<p>Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa gruppintervjuer med 36 barn i åldrarna fem till tio år. Intervjuerna genomfördes gruppvis då vi anser att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vara gynnsamt i samtal om ett så stort och komplext ämne som miljö och hållbar utveckling är. Vi använde frågor, bilder och konkret material som underlag när vi genomförde intervjuerna. Generellt anser de flesta barn att det är viktigt med en bra miljö, även om kunskaperna om hur vi åstadkommer detta är varierande. Skillnaden på kunskapen mellan förskolan och grundskolan visade sig vara större än vad vi förväntat oss. Vi kunde inte se att miljöundervisning har gett det resultat och haft den centrala roll som riksdag, regering och världsorganisationer som bland andra FN och OECD föreskrivit.</p>

<p>Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss.</p> / <p>There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.</p>

<p><p>Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.</p><p> </p><p>Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.</p><p> </p><p>Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.</p></p>

<p>Tourism has a great effect on places all over the world and its fast expansion has had both positive and negative consequences on the social and physical climate. Therefore, establishing sustainable development within the tourism sector has become important. Yet there are many barriers to cross before it is possible to get close to what is defined to be sustainable tourism. This paper focuses on the necessities for sustainable tourism development. The main concentration is to examine the relationships between groups of people at a specific place. The tendency to categorize people into different groups has been found to occur which leads to stereotyping and discrimination aimed towards groups inferior to hegemonic or dominant groups of people. The consequences of how we view people around us as "the others" may cause us to not take responsibility for our actions but blame the people who do not belong to our own category. This may lead to conflicts between the groups.</p><p>The goal with this paper is to understand the relationships between tourists, locals and tourism developers at a place in a vulnerable cultural and physical environment. The study place is Boone in the Appalachian Mountains in North Carolina, USA. The research method is a combination of empirical research and a performance of 12 qualitative in-depth interviews with tourists and local inhabitants in Boone. One more interview has been performed with a representative from Boone Convention & Visitors Bureau in order to get an idea of how Boone markets itself as a tourism town. The results show that there are problems in attitudes between the groups. Whilst most tourists have good attitudes towards locals, some tourists view them as slow and unintelligent. Locals on the other hand, have the impression that tourists in the area are rude and that they utilize too many resources in the area. Boone Convention & Visitor's Bureau does not take the attitudinal problems seriously and they do not make any major efforts into creating a sustainable development in Boone. One reason for this is the distinct differences in interests between locals, tourists and tourism planners. The worst case scenario is that conflicts may arise due to the differences, which could cause Boone to put it at risk of losing both its tourists, local inhabitants, environment and local economy.</p> / <p>Turism har som världens snabbast växande industri en kraftig påverkan på både det sociala och fysiska klimatet på en plats. Dess utveckling har trots positiva konsekvenser också en negativ effekt på fysiska platsers natur och ekologiska mångfald. Genom att världens miljöproblem fram tills nyligen inte har tagits på allvar har det inte heller skett några märkvärda satsningar på hållbar utveckling inom branschen, och istället har turismindustrin prioriterat ekonomi framför ekologi. Idag finns dock en växande trend inom industrin att utveckla en hållbar turismform som gynnar både dagens och framtida generationer.</p><p>I den här uppsatsen ifrågasätts vad hållbar utveckling är. Syftet är att undersöka varför idéerna om <em>de andra </em>finns och hur vi kan applicera detta till turism. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och satsningar har gjorts för att undersöka hur attityder och relationer mellan turister, företagare och lokalbefolkning kan ske på en plats. Konsekvenserna av att vi kategoriserar människor i vår omvärld att tillhöra grupper som vi själva inte tillhör och betraktar dem som <em>de andra, </em>kan medföra att vi inte tar ansvar för våra handlingar utan skyller ifrån oss på de som inte hör till vår egen grupp. Genom att se till relationer mellan de olika aktörerna kan slutsatser dras kring huruvida det finns goda förhållanden eller motstridigheter mellan dem. Därmed går det också att förstå om det finns förutsättningar eller problem för hållbar utveckling på platsen.</p><p>Studieplatsen Boone ligger i ett ekologiskt och kulturellt utsatt område i bergen Appalacherna i North Carolina i USA. På studieplatsen har empirisk information tagits fram genom intervjuer med turister, lokalbefolkning och en representant från Boone Convention & Visitor's Bureau. I resultatet av intervjuerna framgår att det finns spänningar mellan de inblandade pga. olika intressen och livsstilar på så vis att de inte tycks förstå eller respektera varandra. Det generella ointresse som finns för miljöproblem och hållbar utveckling, främst från turismföretagarna, riskerar också att försvåra områdets framtidsutsikter markant.</p>

<p>This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner. / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag. Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.