I och med den ökande konkurrensen från externa köpcentrum och e-handel växer kraven på lokala centrum. Syftet med denna studie är att undersöka vilka visioner som en kommun, centrumförening samt fastighetsägare kan ha för ett centrum i en svensk kommun. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka åtgärder aktörer som de ovannämnda kan vidta för att utveckla ett centrum och därefter redovisa vilka processer som genomförs. Uppsatsens utgångspunkt är Vallentuna kommun. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessutom har en genomgång av kommunens plandokument genomförts. En del av Vallentuna kommuns vision för Vallentuna centrum innebär att centrum ska vara en småstad som erbjuder natur och kultur samtidigt som kommunen ingår i en växande storstadsregion. Samtliga tre informanter väljer att beskriva centrum som en småstad eller småskalig. Sammanfattningsvis stämmer resultatet överens med använd teori samt tidigare studier. En slutsats är att de tre aktörernas sammanlagda åsikter om vad en attraktiv stadskärna är samt hur aktörerna arbetar för att Vallentuna centrum ska bli en attraktiv småstad kan antas leda till att centrum utvecklas till den småstad som aktörerna efterfrågar.

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva Tingsryds centrum samt att komma med förslag till förbättringar. Teoretiska resonemang kring hur en attraktiv stad kan utformas utgjorde ramarna för studien. Undersökningen behandlar centrumets fysiska utformning och dess funktionella utbud i form av bostäder, handel, service och kultur, samt samarbetet inom handelssektorn och mellan handelssektorn och kommunen. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Resultatet av detta ledde sedan fram till ett antal riktlinjer för utveckling av Tingsryds centrum. De övergripande slutsatser som dras är att det finns en brist på lägenheter i Tingsryd och att det behöver åtgärdas. Det skulle även vara bra för orten om den fysiska miljön i viss utsträckning förskönades och utbudet av framförallt nöjesaktiviteter ökade. När orten expanderar bör det göras så att dess naturgivna läge vid sjön utnyttjas, exempelvis genom att skapa ett attraktivt sjönära boende. För att kunna förbättra och utveckla orten måste det även finnas ett mer utvecklat samarbete inom handeln samt mellan handeln och kommunen än vad som är fallet i dagsläget. Det finns dock en vilja att samarbeta på orten.

<p>Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva Tingsryds centrum samt att komma med förslag till förbättringar. Teoretiska resonemang kring hur en attraktiv stad kan utformas utgjorde ramarna för studien. Undersökningen behandlar centrumets fysiska utformning och dess funktionella utbud i form av bostäder, handel, service och kultur, samt samarbetet inom handelssektorn och mellan handelssektorn och kommunen. Det empiriska</p><p>materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Resultatet av detta ledde sedan fram till ett antal riktlinjer för utveckling av Tingsryds centrum. De övergripande slutsatser som dras är att det finns en brist på lägenheter i Tingsryd och att det behöver åtgärdas. Det skulle även vara bra för orten om den fysiska miljön i viss utsträckning förskönades och utbudet av framförallt nöjesaktiviteter ökade. När orten expanderar bör det göras så att dess naturgivna läge vid sjön utnyttjas, exempelvis genom att skapa ett attraktivt sjönära boende. För att kunna förbättra och utveckla orten måste det även finnas ett mer utvecklat samarbete inom handeln samt mellan handeln och kommunen än vad som är fallet i dagsläget. Det finns dock en vilja att samarbeta på orten.</p>

Förvaltning av köpcentrum är komplext och skiljer sig i många avseenden från traditionell kommersiell förvaltning där fokus ofta hamnar på låga vakanser och ihållande kassaflöden. För att driva ett framgångsrikt köpcentrum finns det ett antal framgångsfaktorer man måste uppmärksamma och jobba med. Några av de viktigaste är förnyelse och tillgänglighet samt butiksmix. Dessa framgångsfaktorer är tillsammans med och bygger upp ett köpcentrums image. Den här uppsatsen belyser skillnader och likheter i hur några av de utvalda framgångsfaktorerna definieras i forskningsrapporter och litteratur samt hur investerare på den svenska marknaden uppfattar och värdesätter dem. Syftet är att undersöka vad som anses viktigt vid förvaltning av svenska köpcentrum. Genom intervjuer med nyckelpersoner på några svenska fastighetsföretag visar studien att det inte finns någon ensam faktor som definierar ett köpcentrums framgång, utan att det vid köpcentrumförvaltning behöver läggas fokus på ett flertal faktorer som sedan tillsammans bildar ett attraktivt centrum. Studien pekar på att det krävs en aktiv förvaltning genom kontinuerlig utveckling och förnyelse för att vara konkurrenskraftigt köpcentrum. Eftersom svenska centrum har ett väldigt likriktat butiksutbud är det just faktorer som lättillgänglighet och förnyelse som spelar stor roll när konsumenten väljer köpcentrum.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter Karlstad kommun har till utveckling av stadskärnan. Genom samhällsplanering och med besökarnas uppfattning av centrum bidra till ett centrum med stark attraktionskraft. För att nå ett invånarantal på 100 000 krävs ett noggrant utfört arbete av såväl samhällsplanerare, aktörer och verksamheter men även en ökning av bostäder.     Samhällsplaneraren behöver ha mycket i sin beaktning. Det är ur en bred synvinkel och mottagande en översiktsplan blir noggrann framförd och en chans till genomförandet av planen sätts i bruk. De olika hållbarhetsvärdena är en viktig punkt planeraren måste ha i sin planering från första början. Ur den ekologiska punkten krävs att man värnar om naturen generation framåt och att man inte riskerar sämre miljö för andra. I Karlstad kommun ser man ett tydligt arbete med att reducera påverkan i centrum genom minskad bilframkomligheten och mindre buller som några exempel. Även det ekonomiska och det sociala hållbarhetsvärdena väger tungt i Karlstads kommun vision om Tingvallastaden. Detta utspelar sig med att höja attraktionsvärdet i centrum men även öka konkurrenskraften för att bekämpa en nedåtgående trend mot externhandeln. Genom att skapa fler mötesplatser, trevligt centrum med aktiviteter och shoppingstråk med unikt utbud ökar Karlstad centrum förhoppningsvis besökare och invånare.    I studien visar det sig att studenternas användande och uppfattning av Karlstad centrum skiljer sig något gentemot vad WSP har för fakta kring den framtid Karlstad går till möte. Karlstad kommun har en tydlig vision kring hur Tingvallastaden i framtiden ska nå en förbättrad och utökad handel. De ser ljust på en framtid och menar att arbetet redan är igång.  Enkäten som utfördes på studenter visade sig vara ett tydligt argument och motstånd mot visionen Tingvallastaden. Det visar sig vara samma uppfattning studenter har för Karlstad centrum, dessutom ingen betydelse vart respondenterna är uppvuxna.  Nyckelord: Centrumutveckling, centrumhandel, hållbar utveckling, samhällsplanering.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum. Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O. För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

<p>Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.</p><p>Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.</p><p>För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.</p>

Det offentliga rummet är under konstant förändring och i Sverige pågår det stora satsningar för att bevara levande stadskärnor, framförallt genom bevarande av kommersiell handel. Oavsett storlek på städer tenderar centrumutveckling i Sverige att grundas på liknande mål och visioner, att det är nationella och internationella ideal och trender som styr. Utifrån den bakgrunden är syftet med vår uppsats att studera hur en av Sveriges mindre städer, Karlsborg, planlägger för att utveckla sitt centrum. För att besvara uppsatsens syfte genom studiens gång har följande frågeställningar utformats:● Hur presenteras problem som centrumutvecklingen ska lösa i kommunens styrdokument?● Vilka är de underliggande faktorerna för centrumutveckling i Karlsborg?● Hur är Karlsborgs framtidsplaner för sin centrumutveckling anpassade efter tätortens kontext?Till vår hjälp att analysera Karlsborgs uttalade planer och visioner för deras centrumutveckling har vi använt den diskursanalytiska metoden What's the problem represented to be? framtagen av Carol Lee Bacchi. Analysmetoden är uppbyggd av sex analysfrågor som gett oss möjlighet till att förstå vad som är det egentliga problemet som ligger bakom Karlsborgs centrumutveckling. Resultatet av vår undersökning visade på att den dominerande problempresentationen för Karlsborgs centrumutveckling var att de vill arbeta bort den splittrade centrumbild som finns idag. Den splittrade bilden av centrum ses som ett hot mot Karlsborgs tillväxt och attraktivitet, vilket är två av de underliggande faktorerna till att kommunen centrumutvecklar. Det går också att se kopplingar till den splittrade centrumbilden i Karlsborgs geografiska utformning och historiska framväxt. I kommunens beskrivningar för att arbeta för en enad bild är vår tolkning att de influerats av rådande normer och andra centrumutvecklingsprojekt, samtidigt som de i viss mån tar tillvara på sina egna förutsättningar och vill planlägga efter vad som kan anses bäst utifrån dem.

I den genomförda studien undersöktes om det finns förutsättningar för en allt mer avfolkad landsbygd att skapa en ny flyttkedja från staden för en bättre social hållbarhet på kommunal nivå. Ingelstad, en mindre tätort i Växjös omnejd, ska tillsammans med Växjö kommun skapa en attraktivare centrumkärna genom förtätning. Att utveckla landsbygden kräver mod och nytänkande. Kan ett progressivt alternativ utmana den rådande stadsbyggnadspraxisen, med en förtätning som tar tillvara landsbygdens värden och förutsättningar?Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att skapa en attraktiv centrumkärna i ett mindre samhälle och resonera om hur stadsliv kan framkallas på mindre orter likt Ingelstad. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag av ett kvarter i Ingelstad centrum. Gestaltningsförslagets utformning och innehåll bygger dels på teoriersom omfattar vad som kännetecknar ett levande stadsliv och vad som anses vara attraktivt stadsbyggande, dels observationer. Informationen från intervjuerna har utgjort underlag för diskussioner om teorins validitet och reliabilitet samt gestaltningsförslagets utformning och attraktivitet.Studien visar ett samband mellan undersökt teori och intervjuinnehåll, där det presenterade gestaltningsförslaget bör upplevas som attraktivt. Verktygen och teorinuppvisar kännetecken för att uppnå ett attraktivt stadsliv, även om det behövs fler utvärderingar hur de kan appliceras i planeringsprocesser.

För många ansedda som mindre städer i Sverige, benämnda i den här uppsatsen somsmåstäder, förekommer ett starkt hot i form av externhandeln. Småstad definieras i våruppsats som en till folkmängden mindre ort med karaktäristiska drag av en stad, det finnssåledes en huvudgata i staden och ett utmärkande centrum. Stadskärnor runt om i landet harunder decennier tömts på både organisationer och befolkning i relation till att marknaden harflyttats utanför staden. Detta har bidragit till att stadskärnorna löper stor risk att dö ut. För attreducera denna risk har en stor satsning gjorts på samverkan i flera delar av landet och även isamarbete med Norge. Kommuner har gått samman för att arbeta externt tillsammans medandra städer och internt för att få olika aktörer i stadskärnan att samarbeta med varandra.Tidigare forskning pekar på att samverkan ses som en vital ingrediens för att kunna stärka enstadskärna och det lyfts fram att alla parter som har ett intresse av stadskärnan måstesamverka. Det krävs då att både den offentliga- och privata sektorn ingår i ett samarbetevilket i denna uppsats benämns som ett offentligt-privat partnerskap. I den här studienundersökte vi bland annat samverkans roll i stadskärnors arbete för ökad attraktivitet. Vårtsyfte med studien är att undersöka hur organisationer arbetar för fortsatt överlevnad i enstadskärna. Granskningar gjordes på det arbete som utförts av två stadskärnor i Sverige.Deras tillvägagångssätt studerades för att se hur de har undvikit eller besegrat de hot somcirkulerar. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi har granskatoch tolkat det empiriska material vi samlade in genom två djupintervjuer med trerespondenter som arbetar med centrumutveckling i de städer vi granskade. Vår teoretiskareferensram är baserad på vetenskapliga artiklar och presenterar aktuell forskning samtteorier kring centrumutveckling och metoder för att uppnå framgångsrik utveckling. Detempiriska underlaget i studien är baserat på två intervjuer som vi har genomfört med trerespondenter vars yrkesroller är gällande centrumutveckling. En av våra respondenter ärprojektledare och arbetar med projekt inom centrumutveckling, en är näringsutvecklare för enkommun i Sverige och den tredje har en yrkesroll som centrumutvecklare. Den teoretiskareferensramen och empirin är utgångspunkterna för vår analys samt tolkningar. Det är sedanutav detta som vi har kunnat dra slutsatser kring centrumutveckling och dess metoder förframgång. Samverkan är nödvändigt för att en stadskärna ska kunna nå ökad attraktivitet. Detär inte tillräckligt att olika stadskärnor samverkar med varandra för att nå en lyckadcentrumutveckling och ökad attraktionskraft till staden. Det är vitalt att stadskärnornas inresamarbetar med varandra och med det menar vi att stadens egna handlare, fastighetsägare,kommun, politiker, boende, konsumenter, besökare etc. samarbetar mot gemensamma mål.De två mest vitala faktorerna för samverkan som vi kunde avläsa var engagemang och engemensam målbild. Genom studien kan det konstateras att de två faktorerna är avgörande församverkans del i att reducera risken att stadskärnor utarmas. / For a lot of small cities in Sweden, mentioned in this paper as small towns, there is a strongthreat in terms of external trade. Small cities is defined in our essay as a smaller town withthe characteristic features of a city, so there is a main street in the city and a distinguishingcenter. City centers around the country have been emptied for both organizations andpopulations for decades in relation to the fact that the market has moved outside the city. Theresult of that is the fact that the city centers are at high risk of extinction. In order to reducethis risk, a major effort has been made on cooperation in several parts of the country and alsoin cooperation with our neighboring country Norway. Townships has cooperated to workexternally with other cities and internally to get different actors in the city center to cooperatewith each other. Previous research shows that cooperation is seen as a important ingredient instrengthening of a city center, and it is emphasized that all parties that has an interest in thecity center must cooperate. It is then required that both the public and private sector is a partof the cooperation, which in this paper is called a public-private partnership. In this study, weinvestigated the role of united action in city centers work for increased attractiveness. Ourpurpose of the study is to investigate how organizations work for continued survival in a citycenter. Examinations were made on the work carried out by two small towns in Sweden.Their approach was studied to see how they have avoided or defeated the threat that encirclesthem. In order to achieve our purpose we have conducted a qualitative study where we haveexamined and interpreted the empirical material we collected through the two interviews thatwere made with three respondents who work with center development in the cities wereviewed. Our theoretical reference framework is based on scientific articles and presentscurrent research as well as theories about town center management and methods forachieving successful development in city centers. The empirical basis of the study is based onthe two interviews that we have made with respondents in a career in center development.One of our respondents is a project manager and work with projects in center development,one is a business developer for a municipality in Sweden and the third has a professional roleas a center developer. The theoretical reference framework and empiricism are the startingpoints for our analysis and interpretations. It is because of that we have been able to drawconclusions about city center development and its methods of success. Collaboration isnecessary for a city center to achieve increased attractiveness. It is not enough that differentcity centers collaborates with each other in order to achieve successful city centerdevelopment and increased attractiveness to the city. It is vital that the inner core of the citycooperates with each other, and by that we mean that the city's own trader, property owner,municipality, politicians, residents, consumers, visitors, etc., work together towards commongoals. The two most important factors for collaboration that we could read were commitmentand a common goal. Thanks to the study it is clear that the two factors are crucial forcooperation in reducing the risk of urban deaths.