Intresset för miljö och ekologi är större än någonsin idag och marknaden för ekologiskaprodukter expanderar. Vi vill därför undersöka hur textila produkter kan kommuniceras sommiljövänliga ut till konsumenterna. Tanken är att titta närmare på hur en oberoendemiljömärkning skulle kunna stärka modeföretagens kommunikation av sitt miljö- ochhållbarhetsarbete. Vidare upplever vi att det saknas en heltäckande bild och medvetenhet omde textila miljömärkningar som finns idag.Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma och lyfta fram textil miljömärkning samt fåförståelse hur en framtida textil miljömärkning kan användas för att främja hållbar utveckling.Det är även vårt mål att styrka att synen på ekologi och hållbarhetsperspektiv hoskonsumenterna på sikt även till stor del kan komma att innefatta textilier. Vi har i vårundersökning valt att arbeta utifrån ett företagsperspektiv vilket medfört att vi har ettbegränsat konsumentperspektiv.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har siktat på att öka vår förståelse för vårtproblem. Det empiriska materialet har bestått utav intervjuer med modeföretagen Indiska,Acne, KappAhl och Minimarket. En intervju har även utförts med en person från projektetGröna Trådar som drivs av Konsumentverket för att få en infallsvinkel på våraintervjuföretags konsumentperspektiv. De olika karaktärerna på våra intervjuföretag anser vihar gett oss ett bredare spektra med flera infallsvinklar på miljöperspektivet.I vår teoretiska referensram har vi använt oss utav tre olikamarknadskommunikationsmodeller. Modellerna har fokuserat på grön marknadsföring ochkommunikation samt grönt konsumentbeteende. Empirin har vi applicerat på teorin ochanvänt som grund till vår analys. Modellerna har noga valts ut för att passa vårt syfte att ökavår förståelse för hur grön marknadsföring kan kommuniceras ut av ett företag. Modellernahar dels ökat vår förståelse för hur ekologiska och gröna produkter kan kommuniceras påmarknaden. Dels har de också ökat vår förståelse för hur konsumentens beteende gällandegröna produkter skiljer sig från beteende gällande vanliga produkter.Vid tolkning och analys var det tydligt att en oberoende miljömärkning är alldeles förkomplex och att företagen behöver arbeta utifrån ett vidare hållbarhetsperspektiv ochkommunicera det till konsumenterna. I vår undersökning har vi kunnat konstatera att enoberoende miljömärkning skulle kunna hjälpa till att kommunicera hållbarhetsperspektivetmen på sikt är det en symbios som måste uppnås av både företag och konsument. Vi hardragit slutsatsen att kunskap och information är grunden för hållbart mode. Såväl företag somkonsumenter behöver utbildas i ämnet för att kunna ta till sig ett hållbarhetsperspektiv vidkonsumtion av mode och kläder. / Program: Textilekonomutbildningen

För att ett företag ska kunna hålla sig flytande på marknaden idag krävs de att de har hundra procent koll på vad som sker i deras fabriker och att de strävar efter en mer hållbar tillverkningsprocess. Att försäkra konsumenterna om att fabrikerna inte använder sig av barnarbete eller dåliga arbetsförhållanden räcker inte längre utan det krävs en bredare kunskap inom miljö och hållbar utveckling för att den trogna kunden ska stanna. Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD’s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika processtegen samt skapa transparens gentemot kund.Metoden som arbetet utformades efter var genom en fallstudie som är baserad på en mestadels deduktiv metod men med inslag av induktiv metod. Där grunden lades genom en utförlig faktainsamling för att i rapportens senare del kunna analysera de hypoteser och problemformuleringar som ställts.Målet med rapporten var att ta fram en metod eller produkt som ska underlätta kommunikationen med DENIM IS DEAD’s kund. Resultatet av detta blev en prototyp på en hang-­‐tag och en broschyr, som ska följa med varje par jeans som hamnar i butik. Där ska information gällande deras produkt och produktion finnas med.Resultatet av vår studie visade att många företag idag arbetar mot en tydlig miljöprofil som de profilerar både i sin interna och externa kommunikation. En tydlig trend vi såg var att konsumenten blir mer medveten av kvaliten i deras köp och sätter mer press på producenterna.Environmentally friendly and sustainable are keywords for companies with consumers becoming more and more enlightened. Just ensuring that the production follows local laws and doesn’t use child labour is no longer enough. A brand must be prepared to adapt their production to follow environmental regulation and can also get an edge by going one step further.We have focused production process within the jeans industry and have done a case study by gathering facts to enable us to analyse and discuss the various production issues within the jeans industry.One of our goals was to map the production of the company DENIM IS DEAD and find a simple way of communicating their profile to the consumer in a transparent way. We came up with a hang-­‐tag that allows them to profile their brand and their production process. Our study showed that many companies use an environmental/sustainable profile in both their internal and external marketing campaigns. Many of today’s consumers value quality and sustainability above price and this puts pressure on the producers. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2017) har skolan i uppdrag att tillhandahålla alla elever kunskaper om de globala miljöfrågorna, vilket enligt FN:s målbeskrivning (mål 12 och 13) innefattar bland annat matkonsumtion. Därför kan matkonsumtion anses vara en central del av det arbetet kring hållbar utveckling som genomförs i skolan. Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisande lärare i årskurs 1–3 upplever sina förutsättningar att arbeta med hållbar utveckling, kopplat till skolmaten, utifrån de resurser som finns på skolan, lärarnas egna kunskaper i ämnet samt hur lärarna uppfattar de riktlinjer som finns angående undervisning om hållbar utveckling i skolans styrdokument. Studiens syfte besvaras genom självrapporter och intervjuer med 4 stycken grundskollärare.

Hållbar utveckling är ett politiskt och omdebatterat begrepp, vars definition anses vara otydlig och motsättande. Lärande och utbildning för hållbar utveckling återfinns i flera av skolans läroplaner och kursplaner. Skolan har därigenom ett ansvar att undervisa för hållbar utveckling och belysa begreppet utifrån samtliga tre dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk. Studien kommer belysa lärarens syn på begreppet, lärarens målsättningar samt lärarens didaktiska val i undervisningen för hållbar utveckling.   Studien har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och undervisande lärare inom biologiämnet på grundskolan samt gymnasieskolan. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom en fenomengrafisk metod.  Resultatet påvisar en variation i beskrivningen av begreppet hållbar utveckling, där flertalet lärare beskriver begreppet utifrån den ekologiska dimensionen. Samtliga lärare vill bidra till att eleverna gör medvetna val, däremot skiljer sig undervisningsmetoderna för hållbar utveckling mellan lärare och skolor. Trots begreppets mångdisciplinära karaktär så undervisar en av de sju lärarna ämnesöverskridande. De övriga sex lärarna i studien integrerar undervisning för hållbar utveckling tillsammans med annat ämnesinnehåll i biologin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka spårvägsprojektet i Uppsala. Studien ska identifiera de huvudsakliga faktorerna som har varit avgörande för valet av spårväg. Det studeras även hur projektets beslutsfattare resonerar kring en spårväg utifrån de tre hållbarhetsaspekterna och hur privatbilismen förväntas påverkas. Genom intervjuer med tjänstemän och politiker ska studiens frågeställningar besvaras. Intervjusvaren kompletteras med tidigare forskning inom ämnesområdet och styrdokument från Uppsala kommun. Resultatet visar att kapaciteten är en av de viktigaste faktorerna bakom valet av spårväg. I takt med den befolkningsökning som förväntas i Uppsala behöver staden en kapacitetsstark kollektivtrafik som klarar av att hantera dessa nya stora flöden. En annan viktig faktor bakom valet av spårväg är de miljömässiga fördelarna, till exempel som att spårvägen ska drivas på förnyelsebar el. Minskad privatbilism är inget uttalat mål med spårvägen, men biltrafiken förväntas ändå minska som en följd av att en spårväg anses vara attraktiv och får en hög medelhastighet i samband med den höga prioritering som spårvägen ska erhålla. Finansieringen anses vara en av de största utmaningar med att få spårvägen realiserad.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter Karlstad kommun har till utveckling av stadskärnan. Genom samhällsplanering och med besökarnas uppfattning av centrum bidra till ett centrum med stark attraktionskraft. För att nå ett invånarantal på 100 000 krävs ett noggrant utfört arbete av såväl samhällsplanerare, aktörer och verksamheter men även en ökning av bostäder.     Samhällsplaneraren behöver ha mycket i sin beaktning. Det är ur en bred synvinkel och mottagande en översiktsplan blir noggrann framförd och en chans till genomförandet av planen sätts i bruk. De olika hållbarhetsvärdena är en viktig punkt planeraren måste ha i sin planering från första början. Ur den ekologiska punkten krävs att man värnar om naturen generation framåt och att man inte riskerar sämre miljö för andra. I Karlstad kommun ser man ett tydligt arbete med att reducera påverkan i centrum genom minskad bilframkomligheten och mindre buller som några exempel. Även det ekonomiska och det sociala hållbarhetsvärdena väger tungt i Karlstads kommun vision om Tingvallastaden. Detta utspelar sig med att höja attraktionsvärdet i centrum men även öka konkurrenskraften för att bekämpa en nedåtgående trend mot externhandeln. Genom att skapa fler mötesplatser, trevligt centrum med aktiviteter och shoppingstråk med unikt utbud ökar Karlstad centrum förhoppningsvis besökare och invånare.    I studien visar det sig att studenternas användande och uppfattning av Karlstad centrum skiljer sig något gentemot vad WSP har för fakta kring den framtid Karlstad går till möte. Karlstad kommun har en tydlig vision kring hur Tingvallastaden i framtiden ska nå en förbättrad och utökad handel. De ser ljust på en framtid och menar att arbetet redan är igång.  Enkäten som utfördes på studenter visade sig vara ett tydligt argument och motstånd mot visionen Tingvallastaden. Det visar sig vara samma uppfattning studenter har för Karlstad centrum, dessutom ingen betydelse vart respondenterna är uppvuxna.  Nyckelord: Centrumutveckling, centrumhandel, hållbar utveckling, samhällsplanering.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån de didaktiska frågorna kring innehåll, metod och syfte (vad, hur och varför). Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, som består av två fokusgruppsintervjuer med sex lärare. Genom fokusgruppsintervjuer samlades data in, transkriberades och analyserades. Som teoretisk utgångspunkt använde vi oss av den pragmatiska teorin. Studiens resultat visar att hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som är svårt att definiera och många lärare blir därmed osäkra på vad de ska göra i sin undervisning. Det är svårt att få en helhetssyn om undervisning för hållbar utveckling, det är svårt också att få in ett arbete som inriktar sig mot hållbar utveckling som ämne i sin helhet. I studien har vi även kunnat se att det saknas svar på den didaktiska frågan hur i läroplanen, då framgår det inte hur lärare ska gå tillväga för att genomföra en utbildning om hållbar utveckling 2 bland eleverna. Lärare behöver ha stöd och resurser för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling i skolan.

<p>Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete. Uppsatsen har dessutom haft ändamålet att testa lämpligheten av diskursanalysmetoden för denna undersökning. Resultaten visar bland annat att hur regionerna har sett på hållbar utveckling har berott på deras situation och vad de i övrigt har velat se för utveckling</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.</p><p>Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.</p><p>Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram.</p><p>Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor.</p><p>I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision?</p><p>Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.</p>

<p> </p><p>Today a major part of the energy produced steams from fossil fuels, finite resources, and a change towards an energy sector based on renewable energy is necessary. Sweden is one of the leading countries with regards to investments in renewable energy but most other countries have a long way to go. This makes it interesting in developing renewable energy projects in new markets in countries like Poland where still a lot of fossil fuel is used. Large infrastructure development projects are very costly and therefore external investors needs to be involved. The investors play an important role in changing the usage of fossil fuels towards renewable energy sources. This thesis includes a study of three investment companies, the European Investment Bank, the Nordic Investment Bank and Swedish Export Credit and their motives to finance district heating based on renewable energy. How do the investors value environmental and sustainability aspects in a project and how do the values differ? We made qualitative interviews and then we analyzed our material out of theoretical framework based on institutional theory. The material was also analyzed through an ecological economics perspective, which is the author's academic background. The result of the study shows that the investors interest in a project depend on political, economical and environmental aspects.</p><p>Sustainability aspects proved to be of major importance for the potential investors since the usage of renewable energy fast is becoming a global priority.</p>