I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen. Resultatet från feedbacken och observationen visade på förändringar i pedagogernas arbetssätt och att rummet efter den fysiska miljöförändringen nyttjades till olika kreativa uttrycksformer.

Abstract Title: ”A more humane and equal world” A consumers view on corporate social responsibility and the internet based apparel commerce. Author: Fanny Bergström & Isabelle Blanc Mentor: Emma Svensson Purpose: The purpose of this thesis was to examine the attitudes and experiences of consumers in relation to Internet based commerce and corporate social responsibility. The study is based on the following questions; 1. How do costumers perceive Internet based companies and their work with CSR-questions? 2. Is external communications, particularly social and environmental responsibility and transparency something that costumer’s request? And 3. Are there any differences between the different consumer groups’ opinions and attitudes on corporate social responsibility and sustainable development depending on their earlier experiences and understandings? Method/ Material: The results are based on a qualitative study built on four different focus group interviews. Each focus group consisted of five students studying at Uppsala University with either a main focus in sustainable development or any other subject. The interviews were constructed with the help of Krueger’s 1998 interview guide model and later vertically and horizontally analyzed. Main Results: The main results demonstrate that the interviewed consumers do not perceive that Internet based companies work with corporate social responsibility towards their costumers. Furthermore the results show that work with CSR is something that the participants find should be available for costumers, although other factors are of more value, for example price and product quality. The main results moreover demonstrate that there are significant differences between the two groups studied, where students with more knowledge about corporate social responsibility valued companies external communication on CSR more than students that did not have any previous knowledge. Number of Pages: 59 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communications, Department of Information Science, Uppsala University Term: Fall 2013 Keywords: Corporate social responsibility, consumption patterns, sustainable development, transparency, corporate abilities. / Sammanfattning   Denna studie syftar till att undersöka hur kunders attityder kring internetbaserad handel kopplat till corporate social responsibility (CSR) ser ut vid konsumtion av textil- och konfektionsvaror. Uppsatsen bygger på följande tre frågeställningar: Hur upplever konsumenterna de internetbaserade företagens arbete med CSR-frågor? Efterfrågas extern kommunikation gällande CSR-arbete samt transparens från konsumenterna? Finns det någon skillnad mellan olika konsumentgruppers åsikter och attityder beroende på tidigare erfarenheter och kunskapsgrad gällande CSR och hållbar utveckling?   Teorierna som använts behandlar transparens, intressenters påverkan och konsumtion. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer. De fyra fokusgrupperna delades in i två kategorier; studenter som studerar hållbar utveckling eller miljö, respektive studenter med övrig studieinriktning.    Resultaten av undersökningen tyder på att det finns en skillnad mellan olika konsumentgruppers åsikter och attityder gällande företagens arbete med ansvarsfullt företagande. Konsumenterna värdesätter i de flesta fall företagens corporate abilities högre än dess arbete med CSR. Enligt våra resultat efterfrågar konsumenterna dessutom en högre grad transparens och ett CSR-arbete som integreras i hela företagets verksamhet. Respondenterna ser CSR som ett sätt för företagen att vinna marknadsandelar snarare än arbete för hållbar utveckling. Resultaten visar också att ju högre kunskaps- och intressegrad konsumenten uppvisar gällande CSR-frågor, desto större chans att konsumtionsmönstret förändras i och med information om företagens arbete med dessa frågor.   Nyckelord: Corporate social responsibility, konsumtionsmönster, corporate abilities, hållbar utveckling, transparens

Syftet med detta arbete är att vi ville göra ettfärdigt material till skolor som de kan använda praktiskt i klasserna. Detta påett sätt som inspirerar eleverna till de naturvetenskapliga ämnena och hållbarutveckling. Vi började prata om denna inriktning redan för någon termin sedanom hur vi kan göra ett arbete på ett roligt sätt som engagerar eleverna. Vibeslutade oss för att göra ett arbete som kan användas av andra som vårtexamensarbete. När vi började med arbetet insåg vi begränsningarna som fanns ibokhyllorna och fick då istället använda oss av internets resurser för att letaupp information som var användbar för oss. Vi höll samtidigt kontakten med vårapartnerskolor och kontrollerade så detta arbete skulle vara användbart för demi praktiken. De svar som vi kunde samla in från skolorna visade på att vi varpå rätt väg. Vi tror att klasserna som använder sig av temaarbetet kommer attminska sina matrester och ha en större kunskap om hållbar utveckling. / Summary The purpose of this essay was that we wanted to make a finished material for schools that they can practically use in the classes in a way that inspires the students to the scientific topics in school and for sustainable development. We started to talk about this kind of work a few semesters ago and how we could make the lessons more interesting for the students. We also wanted to make a specialty work that the teachers could take home from the internet and use immediately. At the start of our work we discovered the limitations of the bookshelves and made the decision of using the internet instead.  At the same time we stayed connected to our partner schools to make sure that our work could be used in the classes. The answer that we collected from the teachers showed that we were on the right track and so we continued working and the finished results were a student brochure and a teacher's guide. We believe these will help the classes that are going to use this specialty work to reduce their leftovers and get a bigger knowledge about sustainable development.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade. Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten. Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap. Data har samlats in via ett abduktivt tillvägagångssätt, genom semi-strukturerade intervjuer, observationer och teoretisk insamling. Slutsats: Uppsatsen påvisar de drivkrafter som finns hos den sociala entreprenören. Exempelvis att det primära målet är att uppnå en positiv social-och miljömässig påverkan i samhället, snarare än att generera en ekonomisk vinst. Andra drivkrafter är samtidigt att motivera och utbilda personalen inom medvetenhet om hållbarhet, säkerhet och kvalitet.

The aim of this paper is to examine the purpose and experience of cultivation in allotment gardens and cultivation plots in Umeå. This with focus on effects linked to social sustainability. Members of cultivation organzations in Umeå were contacted and sent a digital survey including various questions regarding social sustainability and sustainable development in relation to their cultivation interest. A litterature study was done in addition to the survey. The quantitative result of the survey is presented through charts and graphs and the qualitative result in form of free writing from the respondents is presented through quotes. The result shown that there were some experiences that users had from cultivation that could be linked to social sustainability, thus there were also other factors that had strong importance regarding their main purpose of their cultivation in the allotment gardens or cultivation plots. In summary the study shows that the purpose of cultivation for the cultivators can differ but most of the respondents in this study do experience some form of benefits linked to social sustainability through their cultivation in allotment gardens or cultivation plots.

<p>Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte. Den resulterande checklistan har 83 kriterier, främst med inriktning på två av hållbar utvecklings tre ben; ekologiska och sociala aspekter. En bilaga medföljer checklistan, den förklarar de olika kriterierna och hjälper till att tolka dem lika för alla som fyller i listan. De hållbarhetsgranskningsmallar som finns är främst anpassade för stora företag med stora resurser, företagen i SSSE:s nätverk är små och medelstora företag som behöver något mer konkret. Med hjälp av litteraturstudier har de stora kriterierna tolkats och omformats till mer konkreta kriterier. Slutsatsen är att checklistor verkar vara ett välanvänt och effektivt verktyg samt att företagsvärlden har börjat ta sitt sociala ansvar genom CSR (Corporate Social Responsibility), även om det är i storföretagens värld det händer.</p><p> </p>

Hållbar utveckling är ett komplext och politiskt begrepp, vars definition och mening är omtvistad. Inom ämnesplanen i biologi för gymnasieskolan återkommer begreppet ett flertal gånger och genom kopplingen till miljöundervisning har biologiämnet en tydlig anknytning till hållbar utveckling. Det finns lite forskning kring hur lärare och elever uppfattar begreppet hållbar utveckling samt hur de ser på undervisning för hållbar utveckling. Denna undersöknings syfte är att svara på detta; specifikt hur ett antal biologilärare och elever beskriver hållbar utveckling, samt hur biologiundervisningen anses relatera till begreppet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, vilka transkriberades och användes vid en fenomenografisk analys. Resultaten visar att lärarna beskriver hållbar utveckling olika, från en ekologisk beskrivning till en bredare sådan där ekologiska, ekonomiska och sociala intressekonflikter skildras. Lärarna ser olika motiv till utbildning för hållbar utveckling, där styrdokument, kopplingen till hållbar utveckling genom ekologi och andra arbetsområden, samt undervisning för att förändra framtiden ses som incitament. Även en skeptisk hållning till att biologiämnet borde behandla hållbar utveckling som helhet uttrycks. Lärarna beskriver att hållbar utveckling i undervisningen medför olika typer av svårigheter, som att undervisningen behandlar politiska och emotionellt laddade frågor. Elevernas beskrivning av hållbar utveckling är inte lika mångfacetterad som lärarnas och utgörs primärt av en ekologisk dimension som saknar konfliktperspektiv. Eleverna berättar att undervisningen de mött inom biologiämnet inte behandlat frågor om hållbar utveckling i särskilt stor utsträckning och att de precis som lärarna beskriver att motivet till att lära sig om hållbar utveckling är att vara bättre rustad för framtiden, samt ha möjlighet att förändra den. Didaktiska implikationer av resultaten är att undervisningen bör uppmärksamma konfliktperspektivet, att lärare måste hitta vägar till samarbete över ämnesgränserna och att undervisningens emotionella påverkan på eleverna bör tas i beaktande av läraren.

Hållbar utveckling är en grundpelare inom ICEHOTEL:s verksamhet och ett uppmärksammat begrepp i samhället. För att kunna driva sin verksamhet behöver ICEHOTEL samverka med sina intressenter. Tidigare forskning uppmärksammar dessa samverkansprocesser och talar även om hur ICEHOTEL:s arbete med hållbar utveckling skapar intresse bland aktörer såsom leverantörer och gäster. Med detta i åtanke är studiens syfte att kartlägga nätverket som ICEHOTEL verkar inom och studera hur samverkansprocesser mellan hotellet och dess intressenter påverkar ICEHOTEL:s förmåga att upprätthålla en hållbar verksamhet. Studien har baserats på material från intervjuer samt en observationsstudie som gjordes på ICEHOTEL i Jukkasjärvi. Intressenterna identifierades till “government”, “customers”, “employees”, “media”, “competitors” och “suppliers”. Undersökningen resulterade också i en förståelse att ICEHOTEL vidtar många åtgärder för att minska sin klimatpåverkan och att alla intressenter påverkar detta arbete på olika sätt genom att både möjliggöra och begränsa hotellets arbete. Vidare har alla intressenter både en ekonomisk och miljömässig påverkan på ICEHOTEL och studien visar att det finns ett samspel mellan dessa två typer av inverkan. Avslutningsvis menar denna studie att ytterligare begrepp för att förklara syftet med samverkansprocesser är nödvändigt då samverkan är ett icke-neutralt begrepp med skiftande betydelse.

Företag kan bidra till en hållbar utveckling genom att arbeta med frågor som rörmiljömässiga och sociala aspekter. De kan sedan redovisa dessa i form av enhållbarhetsredovisning vilket är en redovisning som blir allt viktigare för alla branscher,inte minst livsmedelsbranschen. Idag måste dessutom många företag upprätta enhållbarhetsredovisning i och med ändringen 6 kap. 10 § ÅRL. Syftet med enhållbarhetsredovisning är att assistera företag att sätta upp mål och mäta deras prestationsamtidigt som de bidrar till en hållbar ekonomi och utveckling. Livsmedelsbranschen ären bransch som de flesta individer kommer i kontakt med och är den bransch som harstörst inverkan på hur människor interagerar med resurser från naturen. Företag inomdenna bransch består av en lång försörjningskedja med fristående enheter som blandannat fokuserar på hur maten produceras, transporteras, förpackas och hanteras. Dåintressenternas medvetenhet sträcker sig längre än det enskilda företaget är det ocksåviktigt att fokusera på hela försörjningskedjan i denna studie. Detta gör branschenintressant att studera. Syftet med denna studie är att studera varför företag inom livsmedelsbranschenväljer de väsentligheter som deras hållbarhetsredovisning innehåller. Vidare är ettdelsyfte att studera om de studerade företagen redogör för de valda väsentligheterna förhela sin försörjningskedja. För att besvara syftet har en dokumentstudie genomförts på tremarknadsledande livsmedelsföretag i Sverige, detta genom att studerahållbarhetsredovisningar för verksamhetsåren 2016 och 2017. En kvalitativ intervju haräven genomförts med en riskkonsult från en revisionsbyrå för att vidga perspektivet. Denteoretiska grunden utgår från intressentteorin samt legitimitetsteorin. Dessa har använtsför att analysera den inhämtade empirin. Studien har visat att företag inom livsmedelsbranschen själva väljer vilkaväsentligheter som ska redovisas samt att de utgår från vad deras intressenter anser ärviktigt. Livsmedelsföretag utgår också från riktlinjer, exempelvis GRI som har tagit framkategorier som är viktiga att redovisa specifikt för denna bransch. De väsentligheter somintressenterna, de studerade företagen samt informanten ansåg vara väsentligt att redovisainom livsmedelsbranschen var arbetsförhållanden, djurvälfärd, utsläpp och avfall samtproduktmärkning. För dessa fyra kategorier redogjorde alla företagen förförsörjningskedjan i arbetsförhållanden, djurvälfärd och produktmärkning varav ett ävenredogjorde för utsläpp och avfall. / Companies can contribute to a sustainable development by working on issues related toenvironmental and social aspects. They can then report these issues in a sustainabilityreport, which is a report that is becoming increasingly important for all industries, notleast the food industry. Today, many companies need to do a sustainability report as ofthe amendment in 6 chap. 10 § ÅRL. The purpose of sustainability reporting is to assistcompanies to set goals and measure their performance while contributing to a sustainableeconomy and development. The food industry is an industry that most individuals comeinto contact with and the industry has been influenced by how people interact withnatural resources. Companies in this industry consist of a long supply chain ofindependent units that focus, inter alia, on how the food is produced, transported, packedand handled. As stakeholders' awareness goes beyond the individual company, it is alsoimportant to focus on the entire supply chain in this study. This makes the industryinteresting to study. The purpose of this study is to demonstrate why companies in the food industrychoose the materiality that their sustainability report contains. Furthermore, a partialpurpose is to study if the companies studied describe the selected materiality for theirentire supply chain. In order to answer the purpose, document studies have beenconducted on three market leading food companies in Sweden, by studying sustainabilityreports for the financial years 2016 and 2017. A qualitative interview has also beenconducted with a risk consultant from an audit firm to broaden the perspective. Thetheoretical reference is based on the stakeholder- and legitimacy theory. These have beenused to analyze the collected empiricism. The study has shown that companies in the food industry choose themselves theactual materiality that should be reported, and what their stakeholders consider important.Food companies also base their materiality on guidelines, such as GRI, which havedeveloped categories that are important to account specifically for this industry. Themateriality that the stakeholders, the companies studied, and the informant considered tobe significant in the food industry were working conditions, animal welfare, emissionsand waste, as well as product labeling. For these four categories, all companiesintroduced the supply chain in their sustainability report for working conditions, animalwelfare and product labeling, of which only one reported emissions and waste.

No description available.