Bakgrund: Sömnapné är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom och kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Tillståndet förekommer ofta i samvariation med hjärtsjukdom och är ett ökande hälsoproblem. Patienter med hjärtsjukdom finns på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården varför det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sömnapné och dess inverkan. Sömnproblematik har beskrivits som en kunskapslucka för sjuksköterskor. Syftet var att beskriva vuxnas erfarenhet av sömnapné och dess inverkan på dagligt liv vid samtidig hjärtsjukdom. Metod som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i PubMed samt Cinahl. Arton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats inkluderades och analyserades med integrerad analys.  Resultatet av litteraturöversikten visade på tre huvudkategorier: Påverkan på vardagen, Påverkan på den psykiska hälsan och Påverkan av otillräcklig kunskap. Det framkom tydligt en negativ påverkan på det dagliga livet främst genom den överdrivna dagsömnigheten. Den störda sömnen påverkade den fysiska, psykiska och sociala funktionen vilket gav en nedsatt livskvalité. Humöret påverkades och depression var vanligt förekommande. Behandling med Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] innebar ofta att livskvalitén påverkades positivt. Slutsatsen: Litteraturöversikten visade att vuxna med sömnapné och hjärtsjukdom kunde få en sämre psykisk och fysisk hälsa vilket påverkade det dagliga livet ur flera aspekter.Överdriven sömnighet under dagtid var det mest framträdande symtomet vilket var kopplat till både nedsatt livskvalitet och depression. Resultatet visade att patienterna var omedvetna och hade otillräcklig kunskap kring att deras symtom kunde bero på sömnapné. Det framkom att sömnapné är en mångfasetterad sjukdom som kunde innebära ett lidande för patienten.Ökad kunskap hos sjuksköterskan kan bidra till upptäckt av sömnrelaterade problem hos patienter med hjärtsjukdom. / Background: Sleep apnea is a common but underdiagnosed disease that is characterised by repeated pauses in breathing during sleep. The condition often occurs in association with heart disease and is a growing health problem. Patients with heart disease are present at all levels of care in health care, which is why it is important that the nurse has knowledge of sleep apnea and its effects. Sleep problems have been described as a knowledge gap for nurses.The aim was to describe adults' experience with sleep apnea and its impact on daily life in concomitant heart disease. The method chosen was a literature review. The article search was conducted in PubMed and Cinahl. Eighteen scientific articles of both qualitative and quantitative approach were included and analysed with integrated analysis.The results of the literature review showed three main categories: Impact on everyday life, Impact on mental health and Impact on insufficient knowledge. There was a clear negative impact on daily life, mainly through excessive daytime sleepiness. The disturbed sleepaffected the physical, mental and social function, which resulted in a reduced quality of life. Mood was affected and depression was commonly. Treatment with Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] often meant that the quality of life was positively affected. Conclusion: The literature review showed that adults with sleep apnea and heart disease could have poorer mental and physical health, which affected daily life from several aspects. Excessive daytime sleepiness was the most prominent symptom, which was linked to both reduced quality of life and depression. The results showed that the patients were unconscious and had insufficient knowledge that their symptoms could be due to sleep apnea. It turned out that sleep apnea is a multifaceted disease that could cause suffering for the patient. Increased knowledge of the nurse can contribute to the detection of sleep-related problems in patients with heart disease.

Bakgrund: Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar två delar av tunntarmen. En autoimmun reaktion påbörjas vid intag av gluten (gliadin) som främst finns i sädesslagen vete, korn och råg. De sociala situationer som personer med Celiaki upplever är komplexa. Sjuksköterskans stöd till personer med Celiaki är viktigt för att bidra till en ökad livskvalité och kan även stödja till att bibehålla, främja och återfå hälsa. Syfte: Var att belysa personer med Celiakis behov av stöd ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteratur studie och åtta resultatartiklar framkom. Resultatartiklarna granskades, bearbetades och sammanställdes till tre teman. Resultat: De teman som framkom var: Sjuksköterskans stöd- Att vara en del av ett sammanhang, Sjuksköterskans roll- Att dela erfarenheter, Sjuksköterskans betydelse- Att ge stöd för personer med Celiaki. Det framkom från resultatet att personer med Celiaki påverkades både psykiskt och socialt och därmed i behov av stöd. Konklusion: Från resultatet framkom det att personer med Celiaki är i behov av stöd. En okunskap om sjukdomen från allmänheten påverkar personer med Celiaki i sociala sammahang. / Background: Celiac disease is an autoimmune disease that affects two parts of the small intestine. An autoimmune reaction is initiated by consuming gluten (gliadin) which is mainly found in wheat, barley and rye. The social situation that people with Celiac disease experience is complex. The nurse's support for people with Celiac disease is important to contribute to an increased quality of life and can also help maintain, promote and regain health. Purpose: To highlight people with Celiac disease's need for support from a nursing perspective. Method: The study is conducted as a general literature study and eight result articles appeared. The eight results articles was reviewed, processed and compiled into three themes. Results: The themes that emerged was: The nurse's support- To be part of a context, The nurse's role- To share experiences, The nurse's importance of providing support for people with Celiac disease. It emerged from the results that people with Celiac disease were affected both mentally and socially and thus are in need of support. Conclusion: The results showed that people with Celiac disease are in need of support. The lack of knowledge by the general public of the disease affects people with Celiac disease in the social context

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

Bakgrund – Höftfrakturer är ett globalt problem och förekomsten av höftfraktur ökar med stigande ålder. Den största riskfaktorn för höftfraktur är fall i kombination med osteroporos. Patienter med höftfraktur kräver mycket vårdresurser och har en lång återhämtningsprocess.Syfte– Äldre patienters upplevelse av efterförloppet inom vården efter en höftfraktur.Metod – Den här studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design.Resultat/ Slutsats – Patienter upplever minskad självständighet och behöver hjälp med att klara av vanliga vardagsaktiviteter efter frakturen. Det finns flera faktorer som påverkar patientens återhämtningsprocess, såsom depression, motivation och rädsla för att falla igen. Patienter behöver stöd från både vårdpersonal och anhöriga för att kunna återvända till ett självständigt liv. Fyra huvudfynd har identifierats i litteraturstudien. Det första fyndet är att patienter har en långsam återhämtningsprocess, det andra är brister i vården, det tredje är patienters psykologiska påverkan på återhämtningsprocessen och det fjärde är minskad självständighet och kommunikation. / Background – Hip fracture is a global problem and the incidence increases with increasing age. The largest risk factor for hip injury is fallings combined with osteroporosis. Patients with hip fractures require a lot of care resources and have a long recovery process.Aim – Older persons experience of the aftermath within healthcare after a hip fracture.Method – This study was conducted as a literature review based on scientific articles with qualitative and quantitative design.Results/ Conclusion – Patients´ experienced impaired independence and need of help to cope with normal everyday activities. There are several factors that affect the patient's recovery process, including depression, motivation and fear of falling again. Patients need support from both healthcare professionals and relatives in order to return to an independent life. Four main findings have been identified in the literature study; the first finding is that the patient has a slow recovery, the second is deficiencies in care, the third is the patients' psychological impact on the recovery process and the fourth is reduced independence and communication.

Bakgrund: Cancersjukdomar kan drabba båda könen i alla åldrar och uppskattningsvis beräknas att minst var tredje person någon gång under sin livstid kommer få en cancerdiagnos. Vid cancerdiagnos kan vården ha två inriktningar, kurativ eller palliativ. När kurativ vård inte längre är möjlig så övergår vården till palliativvård, vilket innebär att fokuset främst läggs på symtomlindring, främja livskvalité och välbefinnande. Människor kan ha olika önskningar och mål i livets slutskede och för att livskvalitén ska kunna främjas bör hänsyn tas till den individuella önskan. Livskvalité är individuellt och innefattar de faktorer som påverkar individen och är en subjektiv bedömning av individens sociala, emotionella, materiella och fysiska välbefinnande.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitén hos patienter med cancersjukdom i en sen palliativ fas ur ett patientperspektiv.Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som baseras på 15 kvantitativa och 7 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL och PubMedResultat: Resultatet är indelat i 6 olika huvudkategorier som utgör de faktorer som påverkar livskvalitén, dessa är bakgrundsfaktorer, sociala faktorer, palliativ vårdmiljö, psykiska faktorer, fysiska faktorer och existentiella faktorer.Slutsats: Yngre individer upplever en sämre livskvalité än äldre. Platsen som individen vårdas på och vårdmiljön var en viktig faktor för att främja en bra livskvalité vid livets slutskede. Depression och ångest var faktorer som påverkade individen negativt. De fysiska symtomen som tex smärta var starkt förknippat med sämre livskvalité. / Background: Cancers can affect both sexes at any age and it is estimated that at least one in three people will be diagnosed with cancer at some point in their lives. In the diagnosis of cancer, the care can have two orientations, curative or palliative. When curative care no longer is possible, the care is transferred to palliative care, which means that the focus is primarily on symptom relief, promoting quality of life and well-being. People may have different wishes and goals at the end of life and in order for the quality of life to be promoted, the individual wishes should be taken into account. Quality of life is individual and includes the factors that affect the individual and is a subjective assessment of the individual's social, emotional, material and physical well-being.Aim: To describe factors that can affect the quality of life of patiens with cancer in a late stage of palliative care from a patient perspective.Method: The study is conducted as a literature review based on 15 quantitative and 7 qualitative scientific articles. Data searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases.Results: The results showed that there are 6 main categories that make up the factors that affect the quality of life, these are background factors, social factors, palliative care environment, psychological factors, physical factors and existential factors.Conclusion: Younger individuals experience a poorer quality of life than older people. Where the individual is cared for and the care environment was an important factor in promoting a good quality of life at the end of life. Depression and anxiety were factors that negatively affected the individual. The physical symptoms such as pain were strongly associated with poorer quality of life.

Bakgrund: Fysisk aktivitet innebär olika kroppsrörelser vilket leder till att energi-förbrukningen i kroppen ökar. Olika hälsoproblem samt den ökade åldern är de största hindren för äldre att utföra fysisk aktivitet. Den minskande aktivitetsnivån leder till en stel kropp och minskad muskelstyrka. Forskning påvisar den betydande effekten fysisk aktivitet har för den äldre människan och hur livskvalité och hälsa förbättras. Det är aldrig för sent för äldre människor att påbörja ett mer aktivt liv, och äldre bör utföra fysisk aktivitet varje vecka.Syfte: Beskriva äldres upplevelser av fysisk aktivitet i relation till hälsa och livs-kvalité.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 10 vetenskapliga arti-klar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kommer från Sverige, Aus-tralien, England, Skottland, Brasilien och USA. Artiklarna publicerades åren 2010–2020.Resultat: I studien identifierades sex olika teman; 1) fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet, 2) regelbunden fysisk aktivitet förbättrar styrka och rörlighet, 3) gemensam fysisk aktivitet ger social samhörighet, 4) individuell fysisk aktivitet ökar känslan av att vara självständig, 5) den omgivande miljö påverkar möjligheten till fysisk aktivitet och 6) smärta och trötthet försvårar fysisk aktivitet. I resultatet framkom det att många äldre tyckte om att utföra fysisk aktivitet eftersom det ökade deras självständighet och samhörighet, och deras vardag förbättrades.Slutsats: Synen på fysisk aktivitet varierar hos de äldre och därför är det viktig att individanpassa fysisk aktivitet så att de äldre blir mer självständiga och motiverade att utföra fysisk aktivitet. / Background: Physical activity involves different body movements, which leads to an increase in energy consumption in the body. Various health problems and increasing age are the biggest obstacles for the elderly to perform physical activity. The decreasing activity level leads to a rigid body and decreased muscle strength. Research shows the significant effect physical activity has on older people and how quality of life and health are improved. It is never too late for older people to start a more active life and older people should perform physical activity every week.Aim: The aim of this study was to Describe the elderly’s experiences of physical activity in relation to health and quality of life.Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. The articles come from Sweden, Australia, England, Scotland, Brazil and the USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The study identified six different themes; 1) physical activity has a positive effect on one’s wellbeing, 2) regular physical activity improves strength and mobility, 3) joint physical activity provides social cohesion, 4) individual physical activity increases the feeling of being independent, 5) the surrounding environment affects the possibility of physical activity and 6) pain and fatigue make physical activity more difficult. The results showed that many older people liked to perform physical activity because it increased their independence and belonging, and their everyday life improved.Conclusion: The view of physical activity varies among the elderly and therefore it is important to adapt physical activity to the individual so that the elderly become more independent and motivated to perform physical activity.

Bakgrund: Flertalet kvinnor som har genomgått ingreppet mastektomi i samband med bröstcancer drabbas av psykisk ohälsa. Uppfattningen om att förlora ett bröst skiljer sig för varje enskild individ. En del kvinnor upplever ingreppet som en lättnad då de blir av med den sjuka kroppsdelen, andra upplever ingreppet som ett hot mot deras identitet och kan förändra deras självuppfattning. Kvinnornas livskvalité kan påverkas negativt av en mastektomi, därför behövs kunskap om strategier för att hantera den förändrade livssituationen. Syfte: Att beskriva strategier som mastektomerade kvinnor vid bröstcancer använder sig av för att hantera sin livssituation och främja god livskvalité. Metod: En litteraturöversikt med integrerad design. Grundad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkommer i denna studie att de tre nyckelfynd som bidrar till att mastektomerade kvinnor kan hantera sin livssituation och främja god livskvalité är: Att skapa meningsfullhet i tillvaron, att använda sig av stöd från omgivningenoch att anpassa sig. Dessa nyckelfynd innefattar sex olika strategier som kvinnor använder sig av. Dessa strategier är: att söka tilltro i religion, att känna samhörighet, att få stöd från familjen, att få stöd utifrån, att använda sig av avledande strategier och att använda sig av inre resurser. Slutsats: Resultatet i denna studie indikerar att kvinnor som finner strategier för att hantera sin livssituation får goda förutsättningar att bemöta utmaningarna som en mastektomi kan innebära. Ur ett omvårdnadsperspektiv kan sjuksköterskans kunskap om dessa strategier vara ett hjälpmedel i mötet med dessa kvinnor för att främja deras livskvalité.

Bakgrund: Varje år drabbas drygt 300,000 barn av cancer i världen och en av de vanligaste sorterna är hjärntumör. Sjukdomen och dess behandling kan påverka barnets uppväxt och sociala liv. Förutom de svåra symtom hjärntumören kan orsaka under sjukdomen kan den tillsammans med behandlingen även ge senkomplikationer som påverkar hela livet. Hjärntumören, dess behandling och senkomplikationer kan påverka överlevarnas livskvalité på flera olika sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar livskvalitéten för personer som överlevt hjärntumör i unga år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Efter att ett barn överlevt en hjärntumör drabbas det ofta av komplikationer som påverkar det vardagliga livet. De upplevde olika typer av fysiska, psykiska, sociala och existentiella förändringar som både kunde vara till det positiva och negativa. Överlevarna kände bland annat olika typer av utanförskap men också en tacksamhet över livet. Resultatet presenteras i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna blev; Kroppsliga, kognitiva och emotionella förändringar, Relationer till närstående, Hinder och utmaningar och Stärkt av erfarenheter. Slutsats: De två mest oväntade delarna av resultatet var omfattningen av utanförskap och att livskvalitén kunde upplevas som bättre än innan sjukdomen. Författarna anser att ämnet cancer behöver normaliseras och att ingen ska behöva kämpa ensam mot cancern.

Bakgrund: Den äldre populationen i världen ökar i stor omfattning och globalt sett har medellivslängden ökat. I takt med att befolkningen ökar sker det effekter på folkhälsan i stort som är korrelerat med ålder. Det innebär att fler äldre personer drabbas av demens, psykisk ohälsa samt andra kroniska sjukdomar. Muskelförlust, även kallat sarkopeni, betraktas vanligtvis som en konsekvens av själva ålderdomen. Skelettmusklerna är inte bara viktiga för den fysiska prestationsförmågan utan också en bidragande faktor för att bibehålla en bra hälsa hela livet. Den explosiva styrkan som har förmågan att utveckla hög kraft snabbt, är viktigt för äldres dagliga vanor som att gå, resa sig från en stol och gå i trappor. Fysisk aktivitet är ett effektivt verktyg för att förbättra hälsan och funktionalitet hos en fysiskt svag befolkning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar redan fysisk aktiva äldre 65+ att styrketräna samt hur styrketräning påverkar äldres upplevda sociala hälsa och livskvalitet. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som därefter transkriberades. Totalt 18 redan fysiskt aktiva seniorer med erfarenhet av styrketräning deltog i studien, elva män och sju kvinnor. Resultat: Resultatet visade på fyra återkommande teman: social samhörighet, hälsovinster, aktiv hela livet och motstånd till att styrketräna. Hälsovinsterna av styrketräning ansågs lika viktigt både med den sociala och fysiska aktiviteten. Deltagarna hade varit aktiva hela livet och därför var det enkelt att fortsätta styrketräna. Resultatet visade även att motståndet till att styrketräna beror på att det finns en rädsla, okunskap och att en del är drabbade av skador som hindrar dem från att styrketräna. Slutsats: Från intervjuerna är det tydligt att de flesta av deltagarna började träna i tidig ålder och att de hade gjort det i en större del av sina liv. Att träna hade därför blivit en självklarhet och en stor del av livet. En slutsats från detta är att om en person börjar träna i tidig ålder finns det större sannolikhet att personen fortsätter träna även i senare ålder. / Background: The elderly population of the world is increasing significantly and globally, life expectancy is on the rise. As the population grows, it has an impact on public health that is correlated with age. This means that more elderly individuals are affected by conditions such as dementia, mental illness and other chronic diseases. Muscle loss, also known as sarcopenia, is usually considered a consequence of aging. Skeletal muscles are not only important for physical performance but also a contributing factor to maintaining good health throughout life. Explosive strength, which is the ability to generate high force quickly, is important for the daily activities of the elderly, such as walking, rising from a chair and climbing stairs. Physical activity is an effective tool for improving the health and functionality of a physically weak population. Aim: The purpose of this study was to investigate what motivates physically active older adults aged 65 + to engage in strength training and how strength training affects their perceived social health and quality of life. Method: In this study, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with a pre-structured interview guide. The interviews were based on an interview guide that was subsequently transcribed. A total of 18 physically active seniors with experience in strength training participated in the study, eleven men and seven women. Results: The result showed four recurring themes: social belonging, health benefits, active throughout life and resistance to strength training. The health benefits of strength training were equally important with both the social and physical activity. The participants have been active their whole life and therefore it was easy to continue strength training. The result also showed the resistance to strength training depends on fear, ignorance and some suffer from injuries.  Conclusion:  Based on the interviews, it is evident that the majority of the participants began exercising at a young age and continued to do so for a significant portion of their lives. Exercising became a natural part of their routine and a significant aspect of their lives. One possible conclusion is that if a person starts exercising at a young age, there is a higher likelihood that they will continue to exercise in later stages of life.

Introduktion Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Cancerpatienter som befinner sig i palliativ vård är utsatta både fysiskt- och psykiskt. Av den anledningen krävs god kommunikation och gott bemötande. Det finns fortfarande situationer som patient och vårdpersonal kommer att möta som är begränsade gällande bemötande och kommunikation och som behöver förbättras för att göra den palliativa vården så god som möjligt. Syfte Syftet var att beskriva cancerpatienters upplevelser av palliativ vård Metod Detta arbete grundar sig på en litteraturöversikt med beskrivande design. Tolv tycken kvalitativa originalartiklar valdes för att studera cancerpatienter upplevelse av palliativ vård. Resultat Det framkom sex kategorier i resultatet: Information och dess konsekvenser, Upplevelsen av smärta, Livskvalité och andligt välbefinnande, Önskningar, Aspekter hos vårdpersonal och Tillgänglighet till stöd. Information var viktigt för att inkludera patienten och minska missförstånd kring palliativ vård. Smärta hos cancerpatienter behövde bedömas oftare för att ge god smärtbehandling. Livskvalité var ett viktigt mål inom palliativ vård för patienten. Patienterna önskade mer andlig vård och att det inte behövde grundas på kompetensen som professionerna besitter. Önskningar hos patienterna varierade från vad som önskades mer och mindre av, exempelvis huruvida patienter ville ha stöd och vägledning. Aspekter hos vårdpersonalen som var viktiga var att vara lyhörd och intresserad. Stöd och uppföljning önskades hos patienterna. Slutsats Cancerpatienter upplevde brist på stöd och information. Otillräcklig information bidrog till minskad delaktighet och osäkerhet hos patienterna. Kommunikation mellan vårdprofession och patient är viktigt för att åstadkomma en god relation. För att god palliativ vård ska uppnås behöver sjuksköterskan arbeta efter cancerpatienters upplevelser. / Introduction Cancer is one of the world’s most occurring diseases. Cancer patients who are in a state of palliative care are vulnerable both physically and mentally. Due to these concerns, it is important that good enough care and communication is being present. There are still situations that patients and healthcare professionals are going to face that are limited regarding treatment and communication that are in need to that are in need of improvement to make palliative care as good as possible. Aim The aim was to describe cancer patients' experience of palliative care. Method This work is based on a literature review with a descriptive design. Twelve original qualitative articles were selected to study cancer patients' experience of palliative care. Results Six categories were found: Information and its consequences, availability of support, patient´s views on healthcare professionals, the experience of pain, patient’s wishes from and spiritual well-being. Information is an important condition to include the patient and to reduce misunderstandings regarding palliative care. The pain of palliative care patients needs to get more controlled in order to give a good enough pain reduction. Quality of life is an important goal within palliative care patients. Cancer patients wishes for more spiritual care and that the profession does not matter. Wishes varied from what patients wanted and not wanted, for example how patients want support and guidance. Important aspects in healthcare professionals were good listening and showed interest. Support and follow-up is needed. Conclusion Cancer patients experienced a lack of support and information. Inadequate information contributed to reduced patient participation and uncertainty. Communication between healthcare professionals and patients is important to achieve a good dialogue. To achieve good palliative care, the nurse needs to work according to the experiences of cancer patients.