Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ”The Tripple Bottom Line” av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning. Många företag väljer att göra hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur väl fem svenska företag följer GRI:s riktlinjer i deras hållbarhetsredovisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört en fallstudie, vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys på de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag i urvalet redovisar utvalda delar av GRI:s riktlinjer. Vi har i vår studie sett tendenser på att hållbarhetsredovisningar för företag i vissa branscher är mer omfattande än andra. Vidare är alla rekommendationer inte applicerbara för alla företag.

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Resultaten har sammanställts och diskuterats. Resultaten visar att det finns utrymme att tolka miljöbalkens första fyra kapitel så det passar olika verksamheters egna intressen, även om verksamheternas mål är olika. Problem uppstår för vindkraftsetableringen då de skilda aktörsgrupperna har olika bild av vilket mål och syfte som är miljöbalkens främsta. Detta gäller för miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling som inte alltid går att kombinera med miljöbalkens övriga mål. Det medför att konflikter kan uppstå som innebär att en övergång från ett fossilt energianvändande till ett förnybart ställs mot en förändring av landskapsbilden. Miljön påverkas även den av olika aktörsgruppers handlingssätt då det ger konsekvenser för hur vindkraftfrågor behandlas. Den globala miljön kan sägas gynnas av vindkraften, men den påverkas indirekt av att vindkraften sägs påverka den lokala miljön negativt. Störningar äger rum i form av buller, skuggningar och en förändrad landskapsbild, vilket kan försvåra etablering av vindkraft. Resultaten visar att den förändrade landskapsbilden är en betydande konfliktanledning.

Sammanfattning Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor. Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa. Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den. Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram. Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor. I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision? Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.

Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som innebär att vi förbrukar varor och tjänster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stärka vår sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och släng beteende som tär på jordens resurser och om företag på något sätt kan undvika detta är det positivt ur både ett samhälls- och miljöperspektiv. Ett sätt att få konsumenterna att köpa färre produkter och mer sällan är att öka graden av design i produkten och därmed förlänga produktens hållbarhet. Design har som första uppgift att säkra människans överlevnad och när basbehoven är uppfyllda kan design även användas för att göra livet mer bekvämt och innehållsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och målet med design är att uppfylla behov hos användarna både vad gäller funktion och utseende. Designade produkter kan ge ett företag konkurrensfördelar, vilket i sin tur kan leda till större marknadsandelar. Det är dock viktigt att komma ihåg att en ökad marknadsandel även ökar företagets ansvar gentemot samhället, miljön och den enskilda individen. En del av det ansvaret kan vara en satsning på hållbar utveckling och hållbara produkter. Hållbar utveckling definieras som en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Vi har arbetat enligt en deduktiv metod. Uppsatsen är teoretiskt präglad men produktexempel används som empiriskt material för att belysa teorierna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett företag kan satsa på designade produkter, för att dels skapa konkurrensfördelar för företag och för att dels skapa ett mervärde för kunden. Vidare vill vi undersöka hur detta mervärde kan leda till att produkterna blir mer hållbara samtidigt som en hållbar utveckling gynnas. I teorikapitlet Design för hållbar utveckling behandlas begreppen konkurrensfördelar, design, värde, hållbar utveckling och produkter. Alla delar är relevanta för att vi ska kunna uppfylla vårt syfte och därför presenteras definitioner av begreppen samt olika aspekter som ligger till grund för diskussionen i kapitel fyra. Uppsatsen visar att en satsning på design kan vara ett sätt för företagen att öka hållbarheten på sina produkter genom att dels tilltala kunden på ett estetiskt plan och dels genom att förbättra användandet av produkten.

I samband med den aktuella klimatdebatten har översvämningar i Sverige fått en allt större betydelse i samhället. Forskning visar på en global uppvärmning och medeltemperaturen förväntas höjas fram till 2100, vilket kan påverka Sveriges kuster då havets yta stiger, samt har stigit mer än vad det har gjort i snitt på flera tusen år. När Sverige drabbas av översvämningar beror detta i första hand på stor vattentillförsel på grund av kraftigt regn eller snösmältning till sjöar och vattendrag. Idag inträffar dessutom allt oftare extrema väderföreteelser, vilka också kan vara bidragande orsaker till översvämningar. Arvika respektive Kristianstad har båda erfarenheter av översvämningars risker. De är två av de städer som har drabbats värst av översvämningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd. Här har respektive stads kommuner till skillnad från många andra, tagit översvämningsproblematiken på allvar och har efter respektive omfattande katastrof satt i gång ett förebyggande arbete för att i framtiden minska risken för översvämningsskador. Fysisk planering handlar om hur mark och vatten ska användas och blir idag allt viktigare för att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet så att miljöproblem kan förebyggas. Vissa platser är inte lämpliga för bebyggelse och åtgärder kan därmed planeras som exempelvis nivåhöjning av mark och i och med detta minska risken för översvämning. Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är översvämningskartor, vilka är ett hjälpmedel för att nå mål om begränsade skador i samband med höga vattenflöden. Kartorna visar vilka områden utmed ett vattendrag som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden. Då jag läser till lärare har jag i min uppsats även lagt vikt vid en didaktisk del där jag behandlar frågan kring hållbar utveckling och hur detta begrepp kan lyftas in i skolundervisningen. Efter avslutade studier på gymnasiet är det viktigt att eleven har kunskap kring hållbar utveckling. Eleverna kan då ta ställning kring frågor som rör detta i samhället vilket gör att vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. Agenda 21 som är en omfattande handlingsplan för hållbar utveckling har från år 2000 även tillhandahållit en utveckling för utbildning om hållbar utveckling. Enligt undersökningar har det visat sig att många lärare känner att det är brist på tid såväl som kunskap för att kunna behandla frågan om hållbar utveckling. Jag har vänt mig till en skola för hållbar utveckling och därmed fått fakta kring hur denna skola arbetar i praktiken för att lyfta in hållbar utveckling i skolundervisningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur. Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer. Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling. Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur. Dessutom har vi utifrån ett ledarskapsperspektiv behandlat kopplingen mellan beteenden och attityder hos de anställda.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner. Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl. De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.

This thesis concerns how local governments use the concept sustainable development, and what the concept means. The concept of Agenda 21 and local Agenda 21 will also be discussed in this essay, because it's an instrument for local governments to specify their work towards sustainable development. I have interviewed civil servants in leading positions in the municipalities’ work with environmental questions and sustainable development. In the choice of method for this thesis, I use the qualitative method and for the interviews I chose the “semi structure way of interviewing”. This thesis shows that local governments’ implementation of sustainable development and Agenda 21 differ between the municipalities. In one local government was the focus on an adapted local Agenda 21-document. Another local government worked with a complement to the local Agenda 21-document in shape of commitment to the Ålborg-declaration instead. An explanation to that was that the government wanted to integrate additional dimensions to the local government work with sustainable development. A third local government does not longer follow the Agenda 21-document, even though such a manual had been designed earlier. The government works with the own profession of the government employee instead, and a climate and energy strategy is now under development. The idea is that the strategy is going to be a new complement to the local Agenda 21. The concept of sustainable development is, in a theoretical way, quite broad. This has resulted in the fact that all of the three local governments have different views to what sustainable development involves. However, this might have been the intention behind the concept of sustainable development, because you have to adapt the investment to the local level to match the own local government in the best way. All the informants agreed that the Bruntland reports’ definition of sustainable development is the starting-point for their own versions of sustainability strategies.

Bakgrund och Problem CSR står för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar. Frågeställningar Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR? Syfte Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna. Fokus Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.     Metod Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende.  Slutsatser CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada.

Today a major part of the energy produced steams from fossil fuels, finite resources, and a change towards an energy sector based on renewable energy is necessary. Sweden is one of the leading countries with regards to investments in renewable energy but most other countries have a long way to go. This makes it interesting in developing renewable energy projects in new markets in countries like Poland where still a lot of fossil fuel is used. Large infrastructure development projects are very costly and therefore external investors needs to be involved. The investors play an important role in changing the usage of fossil fuels towards renewable energy sources. This thesis includes a study of three investment companies, the European Investment Bank, the Nordic Investment Bank and Swedish Export Credit and their motives to finance district heating based on renewable energy. How do the investors value environmental and sustainability aspects in a project and how do the values differ? We made qualitative interviews and then we analyzed our material out of theoretical framework based on institutional theory. The material was also analyzed through an ecological economics perspective, which is the author's academic background. The result of the study shows that the investors interest in a project depend on political, economical and environmental aspects. Sustainability aspects proved to be of major importance for the potential investors since the usage of renewable energy fast is becoming a global priority.