<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.</p><p>Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.</p><p>Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.</p><p>Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur. Dessutom har vi utifrån ett ledarskapsperspektiv behandlat kopplingen mellan beteenden och attityder hos de anställda.</p>

<p>Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.</p><p>Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.</p><p>Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.</p><p>Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.</p>

<p>Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning. Slutsatsen är att de epistemologiska drag som identifierats skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Vidare problematiseras resultatet med hjälp av den internationella debatt som råder kring utbildning för hållbar utveckling. Resultaten tyder på att det inte är en viss ideologi som förespråkas i det material som analyserats, utan olika synsätt på frågor som behandlas lyfts fram. Även svårigheter med pluralistisk undervisning problematiseras.</p>

<p>Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.</p><p> </p><p>En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska<em>,</em> ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.</p>

<p>This thesis concerns how local governments use the concept sustainable development, and what the concept means. The concept of Agenda 21 and local Agenda 21 will also be discussed in this essay, because it's an instrument for local governments to specify their work towards sustainable development. I have interviewed civil servants in leading positions in the municipalities’ work with environmental questions and sustainable development. In the choice of method for this thesis, I use the qualitative method and for the interviews I chose the “semi structure way of interviewing”.</p><p>This thesis shows that local governments’ implementation of sustainable development and Agenda 21 differ between the municipalities. In one local government was the focus on an adapted local Agenda 21-document. Another local government worked with a complement to the local Agenda 21-document in shape of commitment to the Ålborg-declaration instead. An explanation to that was that the government wanted to integrate additional dimensions to the local government work with sustainable development. A third local government does not longer follow the Agenda 21-document, even though such a manual had been designed earlier. The government works with the own profession of the government employee instead, and a climate and energy strategy is now under development. The idea is that the strategy is going to be a new complement to the local Agenda 21.</p><p>The concept of sustainable development is, in a theoretical way, quite broad. This has resulted in the fact that all of the three local governments have different views to what sustainable development involves. However, this might have been the intention behind the concept of sustainable development, because you have to adapt the investment to the local level to match the own local government in the best way. All the informants agreed that the Bruntland reports’ definition of sustainable development is the starting-point for their own versions of sustainability strategies.</p>

<p>Dagens företag måste ta hänsyn till sin omvärld för att överleva på den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke på den globaliserade värld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att använda är design. Under de senaste årtiondena har design också diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de båda disciplinerna har forskningsområdet ”design management” vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hållbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har också kommit att påverka designvärlden, vilket har lett till att begreppet hållbar design har myntats. Hållbar utveckling brukar definieras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska villkor. Med hållbar design menas de teorier och metoder för design som med utgångspunkt i dessa tre aspekter kan användas för att möjliggöra mänsklig välfärd även i framtiden och för kommande generationer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att är att belysa hur företag som arbetar med hållbar design ser på området som en möjlighet inom organisationen. Detta har gjorts genom att åtta, relativt små, företag som har en uttalad vision kring hållbar design har intervjuats kring hur de arbetar med och definierar hållbar design. Uppsatsen utgår från aktuell design managementteori och diskuterar hur företagen arbetar inom fyra olika områden som dessa teorier kan delas in i; designens värdeskapande effekt, design och marknadsföring, design och strategisk ledning samt design och innovation. Även hur de medverkande företagen resonerar kring vem som har ansvaret för hållbar design undersöks i uppsatsen.</p><p>Det går att finna både skillnader och likheter vad gäller företagen som studerats i denna uppsats samt deras arbete med hållbar design. Dessa likheter och skillnader är till stor del beroende på den bransch företagen verkar i, storleken på företagen samt informanternas bakgrund. De intervjuade personerna poängterar starkt individens ansvar för hållbar design som konsument, anställd och företagsledare. Att design kan bidra till ett hållbart samhälle är de flesta av informanterna övertygade om.</p>

<p>The purpose of this thesis was to examine the interest for a sustainable certification when arranging events. The thesis is based on a quantitative method, where the authors did fifty telephone interviews with companies included in the event business. Theories that has been the basis of this examination is; sustainable development, event management, altruism and competition strategies. The material in the empiric chapter consists of crosstabs and graphs, formed by the statistical data from the survey. The authors have tried to connect the theories with the empirical result in the final analyze.</p><p>Furthermore, the outcome of the survey has been discussed in the chapters for analyze and results. The authors have seen an interest from the interview objects to apply a sustainable certification when arranging events, even though it does not exist. The examination has also been discussed in another point of view, is the interest based on a moral or an economic perspective? The authors think that companies interested in a sustainable certification, are interested even if it leads to higher costs for the business. Companies that are not interested in the certification, thinks that costs are the primary reason for this.</p>

<p>This paper contributes to a greater understanding of the new phenomenon that has occurred in tourism, thus space tourism. The intention with the paper is to study the phenomenon of space tourism and its impacts on the local community of Kiruna based on the practice of sustainable development. Our essay illustrates how the persons involved see on this attraction. It also reflects what needs to be done and what can be improved in order that space tourism not only develops to be an exciting experience, but also above all a sustainable one. The paper is exploratory and the method applied in the study is a qualitative study with a hermeneutic approach. Eight interviews with persons who can provide us facts, information and knowledge in the field of space tourism have been carried out. In the theoretical section, elements of tourism impacts concerning environmental, economic, socialand cultural aspects along with space tourism as a phenomenon and its progression are presented. This contributes to a deeper insight into what space tourism is. In the empirical part of the paper, space tourism as an experience and how space tourism in Kiruna is in the present are described. In the same section, there is a description of our informants and their activities, followed by our collected interview material divided into space tourism's impacts on Kiruna regarding environmental, economic, social and cultural aspects. In the analysis, the progression of space tourism and how the space tourism can affect Kiruna based on the three aspects concerning sustainability are discussed. In conclusion, we find that in order to develop a desirable basis for sustainable space tourism, Kiruna needs clearer guidance andactive responsibility taking. The reached result is that the participants involved must strive to create balance in all aspects of sustainable development. Focus should not only be on the economic aspect. We believe that further action is needed in the space tourism branch and wehave thus set out recommendations on how to create a sustainable development of space tourism in Kiruna. Finally, proposals for continued research are presented.</p>

<p>All inclusive travel has become a popular way to travel abroad. When tourists pay for everything in advance their need for contact with the local people will be reduced. The consequences of this can be dissatisfaction from the local people as they are left out and do not share the financial benefits created by tourism. During the purchasing cycle of an all inclusive travel, it is possible that the tour operator can influence a sustainable development.</p><p>The aim of this paper is to compare how a large and a small tour operator in their purchase of all inclusive holidays interacts with local players to create sustainable development, thereby creating a surplus value to the customer. The hypothesis is that the amount of knowledge and application of this knowledge regarding sustainable development differs in the purchase process between large and small tour operators.</p><p>This paper was carried out as a case study. We conducted two deep interviews with the chosen tour operators Fritidsresor and PolarQuest. We came to our conclusion by analyzing the answers from the two tour operators and comparing them to the chosen theories. We found that Fritidsresor, as a large tour operator, has knowledge of sustainable development. However they do not use this knowledge in their purchase of all inclusive travels. Nor do they interact with local players to create surplus value to the customer. PolarQuest on the other hand succeed to create sustainable development by interaction with local players. The exchange of knowledge and information between the parties create surplus value for the customer. This conclusion confirms our hypothesis.</p>

<p><em>Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.</em></p><p><em>Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.</em></p><p><em>Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.</em></p><p><em>Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.</em></p><p><em>Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</em></p><p> </p><p><em> </em></p>