Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor. Rekryteringen skedde med bekvämlighetsurval. Resultatet på första hälsoprofilsbedömningen visade att ingen av kvinnorna hade bra kondition och kvinnorna uppgav att de hade dåliga kost- och motionsvanor. Vid en uppföljning åtta veckor efter interventionen visade resultatet att kvinnorna fått bättre rutin både vad det gäller kost och motion samt att deras stress och symptom minskat. Deras upplevelse av hälsa dessutom ökat. Wilcoxon test påvisade signifikanta förbättringar på samtliga dessa variabler. / More than a third of Swedens population is currently working odd hours. Nightshifts do increase risks of unhealth. The purpose of this intervention study was to describe and compare if the subjective and objective health of night working women was changed, before and after the introduction of a compendium with health and excercise advise, indicated by two health examinations. The sample consisted of women in the ages of 20 to 25 years. All of the women were regularly working nightshifts at a resturant during the weekends and had problems with eating and excercising. The result in the first health examination indicated that none of the women was in good shape nor did they have a healthy diet, which also was confirmed by the women. After the intervention the results indicated that the women had better routine regarding their diet and excercise, the women also decreased their stress and symptoms related to stress. They also perceived their health as better. Wilcoxon test showed significant differences, which confirmed their perceptions.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning än svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultaten. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all undervisning går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning är svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultatet. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.

Aim: The aim with the thesis was to examine elderly peoples’ motives towards physical activity. Method: A qualitative approach has been adopted with a purposive sampling procedure. Four half structured interviews have been conducted using a thematic interview guide. Results: The fear of being overweight and not being able to take care of themselves were announced as important aspects, since it motivated them to perform physical activity. Social support made the activities more fun. Bad weather and fear of injuries was expressed as obstacles to physical activity. The fear of staying out in the woods alone was mentioned as an obstacle. Exercising was therefore directed to places where other people around them were found. Conclusion: Working background effect the level of physical activity, but exactly how is not yet discovered .There is a need for further research to find out what society can contribute with when it comes to activate the elderly people who has trouble to make it on their own. / Demografiska uppgifter visar att andelen äldre i den svenska befolkningen tenderar att gradvis öka under de närmaste decennierna, samtidigt som gruppen yngre tenderar att minska. Då det framförallt är gruppen äldre som tenderar att drabbas av ohälsa är risken för ett omfattande folkhälsoproblem stor. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad som motiverar äldre till att vara fysiskt aktiva. Fyra halvstrukturerade intervjuer har genomförts med äldre personer, 70-77 år som tränar regelbundet och bor i en mellansvensk kommun. Resultatet visade att fysisk aktivitet prioriterades högt av informanterna och att kroppsideal spelade en stor betydelse för att motivera dem till att fortsätta. Kroppsvikt ville gärna behållas alternativt minskas. Socialt stöd bidrog till att fysiska aktiviteter blev roligare och att informanterna vågade ta ut sig lite mer när de hade stöttning. Att träffa människor hölls också fram som ett viktigt motiv till att vara fysiskt aktiv. Oro och rädsla för skador utgjorde omfattande hinder. Osäkerhet om hur mycket deras kroppar tålde men också medvetenhet om att det inte längre krävdes lika mycket för att göra sig illa. Informanterna berättade att de gärna är aktiva i folktäta miljöer, utifall att de skulle ramla och inte klara av att ta sig upp. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på hur samhället kan bidra, uppmuntra och hjälpa till i syfte att aktivera den stora delen inaktiva äldre i befolkningen.

Förändring av levnadsvanor gällande kost och motion är en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning och motivering till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. De elva artiklar som utgjorde resultatet hämtades från databasen CINAHL och dessa granskades med ett granskningsprotokoll. Sju underkategorier identifierades, som underordnades sig de tre kategorierna undervisning, stöd och bemötande. Resultatet visar att inom kategorin undervisning har motiverande samtal som metod genererat positiva framsteg i de studier den tillämpats. Rådgivning och stöd är viktiga komponenter för att patienten ska kunna genomföra och bibehålla förändrade levnadsvanor. Vidare spelar sjuksköterskans bemötande gentemot patienten stor roll och gott bemötande möjliggörs i de metoder som belysts i resultatet.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker. Syftet med denna deskriptiva studie var att genom en enkät undersöka om och hur sjukgymnaster gav råd angående fysisk aktivitet till TIA-patienter. 25 sjukgymnaster deltog i studien. Samtliga träffade regelbundet TIA-patienter. Resultatet blev att en majoritet av sjukgymnasterna gav korta, individanpassade råd, oftast utan uppföljning. Huvudsyftet för sjukgymnasterna var att bekräfta eller förkasta TIA-diagnosen genom bedömning av eventuella fysiska funktionsbortfall. Organisatoriska, tidsmässiga och resursmässiga hinder kom ibland i vägen för informationen. Konklusionen var att fysisk aktivitet som sekundärprevention hos TIA-patienter inte har en självklar plats i hälso – och sjukvården idag.

Sammanfattning Med tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats, där det är fem stycken som arbetar på ett äldreboende intervjuats. Resultatet visade att majoriteten av äldre personer kan motiveras av gruppaktiviteter och sociala aktiviteter. Personalen och anhörigas engagemang och uppmuntran en avgörande roll för de äldres motivation. De aktiviteter som erbjuds regelbundet på de äldreboendena där studien utfördes var sittgympa och promenader. Dans erbjöds också vid vissa tillfällen. De faktorer som inverkar negativt på äldre personers motivation är väderförhållandena, personalens tidschema och personalbrist samt sjukdom och orken att utföra något som är fysiskt ansträngande / Abstract With time older people can find it difficult to perform everyday tasks, whereas they can apply for a place at the retirement home to be taken care of. The moment when older individual realizes that they do not have the same strength as before it can be hard to keep the motivation up to perform daily tasks. This limitation makes it even harder for elderly to be motivated to perform physical activity, even though physical activity is crucial for them. The purpose of this study is to investigate the retirement home staffs point of view when it comes to what motivates older people to perform physical activity. The survey data it based on the staffs perception regarding this question. The study was conducted using a qualitative approach where five persons that work at the retirement home were interviewed. The result showed that the majority of older people can be motivated to perform physical activity by being offered group activities and social activities. The involvement and encouragement from staff and relatives also played a crucial part. Physical exercise that was offered at a regular basis at the retirement home where the study took place was activities performed sitting down and promenades. Dance was also offered from time to time. Factors that the staff has noticed that can have a negative impact on older people’s motivation to perform physical activity are weather conditions, lack of time for the employees to help the older people, staff shortages, diseases and not being able to perform something physically strenuous.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19 frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet användes SPSS (Statistical Package of Social Science). De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden fysisk aktivitet. En högre mängd fysisk aktivitet kunde relateras till bättre sömnvanor. Det fanns också samband mellan psykisk ohälsa som exempelvis stress och upplevelsen av att lida av sömnproblem. Av de som uppgav sig lida av sömnproblem var det fler som också upplevde stress än de som svarade att de inte led av sömnproblem. Användningen av sociala medier sista timmen innan det var dags att sova kopplat till känslan av att känna sig utvilad på morgonen visade på ett samband. Mellan tjejer och killars sömnvanor kunde dock inga skillnader utläsas.

No description available.