Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

Hållbar utveckling är ett begrepp som fick sitt genomslag år 1987 av FN:s världskommission. Det innebär att skapa en fungerande utveckling på tre olika dimensioner; miljö, ekonomi och socialt. Sveriges strategi för att leva upp till de tre dimensionerna finns definierade och delas ini sex områden: hållbar konsumtion och produktion, hälsa, ekonomisk utveckling, socialsammanhållning, miljö och klimat samt global utveckling. Regeringen lyfter även fram fyra strategiska utmaningar som kommer att stå i fokus och en av de utmaningarna är att bygga samhället hållbart. Det ökade intresset för hållbar utveckling har lett till att fastighetsbranschen har börjat fokusera mer på dessa frågor. Därför har de börjat anpassa sina strategier för att kunna erbjuda hållbara fastigheter till marknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka fastighetsutveckling på nya och befintliga byggnader samt ge en förståelse över hur fastighetsbolag arbetar med ett hållbart byggande. Rapporten har utgått från ett kvalitativt och kvantitativt förhållningssätt för att få en bredare och mer djupare förståelse för det som ska studeras samt har litteratur och artiklar använts för att få kunskap om ämnet hållbar utveckling. Intervjuer genomfördes och besvarades av personer med direkt anknytning till ämnet samt genomfördes en enkätundersökning. Resultat visar att hållbart byggande kan medföra olika utmaningar under ett projekt och avgör hur framgångsrikt ett hållbart projekt blir. Dessa utmaningar är grundar sig i faktorer som finansiella begränsningar, brist på initiativ hos byggaktören att bygga hållbart, implementering av hållbar teknik, komplexa renoveringsmetoder vid energieffektivisering av byggnad samt kommunikationsbrist mellan de olika parterna i ett projekt. De olika utmaningarna kan lösas på olika sätt. Att ha en tydlig strategi som tas fram av ledningen och ett samordnat miljöarbete är en förutsättning till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Samt är uppföljning ett av de viktigare momenten i ett strategiskt arbete och ett sätt att kontrollera att framtida komplikationer undviks. Sammanfattningsvis kan nyckeln till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete vara genomstandardiserade strategier och verktyg samt kan det vara ett sätt undvika de utmaningar som förekommer i hållbart byggande. / Sustainable development is a concept that got its breakthrough in 1987 and was coined by the UN World Commission. The meaning of this term is to create a functioning development in three different dimensions: environmental, economical and social. Sweden’s strategy for living up to these three dimensions is defined and divided into six different areas: sustainable consumption and production, health, economic development, social cohesion, environment, climate and global development. The government raises four strategic challenges that will be in focus and one of the challenges is to build a sustainable society. The increased interest in sustainable development has led to the real-estate industry focusing more on these issues. Therefore, they have begun to adapt strategies to offer sustainable real estate to the market. The purpose of this study has been to investigate property development in new and existing buildings in addition to bring an understanding of how real estate companies work with sustainable construction. The report is based on a qualitative and quantitative methods to gain a broader and deeper understanding of the subject matter and literature and articles have been used to gain knowledge about the topic of sustainable development. Interviews have been conducted and answered by people directly related to the subject matter and a questionnaire survey was also conducted. Results show that sustainable construction can lead to different challenges during a project and those challenges can determine how successfully a sustainable project will be. These challenges lies in factors like financial constraints, lack of initiative from the developer to build sustainable, implementation of sustainable technologies, complex renovation methods for building energy efficient and the lack of communication between the various parties in a project. These different challenges can be solved in different ways. A prerequisite for a successful sustainability work lies in having a clear strategy developed and adopted by the management and issues can be prevented by having a coordinated environmental work within the organisation. Simultaneously the following up of the sustainability work is one of the most important elements of strategic work and a way to control that future complications are avoided. In summary, the key to successful sustainability work could be through standardized strategies and could be a way to avoid the challenges that arise in sustainable construction.

Denna kvalitativa studie undersöker den så kallade Norgemodellen i en norsk vattenkraftskommun, Storfjord, för att diskutera vattenkraftens lokala påverkan och förstå mer om inställningen till och konflikter kring vattenkraft. Teori kring konflikter inom hållbar utveckling diskuteras och analyseras med empirin erhållen från fem intervjuer med totalt sju personer. Studien visar att vattenkraften har haft stor betydelse för Storfjord kommun ekonomiskt och socialt genom en utökad infrastruktur, ekonomiska möjligheter och nya arbetstillfällen. Men det finns även de som ser vattenkraften som något negativt då den ekonomiska kompensationen inte är tillräcklig för miljöeffekterna samt att det inte kan kompenseras. Något som framgår är att den ekonomiska aspekten av hållbarhet har en avgörande betydelse för inställningen kring vattenkraft och att detta är viktigt för en känsla av social rättvisa. Studien visar också att relationen till naturen skiljer sig hos olika individer och att det påverkar synen på hur den ska användas som resurs. Det framkommer att det är svårt att uppnå fullständig hållbarhet då det alltid finns olika intressen och prioriteringar.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera förskollärares beskrivningar av hur återbruksmaterial kan relateras till hållbar utveckling i förskolans praktik utifrån posthumanistiska begrepp. Studiens syfte utgör även studiens frågeställning som är följande; hur kan återbruksmaterial relateras till hållbar utveckling samt analyseras utifrån de posthumanistiska begreppen agens och materialitet med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är det posthumanistiska perspektivet där människa som materialitet samt icke-mänskliga materialiteter anses vara ömsesidigt beroende av varandra. Ur detta perspektiv är agens något som uppstår materialiteter emellan och de blir i denna bemärkelse påverkande agenter för hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats för insamling av data och möjliggjordes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av studien tyder på att arbetet med återbruksmaterial relaterat till hållbar utveckling kan uppfattas stort och komplext samt att det krävs kunskap om materialet och dess påverkan. En slutsats av resultatet är att arbetet med återbruksmaterial kan påverka hållbar utveckling positivt med hjälp av kompetent personal både på förskolorna och på det lokala återanvändningscentret. I relation till den posthumanistiska teorin kan återbruksmaterialet och människan som ömsesidigt beroende materialiteter tillsammans agera som agenter för en hållbar utveckling.

Allt vi gör påverkar miljön, både lokalt och globalt. Miljöproblem är något av vår tids större hot och klimatfrågan blir allt viktigare, framförallt för barn och unga. Utbildning för hållbar utveckling har sedan 2005 implementerats i skolans värld men hur undervisningen bedrivs i årkurserna 4-6 finns det begränsad forskning kring. Därför uppstod intresset att undersöka detta. Syftet med denna studie är att redogöra för hur undervisningen bedrivs och varför den bedrivs på det sättet samt om det går att göra kopplingar till några av de traditioner och perspektiv på utbildning för hållbar utveckling som annan forskning visat. Forskningsfrågorna som besvaras lyder: Hur undervisar lärare för en hållbar utveckling? Vilka undervisningstraditioner kan undervisningen kopplas till? Varför bedriver lärarna undervisningen för hållbar utveckling på det sättet? Metoden som används i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lärare behöriga i ämnena NO och teknik i årkurserna 4-6. Materialet analyserades genom färgkodning. Studiens teoretiska bakgrund är sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna bedriver en undervisning med varierade arbetsformer. Samtal och diskussioner, praktiskt arbete och film är de arbetsformer som är framträdande i undervisningen för hållbar utveckling. Tydliga kopplingar gjordes till den pluralistiska miljöundervisningstraditionen men det finns även kopplingar till den normativa miljöundervisningstraditionen och utomhusundervisning. Resultatet visar även att lärarnas egna uppfattningar av begreppet hållbar utveckling spelar roll för hur de bedriver sin undervisning, men även deras mål med undervisningen att få medvetna och engagerade elever spelar in i deras val av arbetssätt och arbetsform i undervisningen för hållbar utveckling.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett specifikt fall, en landstingsorganisation, beskriva de praktiska problem som organisationer har i ambitionerna att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt och teoretiskt förklara varför det är svårt att förändra en organisationskultur i riktning mot mer hållbara arbetssätt. Frågeställning: 1. Hur arbetar en landstingsorganisation med hållbarhet i olika avdelningar och enheter och vilka svårigheter finns? 2. Vilken är organisationskulturens roll i införandet och upprätthållandet av hållbara arbetssätt? 3. Är det nödvändigt att organisationskulturen förändras för att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt? Metod: För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ forskningsmetod med 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har begränsats till ett antal olika avdelningar och enheter i en landstingsorganisation och urvalet innefattar främst anställda i ledarpositioner. Resultat: Resultatet visar att hållbarhet anses vara viktigt men att arbetet och prioriteringen av hållbarhetsperspektiven skiljer sig mellan avdelningarna och enheterna. Det framkommer att en begränsad ekonomi och ett otillräckligt marknadsutbud är två exempel på faktorer som påverkar hur organisationen arbetar för hållbar utveckling. I studien framkommer det också att det finns olika syn på fenomenet organisationskultur och vilka svårigheter en organisationskulturell förändring kan möta. Ett genomgående antagande är att det är svårt att förändra en organisationskultur och att det hos människor finns ett motstånd mot förändring. Slutsats: Studiens resultat stödjer tidigare forskning som menar att implementeringsproblematiken med hållbara arbetssätt grundar sig i den ekonomiska kostnaden det innebär men visar även andra orsaker till problemet, till exempel begränsat marknadsutbud och upplevelsen av att vissa hållbarhetsperspektiv är andra avdelningars prioritet. Det framkommer att hur man arbetar med hållbarhet påverkas stort av i vilken mån det finns engagerade och kunniga ledare i organisationen och att svårigheten med att förändra organisationskulturen till främjande för införande och upprätthållande av hållbara arbetssätt kan bero på avsaknaden av dessa. Ytterligare svårigheter tycks bero på bristen av ett upplevt behov av förändring och att förändringsförsök möter motstånd hos de anställda. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att trots svårigheterna går det att förändra en organisationskultur. En öppenhet för förändring i organisationskulturen är positivt i syfte att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt men påverkar inte de ekonomiska och marknadsmässiga begränsningar som kan förekomma.

Syftet med denna studie är undersöka hur vi i förskolans värld kan skapa aktiviteter som bidrar till handlingsberedskap hos barn, gällande frågor som rör hållbar utveckling. Studien har utförts med delaktiga observationer som främsta metod, där bildvisning har använts för att introducera och väcka barnens intresse för olika hållbarhetsfrågor. Studien utgår från barnens intresse, beskrivningar och förståelse där handlingsberedande aktiviteter gällande nedskräpning iscensatts för att skapa medvetenhet hos barnen. Studien vilar på en livsvärldsfenomenlogisk grund men tar också avstamp i den sociokulturella teorin om barns lärande. Studiens resultat har tematiserats och visar att barnens förståelse för hållbarhetsfrågor är omfattande. Barnen beskriver och relaterar till omvärlden utifrån de fenomen som framstår som viktiga i deras livsvärld, där normen om rätt och fel, människans skuld och ansvarstagande betonas. / The purpose of this study is to investigate how we in the preschool environment can create activities that contribute to action readiness for children, regarding issues related to sustainable development. The study has been performed with participatory observations as the primary method, where image display has been used to introduce and awaken the children's interest in various sustainability issues. The study is based on the children's interest, descriptions and understanding where action-preparatory activities regarding littering have been staged to create awareness for the children.The study rests on the lived-world phenomenological foundation, but also takes root in the socio-cultural theory of children's learning. The study's results have been thematised and show that children's understanding of sustainability issues is extensive. The children describe and relate to the outside world true the phenomena that appear to be important in their world of life, where the norm of right and wrong, human guilt and responsibility is emphasized.

Communication of sustainable development has become an increasingly important part of organisation’s corporate branding. Consumers demand more transparency from businesses and want to know more about how they work with these issues. An important part of how internal communication can be used to reach organisational success involves organisation’s employees. This thesis examines how the importance of how internal communication of image and value related questions have an impact on employee engagement. Employees are considered to be a reliable source when communicating image and value related issues to customers according to internal corporation theory. A survey was conducted and salespeople at the retail business Clas Ohlson participated. The survey was posted on the company’s intranet start page, available for all staff.The purpose of the thesis is to analyse internal communication by proposing internalcorporate communication theory in order to improve the organisational practice. Theanalysis model created by Ruck and Welch (2012) is used as a hypothesis to engageemployees. The dimensions included in the model are: * Identification * Support * Strategy, goals and values * Role * Performance * VoiceThe result presented from the survey showed that Clas Ohlson’s image and values werestrong according the employees responding the survey. Work with sustainable development could be better’ concerning employee involvement and the employee role.More consistent internal communication and support by first line manager would beneeded regarding sustainable development issues. By doing so, the work could enhancecommunication from employee to customers concerning ’these aforementionedquestions. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

De senaste åren har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhället. Allt fler organisationer upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Utgångspunkten för uppsatsen är rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan använda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpåverkan. Motivet kan också vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som många andra, också bryr sig om miljön. Att organisationen vill visa att de har samma värderingar som resten av samhället för att bli kunna bli berättigade är ett utryck för den så kallade legitimitetsprincipen. Det är den teori som studien är kopplad till. Probelemet som undersökts är om hållbarhetsredovisningens utveckling kan förklaras med hjälp av legitimitetsprincipen. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet som undersökts är Volvokoncernens och Toyotakoncernens alla hållbarhetsredovisningar som givits ut. Rapporternas utformning och innehåll har granskats samt hur de har utvecklats och förändrats under åren. Anledningen till att bilbranschen har studerats är att den påverkar miljön negativt på flera områden. Volvo gav ut sin första hållbarhetsredovisning 1991. De första rapporterna behandlade företagets miljöpåverkan främst i form av skadliga utsläpp. Med tiden utvidgades redogörelsen till att också innehålla information om miljömål och om bolagets sociala ansvar. Toyota publicerade sin första hållbarhetsredovisning 1999. Företaget började med att beskriva sitt miljöarbete kring koldioxid, farligt avfall och återvinning. Efter några år valde de att också ta upp de sociala aspekterna i verksamheten. Jämförelsen av företagens alla rapporter visar att flera av de miljömål som satts upp har uppnåts och utvärderats. Det innebär att redovisningen kan ses som ett styrmedel i bolaget. Studien visar också att de största utvecklingsstegen i rapporteringen föregås av inrättattandet av internationella kommissioner och globala miljödiskussioner. Samhällsdebatten har alltså påverkat företagens sätt att redovisa. Eftersom organisationerna följt samhällets rådande värderingar kan hållbarhetsredovisningens utveckling delvis förklaras med hjälp av legitimitetsteorin.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ”rädda världen”. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning. I regeringens rapport för bättre miljö står att läsa:”Syftet är att förbättra bedömningen av miljörisker, utveckla och analysera effektiva styrmedel för miljöanpassning samt underlätta förebyggande miljöarbete. Beslut på olika nivåer skall vara förenliga med miljömål och med insikt om etiska värderingar på ett för beslutsfattare och allmänhet tydligt sätt.”Näringsminister Maud Olofsson har uppmanat alla statligt ägda företag att redovisa hållbarhet enligt GRI. Detta förväntas skynda på utvecklingen även på den privata marknaden. Vad gäller utveckling av redovisning i Sverige pekar det starkt uppåt för hållbarhetsredovisning. Det finns mycket dokumenterat vad gäller hållbarhetsredovisning för börsnoterade bolag men väldigt lite när det gäller små och medelstora bolag. Det finns fortfarande både synliga och osynliga hinder varför onoterade bolag inte redovisar hållbarheten.Syftet med denna uppsats är att bidra med insikt om hur onoterade företag kan stimuleras för att börja redovisa sin hållbarhet. Intervjun av fem bolag i Boråstrakten genomfördes för att erhålla en djupare förståelse för hur förankrade hållbarhetsfrågorna är ute på de onoterade bolagen, samt vad de själva ansåg skulle krävas för att just de skulle börja redovisa sina hållbara frågor. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. Med en induktiv ansats har vi get oss in på att finna en förklaring till problemet. Resultatet av undersökningen pekar på följande förutsättningar för att onoterade bolag skall använda sig utav hållbarhetsredovisning: Att ägarna är positiva och drivande i hållbarhetsfrågor. Att kunderna är drivande i frågan om hållbarhet i företagen Att anställda arbetar för hållbarhetsredovisning och har intresse för miljö – och personalfrågor Att staten reglerar lagar angående hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.