No description available.

I denna uppsats presenteras en intervjustudie vars syfte är att analysera vilka förväntningar lärarstudenter har på sina framtida uppsatshandledare. Fem lärarstudenter, två förskollärarstudenter och tre ämneslärarstudenter ingår i studien. Materialet analyseras och sorteras efter Gail L Roses kategorier för IMS (Ideal mentor scale). Dessa kategorier är Integritet, Vägledning och Relation. Rose presenterar också två universella attribut som alla doktorander i hennes undersökning eftersökte hos sina handledare, dessa är Feedback och Öppen och klar kommunikation. Utöver dessa kategorier framkommer teman såsom orosmoln, kompetens och engagemang. Generellt önskar sig studenterna en handledare som främst passar in under kategorierna Integritet och Vägledning. Detta innebär att handledaren är en god förebild, att handledaren respekterar studenten och dennas rätt till sin uppsats, att handledaren är generös med tid och att handledaren hjälper till med att planera arbetet. Alla de intervjuade lärarstudenterna anser också att de universella attributen är viktiga. Utöver det visar det sig att ämneslärarstudenterna är mer benägna att kritiskt granska och eventuellt avvisa förslag från handledaren medan förskollärarna, som inte är lika metodskolade, litar mycket på att handledare skulle tillhandahålla konkret hantverkshandledning. Det som de intervjuade lärarstudenterna är mest oroade över inför handledarskapet är att handledaren inte ska ha tillräckligt mycket tid eller att handledaren kommer att vara nedvärderande och oprofessionell. Ämneslärarstudenterna berättar också att de tänker strategiskt vid valet av uppsatsämne eller institution för att undvika vissa handledare.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv.

<p>Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.</p><p>Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.</p><p>Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.</p>

No description available.

<p>Studiens syfte är att undersöka 6-åringars tankar och förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvärldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjälp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar många varierande lekområden i 6-åringens livsvärld, miljön i förskolan och hemma. 6-åringen leker ensam ibland, men föredrar att leka med kamrater. Ett intressant resultat var att barnen definierade dataspel, tv-spel och tv tittande som lek, vilket var ett oväntat resultat. 6-åringen har svårt att konkretisera sina förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen, men kan efter sitt första besök i förskoleklassen beskriva miljön och leksakerna.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.</p>

A place becomes a place when it means something to someone. A place can simultaneously be experienced by many different visitors and from many different perspectives. Places can be produced and consumed and represent relationships between people or between people and places. This work focuses questions about the visitors’ experiences of a place as well as the intent of their visit.      Place image is produced by authorities and tourist organizations in order to give a positive image of the place. Tourists are offered places to visit and base their expectations on the way in which these places are marketed. In addition, the visitors’ own self-images play a part when it comes to choosing places to visit. In an individual’s use of a place, processes are created that have to do with image, experience, and self-image.                            This work emphasizes primarily three different approaches regarding visitors´ explanations and stories related to their visits. The three approaches include the nature visitors who tell about their visits as a relationship between man and nature; the cultural visitors, to whom the origin of a place and man’s role in it are main elements; and the family visitors whose stories emphasize visits with their children’s wellbeing in mind. In the creation of self-image, it is not only the place where one lives that matters. The human as a visiting tourist with expectations of various sites is another factor that affects self-image. Building and transforming one’s own self-image is an ongoing process and through different approaches to places, a visitor processes his or her self-image.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.