Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge. Resultatet visade att eleverna vill att en skogsträdgård ska innehålla vackra växter och möjlighet till att bygga, gräva, plantera och vattna samt ha någonstans att sitta för att umgås och äta. De uppskattar även att skogsträdgården innehåller ätliga växter och att de kan användas på olika sätt. De uttryckte att de trivdes bra i skogsträdgården och önskade få komma oftare. Studiens slutsats är att en skogsträdgård, med dess innehåll och användningsområden, beskrivs av eleverna som en miljö där emotionella, fysiska, kognitiva och sociala behov blir tillgodosedda.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes.

Eco-design is all about improving products environmental performances throughout the products lifecycle by including the environmental aspect into the product development process. There are a large number of different tools that can be used for this, but there are several factors that can affect which one will be the best to use. Some tools for eco-design takes comprehensive studies and can only be performed by experts, while some tools can be used more time- and cost efficient and with basic knowledge. The choice of tool should be based on the company’s situation. This report describes the research of how the design and furniture company Blå Station could include a tool for eco-design in their product development process. The company had been working with environmental issues since the start in 1986 and used an environmental policy when developing new products. Although the product development process was vaguely defined, there were no specifications for how the environmental policy was to be included in the process. To investigate what tool would be the most suitable for Blå Station, a literature review was conducted. The review treated various eco-design tools, and product development processes. Based on the company’s resources and areas of expertise the LiDS-wheel was chosen as a suitable eco-design tool to use in future product development projects. The tool has great similarities with the company’s existing environmental policy, which facilitates a possible implementation. Furthermore, the tool is well known which may lead to a recognition factor for outsiders. The structure of the product development process was based on the company’s old way of working and the models of various researchers’. With LiDS-wheel included, the new product development process was applied when Blå Stations sound absorber was in need of a new wall mount. Earlier the sound absorber was mounted with magnets and steel washers, this solution made the product difficult to mount due to its great flexibility. A systematic wall mount with little adjustment range therefore became a new solution that increased the usability.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv. Hållbar utveckling möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att möta sina behov. Hållbar utveckling består av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Befintligtundervisningsmaterial som rör mat och hållbar utveckling härstammar främst från olika intresseorganisationer och är inriktade på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Detta temaarbete strävar efter att vara opartiskt, tätt kopplat till gällande läroplan och att behandla alla dimensioner av hållbar utveckling. Temaarbetet riktar sig till lärare och innehåller åtta lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna är utformade med förankring i tidigare forskning om utbildning för hållbar utveckling och undervisning i allmänhet. Utvecklingsprocessen var användarorienterad och en fokusgrupp med elever intervjuades i en användaranalys samt utvärderade arbetet. Dessutom granskade en lärare arbetet. Förhoppningen är att detta temaarbete ska ge lärare stöd med att bedriva utbildning för hållbar utveckling och på lång sikt bidra till att ge elever förutsättningar för att hantera kommande konsekvenser av klimatförändringarna.

The primary purpose of this degree project was to investigate teachers conceptions about education for sustainable development and their education within the area. Teachers from Sweden and California have taken part and one of the aims with this study was to look if any differences could be found depending on what country the teachers came from. Therefore, this study has used a qualitative approach where conception maps and interviews have been used to get a result. Furthermore, the result showed that none of the differences that was found can be linked to the participants home country. The study also showed that several of different teaching traditions and educations philosophies was represented. Moreover, this degree project found that further education within the area was none existent for the teachers. To summarize, this examination of teachers conceptions and their further education found that the teachers would like to see more frequent further education within the area of education for sustainable development. However, the most important result in the degree project was the none existing differences found depending on the participants teaching country. Furthermore, this means that the teachers are the single most important factor in the pupils education for sustainable development.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor. Datainsamlingen har genomförts medinläsning, intervjuer och observationer på två förvaltningar inom Uppsala kommun.Undersökningen visar att Galpinmodellens faktorer går att identifiera på delar av Uppsalakommun men att det finns vissa skillnader mellan modellen och Uppsala kommun. Slutsatsenär att Galpinmodellen verkar ha relevans även för offentlig sektor.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet. Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk. Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patientens delaktighet i vårdmötet är större med tolk än utan. Studien visar också att bemötandet från distriktssköterskans sida är viktigt för känslan av delaktighet. Detta bemötande handlar mer om den känsla distriktssköterskan förmedlar än om det som faktiskt sägs och görs. Resultatet visar även att patienternas tilltro till tolkarna vacklar. Delaktighet, kommunikation och bemötande diskuteras i relation till hållbar utveckling. Författarna menar att det är viktigt att använda tolk i vårdmöten framför allt vid det första besöket i hemsjukvården samt att distriktssköterskan bör vara medveten om hur mycket bemötandet betyder för den icke svensktalande patientens känsla av delaktighet. Författarna diskuterar också etiska aspekter i intervjusituationen med den icke svensktalande informanten.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuerna genomfördes med fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra kommuner i Västra Sverige och datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen utkristalliserades tre kategorier och nio underkategorier, som finns beskrivna i resultatdelen. Studien visar på brister i ansvarsfördelning, kunskap och utbildning enligt deltagarnas upplevelser. Dessutom framkom det att bedömning och screening av den äldre vårdtagarens nutritionsstatus skedde i mycket liten utsträckning. Både distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen är av betydelse i avseendet att upptäcka äldre vårdtagare som löper risk att drabbas av undernäringstillstånd. Distriktssköterskan upplevde att den äldre vårdtagarens ensamhet många gånger gjorde det svårt till stödjande insats. Detta på grund av den känsla av maktlöshet som distriktssköterskan upplevde. Studien visade att ensamheten var den största enskilda orsaken till att den äldre vårdtagaren kunde utveckla ett undernäringstillstånd. I diskussionsdelarna förs resonemang kring studiens metod och resultat mot tidigare forskning.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet. Jag fann också skillnader mellan könen i alla dimensioner av hållbar utveckling.

A big part of Sweden's carbon dioxide is emitted by the construction business. Skanska is one of the biggest construction contractors in the world with an ambitious sustainability agenda. The purpose of this thesis is to evaluate how Skanska Väg och Anläggning, region Mellansverige, distrikt Uppsala uses Skanska’s own tools to reduce their climate impact from a project. The two tools that were carefully studied were Skanska’s color palette and a module to calculate the carbon emissions from a project. Data were collected through literature and interviews among Skanska employees. Collected data was analyzed by the author of the thesis and is presented in the last part of the report. Employees interviewed were positive towards the use of the tools. But the way the tools presented their information could be improved. Mainly by simplifying the information so it effortless could be applied by personnel running the construction.