect the experience of health. Difficulties with lack of motivation, new habits and lack of control are some of them. Emotions such as anxiety and guilt are experienced by patients and these affects their experienced health. Culture, environment and individual factors also matters. CONCLUSION: There are many factors that influences how patients experience their health. By giving nurses an increased knowledge and understanding of patients' experiences of health, better care can be provided.

Bakgrund: Mycket av tidigare forskning som har inkluderat personer med amputation på nedre extremiteten har varit fokuserad på gång och balans och på tillfredställelse med protes. Fler faktorer påverkar livskvalité och välmående än enbart avsaknad av funktionshinder. Syfte: Att jämföra om livskvalitet skiljer sig åt mellan en grupp med amputation på nedre extremiteten och en grupp utan amputation. Metod: Tvärsnittsdata samlades in med ett självrapporterat frågeformulär. Frågeformuläret innehöll bakgrund, WHOQOL-BREF för att mäta livskvalité och en del av Community Based Rehabilitation (CBR) indikatorer för att mäta inkludering i samhället. Rekrytering skedde via sociala plattformar. Gruppjämförelser gjordes mellan och inom grupper med Welch t-test. Samband undersöktes med generaliserad linjär modell för de fyra olika domänerna i WHOQOL-BREF med avseende på kön, ålder, utbildning, och inkludering i samhället. Resultat: Totalt var 114 deltagare var inkluderade, av dessa 64 med amputation på nedre extremiteten och 50 utan amputation. Deltagarna med amputation hade statistiskt säkerställt lägre resultat jämfört med de utan amputation på allmän hälsa, allmän livskvalité, tillfredställelse med hälsa, på fysisk och miljörelaterad livskvalitédomän, samt på inkludering i samhället. Inom grupperna hade kön, ålder, och utbildningsnivå ingen påverkan på rapporterad livskvalité. Slutsats: Personer med amputation på nedre extremiteten hade lägre rapporterad livskvalité jämfört med en grupp utan amputation. Studien tyder på att en högre upplevd inkludering i samhället och en högre upplevd gångförmåga ökade livskvalitén. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Att gå från arbetslivet till pension innefattar en av människans största omställningar i livskedet. Det sker idag en stor ökning av den äldre befolkningen i Sverige och därmed även en ökning av andelen pensionärer. Av den anledningen så finns det ett stort intresse av att studera de bidragande faktorerna till en ökad hälsa hos den äldre befolkningen. Detta påvisar också vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring hur pensionärer hanterar den närmsta tiden efter övergången från arbete till pension. Det är därför av betydelse ur ett hälsopedagogiskt perspektiv att belysa hur pensionärer hanterar möjligheter och utmaningar för att kunna uppnå livskvalité i vardagen. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats bestående av tio semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ger indikationer om betydelsefulla faktorer som kan bidra till pensionärernas hantering av den närmsta tiden efter övergången. Slutsatsen visar på några av de mest återkommande faktorer som bidrar till ett gott åldrande samt hur yttre faktorer såsom pensionärsorganisationer kan fungera som verktyg för att tillgodose ett hälsosamt pensionärsliv. / The transition from employment to retirement is one of the biggest changes in the human life. There is an ongoing increase in the elderly population in Sweden and thereby an increase of senior citizens. Due to that reason there is a great interest in studying the contributing factors to increased health in the elderly population. The situation also shows the importance of increasing the understanding and awareness concerning the senior citizens ways of coping with the time shortly after retirement. From a health and pedagogical perspective there is a purpose of highlighting how the senior citizens are coping with the challenges and possibilities to be able to achieve quality of life. This study emerges from a qualitative approach consisting of ten semi-structured interviews as a data collection method. Based on a qualitative content analysis the result has been analyzed and gives indicators that significant factors can contribute to the coping of the time period after retirement by the senior citizens. The conclusion shows some of the most reoccurring factors can contribute to aging well and how external factors like retirement unions can serve as a tool to meet a healthy retirement life.

Bakgrund: Virusinfektionen Covid-19 drabbade världen i slutet av 2019 och de svårast sjuka kan drabbas av respiratorisk svikt och behöva respiratorvård på intensivvårdsavdelning. Tidigare forskning har visat att respiratorvård kan leda till försämrad livskvalité. Livskvalité är något som är svårt att definiera då det påverkas av fysisk hälsa, mental status och socialt liv. Syfte: Att beskriva upplevelsen av livskvalité hos patienter som har vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning till följd av Covid-19. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio deltagare via telefon. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fysisk förmåga efter intensivvården hade blivit bättre över tid. Svårigheter kvarstod vid utförande av vardagliga sysslor och det fanns begränsning i styrka och fysisk kapacitet. Deltagarna upplevde förbättrad livskvalité då de fått insikt om livsprioriteringar, samtidigt som deltagarna upplevde en försämrad livskvalité på grund av trötthet, koncentrationssvårigheter och svåra minnen. Den pågående pandemin hade lett till mindre sociala aktiviteter vilket resulterat i sämre livskvalité, deltagarna prioriterade sina anhöriga och sociala kontakter vilket samtidigt gav förbättrad livskvalité. Slutsats: Följderna av att ha vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning på grund av Covid-19 har sett olika ut för deltagarna. Upplevelsen av livskvalité har varierat och vägen till att känna sig återhämtad har varit lång.

Background: Type 2-Diabetes is a widespread global health problem affecting approximately 10.5% of the adult population aged 20–79 years. The disease is characterized by insulin resistance, affects the body's regulation of blood sugar levels, and can lead to serious complications such as microangiopathy. The quality of life for people with type 2 diabetes is closely linked to how the disease affects their everyday life. In order to assess the adaptation to the disease and the management of its physical and psychological challenges, the persons experiences of quality of life are crucial. Aim: The aim is to investigate how people with type2 diabetes experience their quality of life. Method: The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles, of which 9 articles were selected for the results. The collected data was analyzed based on Friberg's (2017) five-step process to identify key findings. Results: Three main themes emerged: healthy lifestyle choices; challenges and success factors, factors that deteriorates the quality of life and factors that improves the quality of life that answered the purpose of the study. Conclusion: The results indicate that people with type 2 diabetes face challenges in disease management. In order to support these individuals and improve their quality of life, a holistic view and individual centered care is required. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever sin livskvalitet. Resultatet pekade på att diabetes typ 2 medförde betydande hinder och utmaningar för de som lever med sjukdomen. Det framkom särskilda svårigheter relaterade till sjukdomsinformation och kunskapsinhämtning om diabetes typ 2. Även psykosociala aspekter presenterades där det erhölls att personer som lever med diabetes typ 2, upplevde mentala svårigheter och minskad sexuell lust. Det fanns även en positiv syn på livet med diabetes typ 2, där upplevda hälsofördelar utgjorde en betydande aspekt. Närstående, religion och spiritualitet uppgavs vara stödjande faktorer för att hantera vardagen med den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Detta bevisar att trots de påfrestningar som sjukdomen medför, fanns det en känsla av positivitet och möjlighet till förbättring av hälsan. Omkring 10,5% av den vuxna populationen 20–79 år har diabetes och över 90% av dem har diabetes typ 2. Diabetes typ 2 har länge varit en utmaning, och det är känt att livsstilsförändringar är nyckeln till en förbättrad hälsa. Men att tillämpa och bibehålla dessa förändringar kan vara påfrestande. Studien genomfördes i behovet av att förstå den upplevda livskvaliteten och de verkliga utmaningarna som människor med diabetes typ 2 står inför i sin vardag. Detta examensarbete utgår från en litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning. Kvalitativa artiklar valdes ut eftersom fokuset var att förstå personers upplevelser av livskvalitet. Begreppet livskvalitet handlar om en subjektiv upplevelse av sin livssituation, det kan inkludera det allmänna välbefinnandet samt fysisk och psykisk hälsa. Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att det råder en brist på tillgänglig och förståelig information kring diabetes typ 2. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vårdandet och stödet av patienter. För att skapa rätt förutsättningar för personer som lever med diabetes typ 2 finns det ett behov av att inte bara adressera de fysiska aspekterna av sjukdomen utan även de psykologiska och sociala dimensionerna. Det handlar även om att individanpassa vården för att skapa en känsla av trygghet.

Bakgrund: Utmaningen i livet efter stroke är den stora omställningen att hantera vardagen utifrån nya förutsättningar. Denna studie vill undersöka vilka copingstrategier som används för att öka sin livskvalité efter stroke.Syfte: Syftet är att kartlägga tidigare forskning med intresse för personer som överlevt en stroke och deras copingstrategier för ökad livskvalité.Metod: Studien genomfördes som en kartläggande litteraturöversikt enligt Arksey &amp; O'Malley (2005) där 15 artiklar med kvalitativ design huvudsakligen står för resultatet. Sökningarna gjordes i databaserna Psycinfo, Sociological abstracts, Libsearch, SwePub och referenslistor. Den insamlade datan analyserades med hjälp av Braun &amp; Clarke (2006) tematiska analysmetod. Studiens teoretiska glasögon är Antonovskys (2005) teori känsla av sammanhang (KASAM).Resultat: Det framkom tre teman av strategier som bedömdes öka livskvalitén; familjen- och vårdgivarnas stöd, religion och fysisk aktivitet.Slutsats: Utifrån de tre strategier som framkom att ha en positiv ökning på livskvalitén visade det sig att bakgrunden till att upprätta strategierna handlade om att återuppta en känsla av tillit och kontroll i livet som saknades efter insjuknandet av stroke. / Background: The challenge in life after a stroke is the significant adjustment required to manage daily life based on new conditions. This study aims to investigate the coping strategies used to enhance one’s quality of life after a stroke.Purpose: The purpose of this study is to map previous research with an interest in individuals who have survived a stroke, and their coping strategies for improved quality of life.Method: The study was conducted as a scoping literature review following Arksey &amp; O’Malley (2005), where 15 articles with qualitative design primarily contribute to the results. Searches were conducted in the databases Psycinfo, Sociological abstracts, Libsearch, SwePub and reference lists. The collected data were analyzed using Braun &amp; Clarke’s (2006) thematic analysis method. The theoretical framework of the study is Antonovsky’s (2005) Sense of Coherence theory (KASAM).Results: Three themes of strategies were identified that were assessed to enhance quality of life; family and caregivers’ support, religion and physical activity.Conclusions: Based on the three strategies that were found to have a positive impact on quality of life, it was evident that the background for establiching these strategies revolved around regaining a sense of trust and control in life that was lost after the onset of the stroke.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en komplex psykiatrisk sjukdom som inte endast drabbar individen utan även många i personens närhet. Tillståndet kännetecknas av en ohälsosam fokusering på kropp, vikt och mat. Det är ett påtagligt problem i samhället med ett stort mörkertal där många inte har tillgång till en korrekt behandling, vilket kan öka lidandet för personerna. Sjuksköterskans arbetsuppgift inkluderar att motverka ohälsa och lidande, vilket kräver större kompentens kring AN för att kunna vara ett stöd i individens väg tillbaka till en god hälsa. Det enda sättet att besitta kunskapen är att lyssna på patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter.  Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med anorexia nervosa från ett patientperspektiv.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 orginalartiklar, varav 13 är kvalitativa och 2 är kvantitativa. Artiklarna är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultatets artiklar analyserades och kategoriserades i tre huvudkategorier samt sju underkategorier.  Resultat: I huvudkategorin relationen till sjukdomen urskildes det att kontroll, inre konflikt, kroppsbild och återhämtningpåverkades av sjukdomen. I den andra huvudkategorin påverkan på identiteten kunde underkategorierna stigma och isolering urskiljas som bidragande faktorer till en påverkad självbild. I den sista huvudkategorin bli fri från sjukdomen identifierades vårdupplevelse vilket visade på hur processen till tillfrisknande upplevs.  Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt visade att individens tillvaro och identitet påverkades negativt på grund av AN. Individen är ansvarig att starta tillfriskningsprocessen, där sjukvårdens roll är att motivera, stötta och hjälpa längs en komplex och jobbig process. Ökad kunskap och förståelse kring individens upplevelser av AN, möjliggör att en holistisk vård kan ges som är bättre anpassad till att möta personens behov. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a complex psychiatric disorder that affects not only the individual but also many people closest to the person. The condition is characterized by an unhealthy focus on the body, weight and food. It is a significant problem in society with a large number of people that are living in the dark with the AN and never treated, where many do not have access to proper treatment, which can increase the suffering of the people. The nurse's task includes preventing ill health and suffering, which requires greater knowledge around AN in order to assist in restoring the individual's health. The only way to possess the knowledge is to listen to the patient's subjective experiences and experiences.   Aim: The purpose was to describe what it is like to live with anorexia nervosa from a patient perspective.  Method: This non-systematic literature review is based on 15 original articles, of which 13 are qualitative and 2 are quantitative. The articles are taken from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment basis. The article's articles were analyzed and categorized into three main categories and seven subcategories.  Results: In the main category the relationship to the disease, it was distinguished that control, internal conflict, body image and recovery were affected by the disease. In the second main category influence on identity, the subcategories of stigma and isolation could be distinguished as contributing factors to an affected self-image. In the last main category of being free from the disease, care experience was identified, which showed how the process of recovery is experienced.  Conclusions: The current literature review showed that the individual's existence and identity were negatively affected due to AN. The individual is responsible for starting the recovery process, where the role of healthcare is to motivate, support and help along a complex and difficult process. Greater knowledge and understanding of the individual's experiences of AN, enables holistic care to be provided that is better adapted to meet the individual's needs.