<p>I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter. Det teoretiska perspektivet har varit Maslows behovsteori, vars teoretiska referensramar användes till att förtydliga studiens resultat. Undersökningen visade att de aktiviteter som erbjöds hade stor tyngdpunkt på det vardagliga som måltiden, kaffestund, sång, tidningsläsning och promenader. Personalens ambition var att skapa en trivsam och lugn miljö för gästerna. Egenskaper som ansågs viktiga för att arbeta på dagverksamheten var; tålamod, lyhördhet och medkänsla. Att dagverksamheten hade en stor betydelse för många inblandade kunde konstateras och personalen menade att det var tack vare dagverksamheten som den äldre kunde bo kvar hemma. Resultatet visade också att de flesta av dagverksamhetens gäster fick sina grundläggande behov tillgodosedda enligt Maslows behovsteori.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.</p>

<p>Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.</p><p>Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. <strong>Syftet: </strong>Syftet<strong> </strong>var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. <strong>Resultat: </strong>Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. <strong>Slutsats: </strong>Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen.</p> / <p><strong>Background:</strong> Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The <strong>Aim</strong> was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. <strong>Method:</strong> A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. <strong>Findings:</strong> Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. <strong>Conclusion:</strong> It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.</p>

<p>Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia.</p> / <p>Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom.</p> / <p>Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.</p>

Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia. / Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom. Musiken inverkade både positivt och negativt på Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Individuellt utvald musik visade större inverkan än slumpvist utvald musik. Musik som personer med demenssjukdom tyckte om, skapade en god sinnesstämning vilket ledde till en ökad social interaktion.Slutsats: Även om musik inte gav en inverkan hos alla personer med demenssjukdom, kan musik vara en alternativ resurs till de personer med demenssjukdom som musik inverkade på. Musik inom omvårdnaden kan reducera BPSD och öka sinnesstämningen och den sociala interaktionen, vilket kan stärka KASAM hos personer med demenssjukdom. / Background: Each year around 24 000 people are diagnosed with dementia disease in Sweden. Further with the rise in life expectancy, the number of persons affected increases. Dementia results in both psychiatric and physical disabilities in the shape of behavioral and psychiatric symptoms (BPSD) that can lead to problems in daily life. Studies show that music therapy can be one of many options to non-pharmacological treatment for BPSD in people with dementia disease.Purpose: The purpose of this study is to describe how music can influence people with dementia. Method: A literature review was made of ten scientific articles, sought through databases . Ten selected articles were carefully analyzed.Results: The results show that music produced some effects on dementia patients. The music influenced both positively and negatively the behavioral and psychological symptoms of dementia. Music individually selected by the patients themselves had a greater effect than the music selected at random. The positive effects of music created a state of mind which led to increased social interaction.Conclusion: Although all patients were not affected by the music, it can be an alternative resource for those that are. Affected the use of music in medical care may reduce the BPSD and raise the state of mind and better social interaction, thus improving SOC in dementia patients.

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. Resultat: Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. Slutsats: Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen. / Background: Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The Aim was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. Method: A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. Findings: Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. Conclusion: It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.