Bakgrund: Den stigande åldern bland befolkningen medför att fler drabbas av demenssjukdom.Demenssjukdom är ett samlingsnamn på många olika sjukdomar och skador som, primärt eller sekundärt, påverkar hjärnan. De främsta symtomen vid demenssjukdom är kognitiv och språklig svikt. Då personer med demenssjukdom har svårt att förmedla önskemål och behov verbalt, ställs krav på vårdpersonalen för att kunna uppfatta, tolka och förstå det personen förmedlar. Metoder för interaktion och kommunikation kan bli en väg att uttrycka trygghet, kontakt och bekräftelse för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av metoder för att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Fribergs femstegsmodell användes i analysen av artiklarna. Resultat: Utifrån analysen formades tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var: ‘Tänka nytt’, ‘Skapa relationer’, ‘Kunna stimulera till kommunikation’ och ‘Förutsättningar för arbetstrivsel’. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av metoder för att interagera och kommunicera med personer som har demenssjukdom var överlag positiv. De upplevde en ökad insikt i vikten av ett individualiserat förhållningssätt, förstod personerna bättre och relationen ökade dem emellan. Personalens perspektiv kan i förlängningen bidra till ökat välmående hos personer med demenssjukdom. Vidare forskning bör bedrivas inom ämnet, då endast få studier svarar mot litteraturstudiens syfte. / Background: The rising age of the population will result in that more people will suffer from dementia. Dementia disease is a collective name for many different diseases and injuries that, primarily or secondarily, affect the brain. The main symptoms of dementia disease are cognitive and language impairment. As individuals with dementia have difficulty communicating wishes and needs verbally, demands are made on the care staff to be able to perceive, interpret and understand what the person is conveying. Methods of interaction and communication can be a way to express safety, contact and confirmation for individuals with dementia. Aim: The aim of this study is to describe care staff´s experiences of methods to interact and communicate with individuals with dementia disease. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in CINAHL and PubMed. The analysis was conducted using Friberg's five-stage model. Results: Based on the analysis, three main themes and six sub themes were formed. The main themes were: ‘Thinking new’, ‘Creating relationships & friendships’, ‘Being able to stimulate communication’ and ‘Pay attention to job satisfaction’. Conclusion: The care staff’s experiences of methods for interacting and communicating with individuals with dementia were overall positive. They experienced an increased insight into the importance of an individualized approach, understood the persons better and the relationship between them increased. The staff´s perspective in the long term, can contribute to increased well- being in individuals with dementia. Further research should be conducted in the subject, as only a few studies correspond to the purpose of the literature study.

Världen över finns idag över 58 miljoner människor som är drabbade av någon form av demenssjukdom och cirka 95% av alla med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD innefattar många olika symtom och några vanliga symtom är fysisk och verbal aggression, depression, oro och apati. Vårdpersonal inom hälso-och sjukvården kommer att möta och vårda dessa personer i sitt arbete och behöver därför besitta rätt kunskap för att bemöta personerna på bästa sätt. För att förstå vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD så behöver detta studeras. Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD. Författarna valde därför att göra en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier, att ofta möta våld är svårt och känslomässigt utmanande, att lära känna personen samt individanpassa mötet är viktigt, att den fysiska miljön har betydelse men det är svårt att anpassa den, att samarbeta kan vara svårt men skapar möjlighet att se hela personen, brist på vårdpersonal och tid äventyrar vården, att kunskap samt utbildning är nödvändigt och önskvärt. Vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med BPSD visade att det kan vara tungt och utmanande därför behövs mer tid, utbildning och stöd från organisation för att kunna lära känna, bemöta samt vårda personen med BPSD. Mer forskning på hur tidsbrist och kontinuitet påverkar vårdpersonal i vården av personer med BPSD behövs.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar som leder till kognitiv svikt. Ett personcentrerat förhållningssätt utgör basen för omvårdnad av personer med demenssjukdom. Syfte: Denna litteraturöversikt syftar till att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: Denna litteraturöversikt gjordes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier. Databaserna PubMed, CINAHL och APA PsycInfo användes och de utvalda artiklarna granskades enligt Nilssons granskningsmall. Resultatet analyserades enligt Fribergs fem steg för kvalitativ analys. Resultat: Ett stort antal sjuksköterskor upplevde utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. Press ovanifrån, personal- och tidsbrist, och dåligt kollegialt samarbete ökade användandet av psykofarmaka, liksom den stressiga miljön ökade responsiva beteenden hos personer med demenssjukdom. Distraktion var en vanlig åtgärd för att bemöta responsiva beteenden. Sjuksköterskor använde sig av personcentrerad kommunikation för att möjliggöra en god relation. Slutsats: Upplevda faktorer som tidsbrist och okunskap upplevdes bidraga till svårigheter för sjuksköterskor att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Detta kan resultera i nedsatt välbefinnande för personer med demenssjukdom när de behöver vård. / Background: Dementia is an umbrella term for illnesses that cause cognitive impairment. A person centered approach is the foundation of caring for people with dementia. The relatives to admitted patients with dementia experience the care as generally good, but with room for improvement. Aim: This literature review aims to illustrate RNs experiences in caring for persons with dementia in an inpatient hospital setting. Method: This literature review was made with a methodology similar to ones used in systematic reviews. The search engines PubMed, CINAHL and APA PsycInfo were used and the chosen articles were checked for quality according to a template for qualitative research. The results were analyzed using Fribergs five steps for qualitative analysis. Results: A large number of RNs experienced challenges in the care of PwD. Organisational pressure and a lack of interprofessional co-operation led to an increase in the use of psychotropic drugs, as the stressful environment increased the rate of responsive behaviours in PwD. Distraction was common for RNs to use to counter responsive behaviours. RNs also used person centred communication to facilitate a good relationship. Conclusions: Experienced factors like lack of time and lack of knowledge was experienced as contributing to nurses having difficulties performing person centred care. This can resultin a reduced wellbeing for people with dementia when they are in need of care.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska situationer i den dagliga omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien är empirisk och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor. Genom att analysera materialet med hjälp av innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier: Patientens autonomi gentemot att göra gott, etik i mötet med patienten, patientens självbestämmande och sjuksköterskans känsloupplevelser av etiska situationer. Sjuksköterskorna upplever att etiska situationer är något som förekommer dagligen i omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. En ständig källa till att etiska situationer uppkommer är konflikten mellan att göra gott och skydda patienternas autonomi. / The aim of this paper is to illustrate nurses’ experiences of ethical situations in the daily nursing of patients with dementia. The study is empirical and is based on qualitative semi-structured interviews with six professional nurses. The material was analysed with analysis of content and resulted in four head categories: the patient’s autonomy as regards to doing good, ethic in the meeting with the patient, the patient’s right of self-determination and the nurse’s emotional experiences of ethical situations. The nurses think that ethical situations are something that they experience every day in the daily nursing of patients with dementia. The conflict between maintaining the patient’s autonomy and the nurses will to do good is a constant source of ethical situations.

Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form. När vårdpersonalen visar respekt och uppmärksamhet samt anpassar omvårdnad utifrån patientens individuella behov skapas en positiv interaktion och därmed förebyggs störande beteende. Det som författarna kom fram till i denna studie visar att vårdpersonalens kunskap om sjukdomen samt kompetens att arbeta med personer som lider av demens krävs för att uppkomst av störande beteende ska minska. / A behaviour is a result of the teamwork between the individual and the surrounding. A given behaviour in a person suffering from dementia can be a symptom on disease but even a way for an individual to express itself. The aim of this literature study is to examine if the nursing staff with their attitudes can cause changes in behaviour among persons suffering from dementia. The authors did a literature study on a basis of ten scientific articles. The result shows that if the nursing staff put a great demands on a persons suffering from dementia, use the power on a basis of its position and have a faulty in its way to communicate with the patient, a disruptive behaviour arise in different ways. When the nursing staff shows respect and give attention and adapt nursing on the basis of the patients` needs, a positive interaction can be done. The authors came along with this study shows that the nursing staffs` knowledge about the disease and the competence to work with a person suffering from dementia are necessary to decrease disruptive behaviours.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklar som svarat på syftet har kvalitetsbedömts efter ett modifierat protokoll av Willman m fl (2006). Analysen är kategoriserad efter resultat angående metoder som identifierar smärta med två huvudkategorier: självskattningsmetoder och observationsmetoder. Resultatet visar att en stor del av personer med demenssjukdom kan förmedla smärta via de tre självskattningsskalorna FPS, VAS och VRS. Högst förståelse för självskattningsinstrumenten visades vid användning under rörelse eller under ett aktivt stimuli. Vanligt registrerade beteende via observationsinstrument var smärtljud, ansiktsuttryck och smärtförsvar. Flest smärtbeteende observerades under rörelse. Slutsatser som dragits är att ett flertal självskattningsinstrument och observationsmetoder har visat en potential till att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Genom observationsinstrumenten har somatiska, psykosociala och motoriska indikatorer på smärta återkommit som observerbara. / Individuals with dementia may have difficulties in self reporting pain due to the cognitive impairment resulting from their disease. A major task for healthcare workers is to have an understanding of how pain can be identified in this group of patients. This would, if adequate pain relief is applied, result in a reduction of unnecessary suffering and increased quality of life. The purpose of this study is to investigate how health professionals can identify pain in elderly individuals with dementia. The method followed Goodman's (1993) seven stages of literature search and compilation of evidence-based research in health care. The data collection was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Articles which responded to the objectives of this study have been quality assessed by a modified protocol of Willman et al (2006). The analysis is categorized according to the results on methods that identify pain with two main categories: self-assessment methods and observational methods. The results show that a large proportion of individuals with dementia can communicate pain through the three self assessment pain scales FPS, VAS and VRS. More understanding of the self assessment instruments was seen when used during movement or during an active stimulus. Common registered pain behaviors via observational instruments are pain noises, facial expressions and defense. Most pain behaviors were observed during motion. The conclusions are implying that several self-assessment instruments and observation methods have shown potential in identifying pain in people with dementia. Three categories: somatic, psychosocial and motor indicators of pain recurred as observable.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet. Syftet är att belysa rummets betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende och svara på frågeställningen: vad i rummet skapar livskvalité hos personer med demenssjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod användes som underlag. Artiklarna hittades i CINAHL, Science Direct, Pubmed och Psykinfo. Resultatet visar att rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. De fysiska, sociala och psykiska rummen samverkar med varandra, och bildar individens upplevda livskvalité. / Half of all people with an age above 90 are diagnosed with dementia, and the incidence of dementia increases with age. Dementia reduces our cognitive functions, which can negatively impact our ability to interpret information and orientation. Also memory, speech and thinking abilities may be affected. Space is of significant importance to people with dementia. Being able to recognize objects, orientate in the environment and successfully interpret information is of great importance for people’s well-being. The purpose of the study is to shed some light over the significance of space for people with dementia living in nursing homes, and to answer the following question: which factors in space create life quality for people with dementia? As method a literature study has been used where ten articles with both quantitative and qualitative methods represent the basis of the study. Articles were gathered from CINAHL, Science Direct, Pubmed and Psykinfo. The results show that space is highly important for people with dementia. The physical, social and psychological space interacts with each other and forms the perceived life quality for the individual.

The biggest risk factor ro develop dementia diseases is rising age. There is a need to high knowledge about dementia persons and thir reatives. The purpose of this literature review was to illustrate how nurses can give good treatment to relatives to a person with dementia.In the process we used ten scientific articles for analysis and interpending. / Den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är stigande ålder. Det finns ett ökat behov av ökad kunskap om dementa personer och deras anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskor kan ge ett bra bemötande. Som metod användes analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar.

Studien undersöker hur enskilda biståndshandläggare hanterar frågor om brukarinflytande för personer med demenssjukdom i Västerbottens mindre kommuner. Brukarinflytande undersöks på organisatorisknivå såväl som utifrån den enskilde biståndshandläggarens perspektiv. Studien bygger på tidigare forskning som belyser komplexiteten i utrednings- och beslutsprocessen för klienter med demenssjukdom. Utmaningar och möjligheter för brukarinflytande i små kommuner, inklusive faktorer som klienternas kognitiva begränsningar, konflikter mellan olika aktörer och kommunikationssvårigheter. Empiri har insamlats genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare verksamma i fem olika mindre kommuner i Västerbotten. Studiens empiri analyseras med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att biståndshandläggarna i studien övergripande visar en ambition om att öka brukarinflytandet och respektera klienternas rätt till självbestämmande. Vidare visar även resultatet på komplexa processer och svåra överväganden där individens rätt till självbestämmande ibland måste balanseras mot individens välbefinnande.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.