Spelling suggestions: "subject:": hållbar utveckling"" "subject:": ohållbar utveckling""
231 |
Hållbar utveckling - vad får grundskoleeleven lära?Dahné, Hans January 2007 (has links)
<p>Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.</p><p>Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ”kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut”, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.</p><p>Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.</p><p>De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ”flagga”, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna.</p>
|
232 |
Myndigheter för hållbar utveckling : En studie av myndigheters miljölednignssystem 2005Alersjö, Anneli January 2006 (has links)
<p>Agencies towards Sustainable Development – A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005</p><p>A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies’ yearly environmental reports.</p><p>The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA). Swedish EPA has the responsibility to coordinate and drive forward the development of environmental management systems. The thesis is therefore a scientific tool to evaluate how the government’s decision, that governmental agencies have to implement an EMS, is fulfilled.</p><p>Keywords: Sustainable development, environmental management systems, governmental agencies, environmental report.</p> / <p>Syfte</p><p>Huvudsyftet är att presentera i vilken fas olika myndigheter befinner sig i sitt miljöledningsarbete. Det ska göras genom att utvärdera och analysera olika myndigheters miljöredovisningar gällande miljöledningssystem.</p><p>Problem</p><p>Efter ett regeringsbeslut år 1996 inleddes ett pilotprojekt för myndigheter att införa miljöledningssystem i syfte att arbeta för en hållbar utveckling Genom att sammanställa statliga myndigheters miljöredovisningar kan man få information om hur långt myndigheter har kommit i sitt miljöledningsarbete. Uppsatsen studerar huruvida myndigheternas miljöarbete överensstämmer med regeringens beslut om att arbetet med miljöledning ständigt ska gå framåt. Studeras inte myndigheternas miljöarbete riskerar miljöledningsarbetet att falla. Studien är därför viktig i arbetet att ge stöd och förslag på förbättringar till myndigheterna.</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen är en kvantitativ studie av myndigheters miljöredovisningar. En organisatorisk teori, den så kallade PDCA-cykeln, har använts för att studera i vilken fas myndigheterna är i sitt miljöledningsarbete.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att i stort sett alla myndigheter har börjat införa ett miljöledningssystem. En majoritet är i genomförandestadiet där en stor andel genomfört miljöutbildning. Det är ett stort gap mellan andelen myndigheter som har gått vidare i PDCA-cykeln, till elementet övervakning och kontroll. Endast 20 procent har haft miljörevision. Lika många har gått minst ett helt varv i PDCA-cykeln i och med att ledningens genomgång har genomförts. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga i det fortsatta arbetet med miljöledningssystem: revidering av miljöpolicy och miljömål, arbetstiden för miljösamordnare, rutin för regelbunden miljöutbildning, kvaliteten på miljöredovisningarna och mätning av miljöprestanda med hjälp av nyckeltal.</p>
|
233 |
Flexibel förvaring : Med design för hållbar utvecklingVannebäck Panzare, Karolina January 2010 (has links)
<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner.</p> / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete
|
234 |
Utbildning och hållbar utveckling : En studie av innehåll och normativitet i utsagor om hållbar utveckling i utbildningssammanhangAlexis, Engström January 2014 (has links)
Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll. I utsagorna framkom även innehåll som skiljer sig från tidigare forskning, t.ex. att utgå från utbildning och hållbarutveckling som en tydlig kompetens kring vilken studenter kan specialisera sig utifrån framtida arbetstillfällen, samt att studenter i större grad kan påverka innehållet, och ansvara för formerna, isin egen utbildning. Resultatet visar även att utbildningen kan utformas på ett sätt som är både normativtoch pluralistiskt. Genom att ha en medveten ingång till i vilket sammanhang fakta omhållbara beteenden presenteras, kan studenterna ges en position där de själva har möjlighet att övervaka överförandet av normer. Genom detta tillsammans med ett diskussionsklimat där läraren är i bakgrunden och låter studenterna själva identifiera ohållbara utvecklingar och värden som ska bevaras,undviksobalanseni makt mellan läraren och studenterna och ett pluralistiskt utbildningsklimat skapas.
|
235 |
Älska din nässla : Ett projekt om en hållbar dryck och dess visuella identitetHultman, Malin January 2014 (has links)
På grund av bland annat övergödning finns det en ökad mängd kväve i regnet som faller på vår jord. Detta ändrar förutsättningarna för växtlighet. Ogräset brännässlan växer snabbt av den allt mer näringsrika jorden och får då en fördel gentemot andra växter. Genom att ta vara på den starka och outnyttjade råvaran, som jag anser att brännässlan är, vill jag agera hållbart både för människan och naturen. Jag vill kommunicera växtens goda egenskaper, som exempelvis högt näringsvärde via en nässeldryck. Formgivningsarbetet innefattar en grafisk profil samt en förpackning till en mousserande nässelnektar med vinkaraktär. En lokal produkt verkar för ett hållbart samhälle. Skandinaviens traditionella och naturliga kök kallas för ”New nordic cuisine”. Ett ökat intresse för lokal mat, hälsosamma drycker och hållbarhet bereder väg för ogräs på menyn. Jag marknadsför drycken i en PET-flaska svept med mönstrat papper. Förpackningens nässelmönster ska illustrera växtens vilda natur. PET valdes för att minska vikten vid transport och papper för att ge flaskan ytterligare en taktil dimension, samt en exklusivitet. Fokus har legat på det undersökande arbetet. Hur marknadsför man hållbarhet? Fält som jag har arbetat inom är bland annat: hälsa, semiotik, förpackningsdesign, materialundersökningar och begreppet ”rural urbanism”. Min slutsats är att nässlans många positiva egenskaper är en del i vår hållbara utveckling.
|
236 |
MILJÖMEDVETENHET I KONSTEN : – eller konsten att undervisa om miljömedvetenhetHillman, Emilia January 2016 (has links)
Syftet med undersökningen var att få kunskap om bildlärarens förhållningsätt till miljömedvetenhet i undervisningen vid estetiska programmets inriktning bild och hur det når ut till eleverna. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, fokusgruppintervjuer med tio elever och med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt har de olika inre och yttre ramarna som påverkat undervisningen synliggjorts. Samtliga lärare menade att de undervisade någon form av miljömedvetenhet i bild. Samtidigt ansåg eleverna att undervisningen om miljömedvetenhet var alltför bristfällig. Enligt lärare och elever var kännedom och hantering av medier/material det viktigaste i undervisningen, de två områden som också fungerade sämst i praktiken. Många olika typer av ramfaktorer spelade in på miljömedvetenheten i bildämnet. De yttre ramar som påverkande förutsättningarna för miljömedvetenhet var främst salens utformning och interiör. De inre ramarna som påverkade var främst lärarens egna kunskaper. Resultatet visar att det finns en stor kunskapsbrist bland lärarna, som också reflekterades i eleverna. Det handlar både om en kunskapsbrist om det man gör, men också det lärarna kan göra för att förbättra miljömedvetenhet.
|
237 |
Vägen mot en hållbar bostadsbebyggelse : En fallstudie över vilka centrala faktorer som behövs för att skapa ett lokalt självförsörjande vid bostadsområdenDanielsson, Hanna January 2017 (has links)
I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.
|
238 |
Urban sprawl eller Smart Growth? : En studie av de amerikanska städernas framtida utformningBerglind, Fanny January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att studera begreppen urban sprawl och Smart Growth utifrån ett hållbarhetsperspektiv, samt att undersöka vad dessa begrepp innebär för utvecklingen av den amerikanska stadsplaneringen också för de amerikanska städernas utformning. Urban sprawl innebär en utglesning av städer, något som i stor utsträckning har skett i USA sedan bilismens ökade framfart under 1950-talet. Smart Growth är ett ideal som förespråkar motsatsen till sprawl, det vill säga tätare städer där bilens roll blir mindre och mer utrymme ges åt gångare och cyklister. För idealet finns tio stycken principer som ska göra Smart Growth till verklighet. Utifrån dessa principer har jag - med hjälp av en kvalitativ textanalys - undersökt översiktsplaner från fem stycken amerikanska städer. Målet med analysen var att se i vilken utsträckning Smart Growth redovisades inom den amerikanska stadsplaneringen. Resultatet visade att principerna för Smart Growth presenterades i bred utsträckning i fyra av dem fem undersökta planerna. Detta för att det finns goda skäl att tro att den amerikanska stadsplaneringen kommer att sträva mot en tätare stadsbild. Trots detta är det inte säkert att urban sprawl kommer att försvinna. Slutsatsen är således att både urban sprawl och Smart Growth förmodligen kommer att karaktärisera den amerikanska stadsplaneringen under de kommande decennierna.
|
239 |
Ekosofiska navigeringar : Hållbarhet i förskolan genom ett etisk-estetiskt experimenterandeOlsson, Sanna January 2016 (has links)
Uppsatsens syfte är att prövande teoretisera kring ett annorlunda hållbarhetsbegrepp, med estetiken och etiken som nav, och vad ett sådant skulle kunna innebära för hur ett förskoledidaktiskt hållbarhetsarbete kan förstås och realiseras i praktiken. Med en etnografisk ansats och deltagande observationer prövas teorin mot tre vardagliga exempel från en förskolas verksamhet. Observationerna visar prov på hur barn experimenterar med själva tillvaron på sätt som med vägledning av bl.a Félix Guattaris tankar och begrepp kan förstås som estetiska och skapande bortom en traditionell förståelse av estetik. Studiens resultat visar på möjligheten att vidga förståelsen av det estetiska arbetet i förskolan utanför ateljéns gränser. Vidare visar resultaten på möjligheten att lägga till hållbarhetsdimensioner i förståelsen av ett estetiskt arbete i förskolan. Slutsatser som dras är att detta skulle kunna betraktas som ett tillägg till ett traditionellt hållbarhetsarbete och de begrepp, praktiker och platser som där planeras ingå.
|
240 |
Barnbokens hållbara utveckling : En studie om hur hållbar utveckling framställs i barnböcker / Children´s books sustainable development : A study on how sustainable development is made in children´s booksLönnqvist, Stina, Vestman, Malin January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem.
|
Page generated in 0.3967 seconds