Spelling suggestions: "subject:": demenssjukdom"" "subject:": demenssjukdoms""
131 |
Stöd till anhörigvårdare - en dokumentstudie om vilket stöd som finns att få som anhörigvårdare till äldre med demenssjukdomDavidsson, Anna, Tamme, Sonja January 2022 (has links)
Studiens syfte var att undersöka Sveriges kommuners hemsidor angående information omvilket anhörigstöd som erbjuds till dem som vårdar äldre demenssjuka. Staten är tydligmed att anhörigstöd är ett prioriterat område, men ansvaret för utförandet åläggskommunerna. Studien visar på att det saknas tydliga riktlinjer för stödets utformning ochtidigare forskning anses bristfällig inom området. Utifrån granskningen av statligadokument och tidigare forskning konstruerades en analysram där olika stödåtgärder togsi beaktande. För djupare förståelse av presentationen på kommunernas hemsidoranvändes institutionell teori, främst begreppet isomorfism i analysen. Utifrån detta och irelation till kommunernas storlek gällande invånarantal har likheter och olikheterredovisats. Det viktigaste som framkom i studien var att de flesta kommuner tenderar attlikna varandra i det stöd som erbjuds på hemsidorna, men större kommuner verkarerbjuda mer stöd. Tillgängligheten till informationen på hemsidorna gällande anhörigstödvarierade mer. Yrkeskategorin anhörigkonsulent växte fram då stimulansbidragetetablerades men forskning kring betydelsen för utvecklingen av anhörigstöd saknas dock.
|
132 |
"Det är på gränsen till omöjligt att få reellt samtycke" : Biståndshandläggares erfarenheter i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande / "It's nearly impossible to get actual consent" : Care managers' experiences in the assessment process regarding the right to self-determination with clients that have dementiaHellrin, Amanda, Bergqvist, Jessica January 2021 (has links)
Den här kvalitativa studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares erfarenheter i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. Det empiriska materialet består av åtta transkriberade, semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare från fem olika kommuner i två olika län. Materialet har sedan bearbetats med en tolkande innehållsanalys. Studien har en hermeneutisk vetenskapsteoretisk förankring och de teoretiska utgångspunkterna är begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. I vårt resultat identifierade vi ett antal huvudteman som sedan delades upp i underteman. Temana berör hur biståndshandläggarna ser på sin yrkesroll, handlingsutrymme, de anhörigas roll i utredningsprocessen, olika organisatoriska faktorer som kan påverka och om klientens självbestämmande samt samtycke. Resultatet visar på att de förutsättningar biståndshandläggarna såg i utredningsprocessen var klientens kognitiva förmåga och förmåga till minne, kommunikation samt insikt. Personer som klientens anhöriga, biståndshandläggarnas kollegor och ledning samt andra professioner sågs också som betydande. Lagar och riktlinjer sågs även som grundläggande förutsättningar för utredningsprocessen. Till sist sågs biståndshandläggarens egen mängd arbetslivserfarenhet som en viktig förutsättning. Svårigheterna som biståndshandläggarna såg var bristande förmågor hos klienten, anhöriga som motarbetade biståndshandläggaren, ledning som sågs som kontrollerande och bristfällig samverkan med andra professioner. Det etiska dilemmat denna studie såg var den komplicerade situationen då biståndshandläggare behövde väga klientens självbestämmande mot att tillgodose dennes behov. Generellt sätt så överensstämmer studiens resultat med den tidigare forskningen som finns om ämnet. Denna studie bidrar med en djupare förståelse för hur biståndshandläggare ser på de förutsättningar, svårigheter och eventuella etiska dilemman i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. / <p>Presentationen skedde genom videosamtal på Zoom.</p>
|
133 |
Informella vårdgivare till personer med demenssjukdom - vilka typer av stöd upplever de sig vara i behov av? : En allmän litteraturöversiktSandell, Nathalie, Niklasson, Oskar January 2022 (has links)
Bakgrund: Antal personer med demenssjukdom i samhället förväntas öka. Informella vårdgivare har en betydelsefull roll i deras vård. Samtidigt kan rollen som informell vårdgivare leda till nedsatt livskvalité och minskat välmående. Denna långtgående påverkan som vårdandet får på de informella vårdgivarnas liv skapar intresse av att belysa deras egna upplevelse av vilka typer av stöd de behöver. Syfte: Syftet var att belysa vilka typer av stöd informella vårdgivare till personer med demenssjukdom upplever sig vara i behov av. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs fyrastegsmodell. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier som svarar på studiens syfte; Stödtjänster, Information, och Emotionellt stöd. För huvudkategorin Stödtjänster valdes underkategorierna Stödtjänsternas tillgänglighet och Avlastningsstöd. Under Information tillkom underkategorierna Information om sjukdomsutveckling och symptom, Information om praktisk omvårdnad, Lärande i grupp och Information om hjälpmedel. Under Emotionellt stöd finns underkategorierna Behov av emotionellt stöd och Gruppstöd. Slutsats: Studien visar att informella vårdgivare vill ha olika typer av stöd som gör att de kan ta bättre hand om både sig själva och personen med demenssjukdom. Informella vårdgivarehar uppgett att de behöver stöd främst i form av att lära sig mer om demenssjukdomar, tillgång till och användandet av olika stödtjänster, emotionellt stöd av vården och personer utanför samt att få möta andra personer i liknande situationer.
|
134 |
Omvårdnadsåtgärder för patienter med demenssjukdom på särskilt boende för äldre : en litteraturstudie / Nursing measures for patients with dementia in nursing homes : a literature reviewWessel, My, Bryntesson, Astrid January 2023 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Ökning av patienter med demenssjukdom leder till ökad belastning på sjukvården,inte minst på särskilda boenden för äldre. Många patienter med demenssjukdom får BPSD, en faktor somförsvårar omvårdnad. Med rätt kunskap om omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan främja patienters hälsavid demenssjukdom och tillgodose deras behov. Detta resulterar i välbefinnande hos patienter samtförbättrad vård över lag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter meddemenssjukdom på särskilt boende för äldre. Vilka omvårdnadsåtgärder förekommer? Vilka effekter haromvårdnadsåtgärderna? Metod: Litteraturstudien följer litteratursökning, relevansgranskning,databearbetning samt analys från Henricson (2017). Kvalitetsgranskning följer granskningsmallar frånForsberg och Wengström (2016). Litteraturstudien har en induktiv ansats. Resultatet baseras på 11 artiklar,varav 5 kvalitativa, 2 kvantitativa artiklar och 4 mixad metod. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre temanvilka framkom under databearbetningen: Digitala hjälpmedel, Miljö- och omvårdnadsfaktorer, Dockterapi ochMusik. Under varje tema redovisades de omvårdnadsåtgärder som framkommit samt dess effekter. Slutsats:Litteraturstudiens resultat visade förbättrat välbefinnande och minskad BPSD till följd avomvårdnadsåtgärderna. Omvårdnadsåtgärderna utgör därmed en stadig grund i sjuksköterskans arbete förgod omvårdnad av patienter med demenssjukdom på särskilt boende för äldre. Omvårdnadsåtgärderna börvara individuellt anpassade för att få en god effekt.
|
135 |
Anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående med diagnostiserad demenssjukdom / Relatives' experiences of caring for a person with diagnosed dementiaForsehag, Kalle, Öhman, Anna January 2022 (has links)
Abstrakt Bakgrund: I Sverige lever 130 000–150 000 personer med någon form av demenssjukdom och årligen insjuknar ca 20 000–25 000 personer. Andelen som insjuknar ökar hela tiden. En betydande del av personerna med demenssjukdom vårdas av sina anhöriga. En vård som ibland sker på bekostnad av de anhörigas välmående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående med diagnostiserad demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Artiklarna återfanns i databaserna Pubmed, Scopus, Cinahl och Google Scholar. Analysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier utformades vid analysen. Resultatet utgjordes av följande kategorier: Vårdare – en ny och krävande roll, Förändrade relationer, Strategier för att bemästra vardagen och Behovet av stöd. Konklusion: De anhöriga möter flertalet utmaningar när den närstående drabbas av demenssjukdom, de upplever ett bristande stöd från vårdpersonal och saknar den kunskap som krävs för att finna trygghet i vårdandet. Genom hela vårdkedjan finns behov av mer kunskap om demenssjukdomar. / Abstract Background: In Sweden there is 130 000–150 000 people living with dementia,approximately 20 000–25 000 people develop dementia annually. The amount who develops the disease increases. A significant proportion of people with dementia are cared for by their relatives. The caregiving of a person with dementia is sometimes at the expense of the well-being of the relatives. Aim: The aim of the study was to describe relatives' experiences caring for a close relative with diagnosed dementia. Methods: A literature study in which ten qualitative articles were included. The articles were found in the databases Pubmed, Scopus, Cinahl and Google Scholar. The articles were analyzed with Friberg's five-step model. Results: Four categories with associated subcategories were formulated in the analysis. The results consisted of the following categories: Caregivers - a new and demanding role, Changed relationships, Strategies for mastering everyday life and The need for support. Conclusion: The relatives encounter challenges when their close relative suffers from dementia, they experience lack of support from care staff and lack the knowledge required to find a sense of security in the care. There is need for more knowledge about dementia throughout the care process.
|
136 |
Att arbete med demenssjukdomar "Vårdpersonalens upplevelser"Sund, Elisabet January 2009 (has links)
Demens är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen måste öka. I min undersökning har jag lagt fokus på vårdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror på att de är en grupp som besitter stor kunskap om hur människor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frågor jag kommer att utgå från är hur vårdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av någon form av demenssjukdom samt vad Vårdpersonalen anser viktigt att tänka på i mötet med den som är demenssjuk.För att få svar på dessa frågor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vårdpersonal som arbetar både direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vårdpersonalen upplever både glädje och tillfredsställelse i att hjälpa en utsatt grupp i samhället. Jag har också dragit slutsatsen att vårdpersonal anser sig göra ett viktigt arbete eftersom demenssjuka inte kan ta hand om sig själva i samma utsträckning som innan sjukdomen bröt ut. / Dementia is something that is becoming increasingly common in our society, and this leads to that the understanding of the disease must be increased. In my study I have put a focus on health professionals who is working with individuals suffering from various forms of dementia. This is because they are a group who possess great knowledge of how individuals with these diseases are functioning in everyday life. My fundamental issue is; how does the health professionals experience their work with individuals who suffer from some form of dementia. What do health professionals believe is important when meeting with the person with dementia. To get answers to these questions, I made six qualitative interviews with health professionals, who works both directly and indirectly with dementia individuals. By studying previous research, I've come to the conclusion that the health professionals experience both joy and satisfaction in helping a vulnerable group in society. I have also concluded that health professionals believe they do an important job, since the dementia can not care for themselves to the same extent as before they got the illness.
|
137 |
Det goda mötet: Vårdpersonalens perspektiv på bemötande av personer med demenssjukdom "Att vara den andres spegelbild"Stålbrand, Sarah, Wirström, Lisa January 2007 (has links)
Demenssjukdomar är idag en av våra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmärksammat hur viktigt ett gott bemötande i vården av demenssjuka är, då det kan vara avgörande för deras välmående. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vårdpersonal ser på ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet på medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vägledande frågeställningar uppehåller sig kring hur man åstadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta på under vägen. Med dessa frågeställningar har vi genomfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal i ett demensteam. Genom vår empiriska studie kom vi fram till att personalen definierar ett gott möte som ett möte där man kan genomföra sina praktiska ålägganden i form av t ex städning och omvårdnad samtidigt som den demenssjuke personen är glad och nöjd. Dessutom belyser vi vilka olika strategier som personalen tillgriper i sina försök att uppnå dessa båda aspekter av det goda mötet. / The Beneficial Reception: The Perspective of the Caregiver on the Reception of Persons with Dementia "Being someone else's mirror"
|
138 |
Metoder som kan förbättra interaktionen mellan röntgensjuksköterskor och patienter med demenssjukdom : En allmän litteraturöversikt / Methods that can improve the interaction between radiology nurses and patients with dementia : A general literature reviewEriksson, Charlotte, Mohammadi, Fatemeh January 2022 (has links)
I Sverige har ungefär 130000 - 150000 personer någon typ av demenssjukdom. Personer med demenssjukdom ökar och det insjuknar ca 25 000 varje år och det innebär en stor utmaning för sjukvården. Demenssjukdom är en kognitiv störning i hjärnan och det finns flera olika tillstånd där sjukdomarna har liknande symtom. Symtomen för demenssjukdom är bland annat svårigheter med kommunikation, aggressivitet och förvirring. Detta kan leda till att undersökningen blir en utmaning för röntgenpersonalen då det är ett kort bemötande och ofta ont om tid. Syfte: Syftet med denna studie var att hitta metoder som kan underlätta interaktionen i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på röntgen. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Artiklarna söktes fram i PubMed och Cinahl. I analysen ingick 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: riktad utbildning och kunskap, miljöns utformning, anpassad kommunikation och bemötande, nyttjandet av anhöriga och planering av tid. I dessa fem kategorier framkom metoder som kan användas i olika situationer beroende på patientens tillstånd vid röntgenundersökningen. Slutsats: Slutsatsen av denna allmänna litteraturöversikt är att det finns ett flertal metoder som kan förbättra interaktionen mellan röntgensjuksköterskor och patienter med demenssjukdom. För att kunna utveckla dessa metoder krävs mer forskning specifikt riktad till röntgenavdelningen och dess personal.
|
139 |
Arbetsterapeutiska interventioner för äldre individer med demenssjukdom : En litteraturstudie / Occupational therapy interventions for elderly individuals with dementia : A literature studyBacanu Forsstén, Rebecca, Modiry, Ramtin January 2023 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom. Det finns olika typer av demenssjukdomar, Alzheimers är den vanligaste typen av demens. Demens kan påverka individens kognitiva förmågor vilket leder till svårigheter i det dagliga livet. Aktivitet är utförandet av en handling och kan förklaras som ett samspel mellan individen, subjektet, uppgiften och objektet. Dagliga aktiviteter är de livsnödvändiga aktiviteter som individen bör utföra för att behålla ett hälsosamt liv. Arbetsterapeutiska interventioner kan tillämpas i syfte att bibehålla eller förbättra kognitiv funktion och utförandet av daglig aktivitet. Syfte: Att beskriva kognitiva interventioner samt dess effekt på daglig aktivitet och kognitiv funktion hos äldre med demens. Metod: Litteraturstudien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser, Cinahl with full text, Pubmed samt Psycinfo. Studien avgränsas genom att endast inkludera artiklar med engelsk text, peer reviewed, ålder 65+ samt mellan årtalen 2013-2023. Det utfördes en kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna utifrån Willmans granskningsmall som sedan analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi. De utfallsmått som studien utgick efter är kognitiv funktion samt daglig aktivitet. Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi visade främja kognitiv funktion och möjliggöra utförandet av daglig aktivitet för äldre med demens. Resultatet som framställs i samtliga artiklar visar statistisk signifikans. Slutsats: Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi förbättrar utförandet av daglig aktivitet samt kognitiv funktion för äldre individer med demenssjukdom. Förslag till framtida studier inom detta område är att utföra fler kvalitativa studier med fokus på erfarna arbetsterapeuters upplevelser och tankar.
|
140 |
Att vårda en närstående med demenssjukdom : En allmän litteraturöversikt ur ett anhörigperspektivEkroos, Alma, Ekman Ladru, Stella January 2024 (has links)
Backround: Dementia is a common disease that affects approximately 25,000 people annually in Sweden. It consists of several different diseases with varying symptoms that lead to successively impaired memory and cognitive ability. This disease also affects relatives as it is common for the person to initially be cared for by a relative at home. Healthcare professionals and people with dementia acknowledge the challenges that relatives face as family caregivers. Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of caring for persons with dementia. Method: This study has been carried out as a general literature review. Eight articles with qualitative approach, two articles with quantitative approach and one article with mixed method have been used. Results: In the results three themes were identified about relatives’ experiences, these were changed roles, uncertainty and coping strategies. Conclusion: Through the progression of dementia, relatives experienced changes in their own role, the role of the person with dementia, and in the relationship. This led to a feeling of uncertainty in the caring role, and thus developed different coping strategies to deal with everyday life. Through support for relatives, the burden that the caring role entails can be reduced and care for relatives can be improved to reach the balance of self-care. Increased focus on relative caregivers would make the work of healthcare professionals more efficient and successful.
|
Page generated in 0.0968 seconds