Spelling suggestions: "subject:": demenssjukdom"" "subject:": demenssjukdoms""
191 |
Hjälp mig, Hjälp mig! : Vårdpersonals upplevelse av att vårda patienter med demenssjukdom / Help me, Help me! : Health Professionals Experience of Caring for Patients with DementiaJonsson, Maria, Wadström, Sara January 2017 (has links)
Bakgrund: Antalet personer som drabbas av demenssjukdom förväntas öka i takt med att populationens livslängd blir allt längre. Demenssjukdomar skapar förändringar i hjärnan som gör att patienterna har svårigheter att samtala, tolka sin verklighet och minnessvårigheter. Vårdpersonalen förväntas ge en god och säker omvårdnad till varje enskild patient. Delaktighet anses vara en grundförutsättning för den personcentrerade vården, där vårdpersonalen har en viktig uppgift i att göra patienterna delaktiga genom att ge vård som är tillrättalagd efter patientens specifika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman och fjorton underteman. Huvudtemana var: Kommunikation – en utmaning för vårdpersonal, Andliga och existentiella frågor – en utmaning för vårdpersonal, Kunskap och erfarenhet bygger bra vårdpersonal, och Den känslomässiga vårdpersonalen. Konklusion: Kommunikationsproblem, tidsbrist och brist på utbildning leder till att vårdpersonalen känner en känsla av otillräcklighet i samband med vården av patienter med demenssjukdom. Vårdpersonalens välbefinnande förbättras genom att de känner stöd från kollegor, chefer och ett öppet arbetsklimat. / Background: The number of people afflicted with dementia is expected to increase due to the longer life expectancy of the population. Dementias create changes in the brain causing the patients to have difficulties speaking, interpreting their reality and remembering. Health professionals are expected to provide each patient with good and safe care. Involvement is considered a prerequisite for the person-centred care, where the nurses have an important task in making the patients involved by providing care personalised after the patients’ specific needs. Aim: The aim was to describe health professionals’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review with a qualitative approach based on twelve scientific articles. Results: From the analysis four main themes and fourteen subthemes emerged. The main themes were: Communication – A Challenge for Health Professionals, Spiritual and Existential Questions – A Challenge for Health Professionals, Knowledge and Experience Makes Good Health Professionals, Anxiety of Prioritising and The Emotional Health Professionals. Conclusion: Communication problems, lack of time and lack of education leads to nurses having a feeling of insufficiency regarding their care of patients with dementia. The nurses’ well-being is improved by them feeling supported by colleagues, bosses and an open working climate.
|
192 |
Smärtbedömning av personer med demenssjukdom : Ett detektivarbete / Pain assessment of persons with dementia : A detective workPersson, Nellie, Johansson, Mathilda January 2019 (has links)
Ett ansvarsområde för sjuksköterskor är att identifiera smärta och smärtlindra för att minska lidande. Sjuksköterskor har en viktig roll i att bemöta personer med demenssjukdom och deras behov. Detta görs genom lyhördhet, öppenhet och genom att försöka förstå även det som inte sägs. Personer med demenssjukdom upplever smärta på samma sätt som innan sjukdomens debut. Däremot har de svårt att verbalt beskriva och förmedla sig samt att lokalisera smärtan vilket innebär en större risk att bli underbehandlade. Därför har sjuksköterskor ett stort ansvar att vara extra uppmärksam på känsloyttringar runt personer med demenssjukdom. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att smärtbedöma personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Tio resultatartiklar valdes ut då de svarade till studiens syfte. Efter gemensam granskning skapades kategorin Samverkan i team med subkategorierna Hierarkiska glapp och Tillit och gemenskap. Den andra kategorin var Detektivarbete med subkategorierna Tolka patientens ledtrådar och Tidskrävande. Mest centralt i resultatet var att smärtbedömning av personer med demenssjukdom behövde baseras på personens icke verbala ledtrådar samt att det var ett tidskrävande moment för vårdpersonalen. / Nurses have a responsibility to identify and relieve pain in order to reduce suffering. They play an important role in facing the needs of a person with dementia. This is accomplished through sensibility, openness and by trying to understand non-verbal clues. Persons with dementia still experience pain to the same extent as they did before the disease. They find it hard to verbally express themselves and to locate their pain, therefore they are at risk of being undertreated. Nurses therefore have a major responsibility to notice persons with dementia’s emotions and expressions. The aim of the study was to describe the nursing staff´s experiences of pain assessment for persons with dementia. The study was conducted as a general literature study. The search resulted in ten articles. They were reviewed and two categories were identified. The first category was Collaboration in a team with subcategories Trust and solidarity and Hierarchical flaws. The second category was Detective work with subcategories Interpret the patient’s clues and Time-consuming. The key findings were that pain assessment of persons with dementia needed to be based on non-verbal cues and it required a lot of time from the nursing staff.
|
193 |
Vårdhund som omvårdnadsåtgärd och dess effekter på demenssjuka personer.Motyczynski, Monika, Chiglinsky, Niklas January 2020 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdomar är obotliga sjukdomar där omvårdnadsåtgärder harhög prioritet i behandling av sjukdomsbilden. Djurassisterad terapi (DAT) är enomvårdnadsåtgärd vars effekter länge har diskuterats och tvistats om.Socialstyrelsen anser att effekterna av DAT inte är tillräckligt entydiga.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa effekterna av DAThos personer med demenssjukdom.Metod: Författarna valde att göra en kvantitativ litteraturstudie där primärdatanskategorier sammanställdes i tabellform så att deras resultat kunde extraheras ochsammanställas. Alla utvalda studier kvalitetsgranskades av författarna till att hållamedel-, till hög kvalitet. Författarna använde databaserna CINAHL(omvårdnadsinriktad), PubMed (medicinskt inriktad) och PsycInfo (psykologisktinriktad) för att söka efter primärdata.Resultat: DAT med vårdhund har visat sig kunna ge ett hormonellt svar som börkunna ses i symtomen hos den demenssjuke personen. Trots att DAT har lovanderesultat hormonellt, så kunde inte resultat entydigt visa en förbättring i desammanlagda livskvalitetsbedömningarna. Områden som visar lovande resultat ärminskad utsöndring av stressrelaterade hormoner, balansförbättring, förbättring avsociala interaktioner och prevention av förvärrande av depressiva symtom.Konklusion: En vårdhund som omvårdnadsåtgärd för personer meddemenssjukdom har fler positiva effekter än negativa, detta tyder på att enframtida potential för DAT som omvårdnadsåtgärd för personer med endemenssjukdom finns. DAT har effekter på hormonella / endorfinnivåer ikroppen. Det är dock inte tydligt om alla dessa positiva effekter har en påverkanpå den demenssjukas livskvalitet. DAT med vårdhund bör ses som ettkomplement till andra omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom. / Background: Dementia diseases are incurable where nursing has a high prioritywhen treating the symptoms of these diseases. Animal Assisted Therapy (AAT) isa form of nursing and the effects have been debated for some time. The NationalBoard of Health and Welfare in Sweden says that the data in this field is notconclusive.Objective: The objective of this study was to compile the effects of AAT onpeople with dementia.Methods: The authors chose to do a quantitative literature study where the datawas compiled in a table so that the findings could be extracted and complied. Allthe chosen studies went through a quality control done by the authors and werefound to have a grading quality of average or above. The authors used threedatabases CINAHL (nursing oriented), PubMed (medical oriented) and PsycInfo(psychological oriented) to find the data that this study is based on.Findings: AAT with a dog has shown to give a hormonal response that should beseen in the symptoms of dementia. Despite this, no conclusive findings could beseen in total quality of life improvements. Areas with promising results were thedecreases in stress hormonal response, better balance, better social interactionsand prevention in the worsening of depression symptoms.Conclusion: A therapy dog during nursing of people with dementia has morepositive effects than negative, this could mean that AAT has potential for peoplewith a dementia disease in the future. AAT has effects on hormones andendorphins in the body. Despite this, AATs effects on the quality of life forpeople with dementia is still inconclusive. AAT should be seen as acomplimentary intervention to other nursing interventions when nursing peoplewith dementia.
|
194 |
Den osynliga vården : En litteraturstudie om anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom / The invisible care : A literature study about relatives' experiences of caring for a relative with dementiaPersson Borgström, Alva, Aziz, Arin January 2021 (has links)
Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité. / Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.
|
195 |
Förälder till min förälder – ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att ha en förälder med ung demenssjukdom / Parent to my parent – adolescents and young adults experiences of having a parent with young onset dementiaGunnander, Hanna, Nilsson, Josefin January 2021 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom benämns som “de anhörigas sjukdom” då sjukdomen även påverkar anhöriga. Demenssjukdom delas in i ung och sen, där ung demenssjukdom diagnostiseras före 65 års ålder. Vid ung demenssjukdom befinner sig personen i en annan livssituation och har oftare hemmaboende barn. Syftet var att undersöka ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom. Metod: En strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats, där 10 artiklar valdes ut till resultatartiklar. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Upplevelse av roll- och relationsförändringar, Upplevelse av personlighets- och beteendeförändringar, Upplevelse av informations- och stödbehov och Upplevelse av copingstrategier. Resultatet visar att barnen upplever ett omvårdnadsansvar över hela familjen, en sorg och förlust av sin förälder. Barnen upplever skam, isolerar sig och hittar olika strategier för att lättare kunna hantera sin vardag. Konklusion: Barn påverkas negativt av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom och upplever känslor av sorg, förlust, stress, rädsla och skam. Barnen upplever ett behov men brist på information och stöd från hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska är det viktigt att få kunskap om barns individuella behov för att kunna anpassa den information och stöd de behöver. / Background: Dementia is called “the relatives' disease” as the disease affects the relatives. Dementia is divided into young and late, where young onset dementia is diagnosed before the age of 65. In young onset dementia, the person is in a different life situation and more often has children living at home. Aim: The aim of this study was to investigate adolescent’s and young adult’s experiences of having a parent diagnosed with young onset dementia. Method: A structured literature study with an inductive approach, where 10 articles were selected as result articles. Results: The result shows four categories: Experience of role and relationship changes, Experience of personality and behavioral changes, Experience of information and support needs and Experience of coping strategies. The result shows that the children experience a responsibility to care for the whole family, a grief and loss for their parent. The children experience shame, isolate themselves and find different strategies to be able to easily manage their everyday life. Conclusion: Children are negatively affected by having a parent diagnosed with young onset dementia and experience feelings of sadness, loss, stress, fear and shame. The children experience a need but lack of information and support from the healthcare. As a nurse it is important to gain knowledge about children’s individual needs in order to be able to adapt the information and support they need.
|
196 |
Hundterapins betydelse för personer med demens som vårdas på äldreboende : en litteraturöversikt / The importance of dog therapy for people with dementia in nursing homes : a literature reviewPerez, Adrian, Lingeberg, Oscar January 2021 (has links)
No description available.
|
197 |
MÅLTIDENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE : För personer med demenssjukdomManokarathas, Karthika, Gabremichael, Tsehay January 2021 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom medför kognitiv svikt hos äldre personer vilket försämrar bland annat minne, kommunikationsförmåga, ätförmåga och rörelseförmåga. Personer med demenssjukdom kan ibland inte äta eller dricka tillräckligt vilket kan leda till ohälsa hos personer med demens. Att vårdpersonalen bland annat sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden har kunskap om måltidens betydelse för personer med demens kan förbättra vårdtagarens matintag och därmed leda till hälsa och välbefinnande. Problem: En missanpassad måltidsmiljö, brist på social interaktion och okunskap hos vårdpersonalen kan inverka negativt på matintaget och därmed på hälsan hos personer med demens. Syfte: att belysa måltidssituationens betydelse för hälsa hos personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman som var viktiga för att bevara vårdtagarens hälsa hos personer med demens: att främja en anpassad miljö och att ha ett professionellt förhållningssätt. Slutats: En anpassad måltidsmiljö kan bidra till ökad hälsa hos personer med demens. Genom att vårdpersonalen fokuserar på vårdtagares individuella behov kan dess matintag öka. Det är viktigt att skapa en anpassad och lugn måltidsmiljö, en balanserad social interaktion och att ha kompetens som vårdpersonal samt att värna om vårdtagarens autonomi och integritet. Dessa åtgärder kan bidra till ett ökat matintag.
|
198 |
Sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård för demenssjuka personer på särskilt boende : En allmän litteraturstudie / Nurses experience of palliative care for people with dementia in nursing homes : A general literature studyJohansson, Veronika, Molin, Cassandra January 2021 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn på flera kognitiva sjukdomar. Palliativ vård innefattar när vården övergår från botande till lindrande vård där sjuksköterskan har en avgörande roll. Den palliativa vårdens mål är att stärka delaktighet och självbestämmande, vilket försvårar palliativ vård vid demenssjukdom på grund av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom behöver ofta i ett senare stadie av demenssjukdomen utökad vård och tillsyn med hänsyn till ökad sjuklighet som kan tillgodoses på ett särskilt boende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till demenssjuka personer på särskilt boende. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt förhållningssätt och induktiv ansats. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys. Resultat: Genom analysen identifierades fyra olika kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter: initiering av palliativ vård, relationen till anhöriga, vikten av kontinuitet och kunskap samt tidens betydelse för vårdens kvalitet. Konklusion: Sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård för personer med demenssjukdom på särskilt boende belyste erfarenhet, kunskap och kontinuitet som positiva aspekter. Tidsbrist och avsaknad av riktlinjer beskrevs som negativa aspekter.
|
199 |
Att vårda en partner med demens : En litteraturstidieKouchakkhani, Zeinab January 2019 (has links)
Inledning: Människor blir äldre och medellivslängden ökar. Det betyder att antalet personer med demens kommer att bli fler och så även antalet anhöriga som vårdare. Att vara vårdare till en make, en maka eller partner med demenssjukdom innebär stor stress som blir en central del av deras liv. Metod: En litteraturöversikt baserade på tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PsycINFO. Dataanalys utfördes enligt Fribergs fyra steg för allmän litteraturöversikt. Syfte: Var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en partner med demens i hemmet. Resultat: Anhörigas erfarenheter som vårdare visar förlust och olika strategier för att hantera vårdandet av partnern. Erfarenheter av förlust är indelade i fyra underteman: förlust av jaget, förlust av sociala situationer, förlust av parets ömsesidiga relation och förlust av en säker och ideal framtid. Olika strategier för att hantera vårdandet av partnern är: acceptans, hitta mening i vård samt stöd. Slutsatser: Studien visade behovet av stöd och information som var viktig för anhöriga för att hantera stress och vårdandet av partnern. Sjuksköterskan bör se familjen som ett system så att anhöriga som make, maka eller partner kan prioriteras samtidigt som en prioritering av patienten görs.
|
200 |
Att synliggöra människan bakom demenssjukdomen vid personcentrerad vårdHenwi, Valentina, Tengelsen, My January 2020 (has links)
Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att se hela människan och att förstå personen bakom sjukdomen. Detta kan vara ett passande förhållningssätt för personer med demens. Personer med demens uppfattar sig själva som en belastning för människor i deras omgivningen och de erfar att de betraktas som en diagnos. Anhöriga önskar mer inflytande i sina närståendes vård. Syfte: beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med demens personcentrerat. Metod: En Systematisk litteraturstudie enligt Evans där tio kvalitativa artiklar ligger som grund för resultatet som presenteras i en beskrivande syntes. Resultat: Två huvudteman och sex subteman framkom där personcentrerad vård erfors vara ett gynnsamt tillvägagångssätt för personer med demens. I temat Relationella förutsättningar beskrev vårdpersonalen vikten av att skapa genuina relationer. Patientens livsberättelse erfors vara ett hjälpmedel för både förståelsen av olika beteenden och lära känna personen. Anhöriga ansågs vara en viktig del av personcentrerad vård. I temat Förutsättningar i omgivningen framkom att kvaliteten på vården var beroende av tid och främjades utav en hemlik miljö. Slutsats: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda personcentrerad vård för personer med demens var positivt. Detta bekräftades även utifrån patienters och anhörigas perspektiv i bakgrunden. Det framkom även att vårdpersonal erfor personcentrerad vård var beroende av tillräckligt med tid. / Background: Person-centered care means seeing the whole person and understanding the human being rather than the disease. This has proven to be an appropriate way of nursing for people with dementia. People with dementia see themselves as a burden to people in their surroundings and they experience that they looked upon from a diagnostic perspective. Relatives want more influence in the care of their next-of-kin. Aim: describe the care staff's experiences of giving care for people with dementia based upon person-centered care. Method: A Systematic literature study according to Evans where ten qualitative articles form the basis for the analysis and the results. Results: Two main themes and six sub-themes emerged where person-centered care is experienced as a favorable approach for people with dementia. In the theme Relational prerequisites, the care staff described the importance of creating genuine relationships. The patient's life story is experienced as a tool for both understanding different behaviors and getting to know the person. Relatives were considered an important part of person-centered care. In the theme Prerequisites in the environment, it emerged that the quality of care was dependent on time and was promoted in a homely environment. Conclusion: The care staff's experiences of using person-centered care for people with dementia were positive. This was also confirmed from the perspective of patients and relatives in the background. It also emerged that care staff experiencing person-centered care were dependent on sufficient time.
|
Page generated in 0.0576 seconds