Education for sustainable development has been an important topic among world leaders for more than ten years now, and the urgency have grown with time and we are now supposed find sustainable development as a part of all teaching. The question is if this ambition has been successful or is there an implementation deficit? This report analyses the international and Swedish ambitions concerning education for sustainable development, the educational laws and regulations in Sweden, and also the literature that is used both in education of the teachers in a Swedish university and also the one used in a Swedish elementary school to see if the literature contains the relevant information. The results show that regulations does not all the way support the ambition. Too few courses on the university level contains sustainable development. The literature are relevant on both university elementary level, but the message has to be interpreted right and in not self-sufficient. In conclusion the initial ambition is high, the regulations in Sweden are not strong and clear enough to steer in the right direction, and the analyzed literature contains relevant information but a lot is left for the tutor to point out, on both university and elementary level. This calls for some changes. / <p>2016-09-12</p>

Hedén, W. 2016. Kommunikation av CSR. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportsserie, Uppsala Universitet     The purposes with this paper are firstly to find out how two chosen clothing companies within the high fashion era handle the important CSR (Cooperate Social Responsibility) challenges that today has become a natural part of the clothing industry, and secondly how these companies are communicating their CSR strategy, and then to note any possible differences between their way of doing that. The methods I have chosen to use are by qualitively interviews with the two Fashion companies: Sidenkompaniet and Filippa K. Results from my research shows that both companies have different approaches to the conception of CSR and also uses different strategies how to communicate the CSR message. I found out that Sidenkompaniet, a small company is using the CSR concept as such to communicate their message and strategy. Filippa K though (the larger company), have another approach to CSR. They are not mentioning CSR, instead they want their customer to sense that everything they do is connected to CSR. They want to project CSR as a way of living and that should be felt all trough their business idea from production to the customer without ever mentioning abbreviation CSR. These are the two major different approaches I found during my research.

Världens städer expanderar kraftigt och det ökade invånarantalet leder till en stor efterfråga på bostäder och en större belastning på miljön. Det ställer i sin tur allt högre krav på att den globala stadsutvecklingen sker på ett hållbart sätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka nybyggnationen av Rosendal i Uppsala samt på vilket sätt Rosendal kan betraktas som en ny hållbar stadsdel. För att göra det genomförs en empirisk undersökning av Rosendalsfältet, ett större nybyggnationsområde i Rosendal som är avgörande för hur hela området kommer att betraktas. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med de aktörer som är inblandade i planeringen av Rosendalsfältet samt på en litteraturstudie. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att ambitionerna för att Rosendal ska kunna betraktas som en ny hållbar stadsdel är höga. Visionen och målen med planeringen av Rosendalsfältet stämmer väl överens med vad som krävs för en hållbar stadsutveckling. Men för att detta ska uppnås måste även dessa lyckas uppfyllas i praktiken. En stor osäkerhetsfaktor är den framtida trafikmängden i området men även boendekostnaden. Om det blir för dyrt att bo i området motverkas visionen av Rosendalsfältet som en stadsdel med mångfald.

Enligt förskolans läroplan ska barn ha ett reellt inflytande över förskolans verksamhet. Denna studie belyser barns inflytande i förhållande till hållbar utveckling i förskolan. Genom intervjuer har pedagoger svarat på frågor om hur de integrerar barns inflytande i hållbarhetsarbetet. Resultaten av studien visar att omständigheter såsom tid och svårigheter i att anta ett barns perspektiv kan vara bidragande faktorer till att barns inflytande inte efterlevs så som pedagoger menar och vill arbeta med. Vidare visar resultaten att begreppet hållbar utveckling oftare kopplas och relateras till miljö- och naturvårdsfrågor snarare än till det sociala hållbarhetsarbetet där bland annat barns inflytande ingår. Pedagogernas uppfattningar om begreppet barns inflytande och begreppet hållbar utveckling liknar varandra men kommer till uttryck på olika sätt, vilket i sig kan vara ett resultat av brist på tid, barngruppens storlek samt hur reflektioner kring arbetet ser ut mellan de som arbetar i förskolan.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan. Maktstrukturer ändras, resurskonflikter ökar, globaliseringen kommer allt närmare. Hållbar utveckling har blivit ett begrepp som lyfts fram allt mer på många håll. Vad innebär det här för skolan? Den här uppsatsen är resultatet av en textanalys som undersökt hur begreppen demokrati, globalisering och hållbarutveckling betonas i styrdokumenten som gäller tillsammans med läroplanen från 1994 respektive 2011. De styrdokument som ingått i studien är läroplan och kursplaner för SO-ämnena. På samma vis undersöktes om de lokala kursplanerna hos några skolor i en mellanstor kommun betonar begreppen på motsvarande sätt. Dessutom gjordes en jämförelse mellan den av regeringen beslutade läroplanen för 2011 och den av Skolverket föreslagna läroplanen. Regeringen har gjort vissa förändringar men på det stora hela ser beslutet ut på ungefär det sätt Skolverket föreslog. Möjliga orsaker diskuteras helt kort men framför allt visar studien på tendensen att betoningen på demokrati, globalisering och hållbar utveckling minskar i de nya styrdokumenten. I en jämförelse mellan de lokala kursplanerna går det inte att dra några generella slutsatser men ett uppseendeväckande resultat i undersökningen bjöds från en skola som delgav sina lokala undervisningsplaner för 2011. Dessa skiljer sig markant från sina föregångare och från de nationella dokumenten genom att lägga stark betoning vid såväl demokrati och globalisering som hållbar utveckling.

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga? Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen. Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet. Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier. Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

Vid neurologisk skada, såsom stroke eller Cerebral Pares, är det vanligt att drabbas av muskelspasticitet. Ett alternativ till sedvanlig rehabilitering och habilitering kan vara att träna i hemmet med ett hjälpmedel vid namn Mollii. För att kunna använda detta hjälpmedel krävs engagemang från användaren. Fokus i examensarbetet har varit att undersöka vad i livsvärlden som påverkar följsamhet av rekommenderad träning. Det förhållningssätt en distriktssköterska bör ha till en person som ska få stöttning till att inte ge upp och ha en bibehållen följsamhet har varit en viktig del. Detta har gjorts genom att följa redan befintlig forskning där 27 deltagare har provat Mollii, en helkroppsdräkt med elektroder. De har i hemmet använt dräkten i sammanlagt 12 veckor och har under denna tid skrivit dagbok med på förhand tryckta frågor och möjlighet att skriva fri text vid två av frågorna. Syftet är att beskriva delar av livsvärlden för personer med muskelspasticitet och hur denna inverkar på följsamheten till hjälpmedelsbaserad träning. Genom en kvalitativ innehållsananlys av dagböckerna har en sammanställning gjorts över vad i deltagarnas livsvärld som kan ha påverkat dem till att träna med hjälpmedlet. Resultatet visar att olika dimensioner av deltagarnas livsvärld påverkade dem att vara följsamma eller ej. Den fysiska-, sociala-, och mentala dimensionen kan antingen hjälpa eller minska deltagarens möjligheter till träning med Mollii. När behov av ett hjälpmedel uppkommer kan distriktssköterskan bidra med en analys av livsvärlden, för att tydliggöra vilka inre resurser personen har för att kunna tillgodogöra sig hjälpmedlet. Detta kan vara betydelsefullt utifrån perspektiven samhällsnytta och hållbar utveckling.

Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.

Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.