Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse. Då studien visar att elevers sociala bakgrund är av betydelse för deras uppfattningar och kunskaper inom området framhävs vikten av att skolan fyller en utjämnande funktion, för att på så sätt skapa lika villkor för samtliga elever.

Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hållbart samhälle.

När Energimyndigheten 2008 frågade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrågade inte namnge en enda förnybar energikälla. Användandet av förnybar energi är en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nå en hållbar utveckling i framtiden. FN framhäver även vikten och behovet av att undervisa om hållbar utveckling och förnybar energi. Vi ville studera vilka förnybara energikällor som förekom i läroböcker för grundskolans senare år och gymnasiet. Detta för att få en uppfattning om hur lärare kan använda läroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av energikapitlet i olika läroböcker där vi har studerat hur området förnybar energi presenterades, bland annat utifrån perspektivet scientific literacy. Våra resultat visar signifikanta skillnader mellan läroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare år. Bland annat presenteras många fler energikällor i läroböckerna på gymnasiet, och de presenteras även på ett sådant sätt att de ingriper flera områden av perspektivet scientific literacy. Några av de vanligast förekommande energikällorna var vattenkraft och vindkraft.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development). För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt. Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar. Vi kom fram till att det personliga engagemanget är den främsta drivkraften men även det största hindret, för dessa lärare, till att bedriva en undervisning för hållbar utveckling.

No description available.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken. Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt. Därmed är varje förhållningssätt ett personligt perspektiv. De yttre villkor som arbetet ringar in visar en trendriktning för hållbar utveckling, från ett globalt politiskt beslut till att nå individen. Ekonomi och trend påverkar formgivaren att förändra, anpassa och inrikta sin formgivning. Ett personligt förhållningssätt mot ett gemensamt mål.

Hållbar utveckling i skolan – en studie om hur lärare arbetar med hållbar utveckling Sustainable development in school – a study about teachers work with sustainable development I detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling. Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling. I resultat delen redovisas sedan arbetets två frågeställningar genom att de svar som har getts under intervjuerna har sammanställts. Under analysavsnittet kopplas sedan svaren i resultatet till vad som står i teoriavsnitten. Som avslutning ges en diskussion där jag kopplar egna tankar till teoriavsnitt och resultat. Slutsatsen av detta arbete är att lärare inom de naturvetenskapliga ämnena arbetar med hållbar utveckling och att eleverna enligt dem har en positiv inställning.

Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor. Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.

Det här examensarbetet på kandidatnivå resulterar i en undersökning av Derome AB:s nuvarande emballage till prefabricerade väggar och bjälklag. Dagens emballage för prefabväggar och bjälklag följer inte med i utvecklingen. I arbetet undersöks möjligheterna att gå från plastemballage till pappemballage genom materialstudier och med den hållbara utvecklingen i åtanke.