Spelling suggestions: "subject:": fysisk aktivitet"" "subject:": pysisk aktivitet""
471 |
FYSISK AKTIVITET OCH KONCENTRATIONSFÖRMÅGAViklund, Suzanne, Sundelin, Daniel January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.
|
472 |
Fysisk aktivitet i förhållande till global self-esteem, self-perception och social kroppsångestMalmberg, Sofie, Nilsson, Hanna January 2007 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest. Män fanns ha högre global self-esteem än kvinnor, däremot fanns kvinnor uppleva högre social kroppsångest än män. Det fanns ingen signifikant ålderskillnad när det gällde global sef-esteem. Vidare upplevde yngre högre social kroppsångest än medelålders. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan fysiskt aktiva och icke fysiskt aktiva när det gäller global self-esteem och social kroppsångest. Detta kan bero på att fysisk aktivitets påverkan på dessa till viss grad har blivit överdriven. Global self-esteem och social kroppsångest är enligt föreliggande studie inte beroende av fysisk aktivitet utan beror på något annat i individens omgivning.
|
473 |
Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ II : Faktorer som påverkar motivationenFlinth, Jelka, Gummesson, Emma January 2009 (has links)
Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som bidrar till patientens motivation till livsstilsförändring vid diabetes mellitus typ II. I litteraturstudien analyserades 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling induktivt. Resultatet visade att de faktorer som motiverade patienterna till en livsstilsförändring var bemötande, rådgivning och stöd. Sjuksköterskan ska fokusera på patientens egna upplevelser och ha insikt om att patienter har olika möjligheter till en livsstilsförändring. Relationen mellan patient och sjuksköterska har stor betydelse för att patienten ska kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet. Det krävs att sjuksköterskan hittar strategier för att patienten ska känna sig sedd, hörd och tagen på allvar eftersom det visat sig öka motivationen. En fortsatt forskning med kvalitativ inriktning under ett längre tidsperspektiv är nödvändig för att öka kunskapen om patientens upplevelse och erfarenheter av livsstilförändring vid diabetes mellitus.
|
474 |
Skillnad i kondition, aktivitetsvanor och miljöfaktorer hos 14- och 15- åriga skolelever som bor i tätort respektive glesbygdPersson, Irina January 2009 (has links)
Inaktivitet i samhället ökar, och en av konsekvenserna för detta är att allt flera lider av övervikt och fetma. Andelen överviktiga barn i USA, Europa och Australien har ökat 2-3 gånger under de senaste 25 åren. I denna studie undersöktes kondition och aktivitetsvanor hos årskurs 7 och 8 mellan en glesbygdskola och en tätortskola. 16 elever från varje skola deltog i studien, 8 av varje kön. Enkät och Åstrand steptest användes. Resultatet visar att det inte fanns någon skillnad mellan en tätortskola och en glesbygdskola vad gäller konditionsvärden. Avseende enkätsvaren framkom att en något större andel glesbygdseleverna är medlem i en idrottsförening jämfört med tätortseleverna, samt att glesbygdens elever saknade olika fritidsaktiviteter. I denna studie fann man ingen betydelse om man som 14-15 åring går på en skola i glesbygden jämfört med en skola i tätorten vad gäller konditionsnivå.
|
475 |
"Men samtidigt så fattar man ju själv att jag inte kan vara med hela tiden" : hur grundskoleelever med astma upplever fysisk aktivitet i och utanför skolanStrand, Katarina January 2009 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan. Hur påverkas de av astman under fysiska aktiviteter på fritiden och i skolan? Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare? Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation? På vilket sätt hanterar de sin astma? Metod I undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden. Dessa områden är fysiska aktiviteter, kompisars bemötande, lärares bemötande, förhållandet mellan astma och fysisk prestation samt hanterandet av den egna situationen. Resultat Under intervjuerna framkom att eleverna upplever sig begränsade att delta i fysiska aktiviteter. Det visar sig att elevernas förmåga att delta är beroende av aktivitetsformen och var den utförs. Bemötandet från klasskamrater och lärare är mestadels omsorgsfullt men ibland präglat av osäkerhet i samband med astmaanfall. Vila, frisk luft, medicinering och längre uppvärmning kan summeras som informanternas hjälp vid hanterandet av sin astma. Slutsats Grundskoleelevernas upplevelser av astma i samband med fysisk aktivitet är individuella och ibland beroende av eventuell allergi. Ett fungerande samarbete mellan lärare, hemmet och eleven gör att medicineringen kan fungera bra. Denna samverkan gör att en elev med astma känner att astman kan vara hanterbar i samband med fysiska aktiviteter.
|
476 |
Att sova eller inte sova : en studie av gymnasieelevers sömnvanorKarlsson, Andreas January 2009 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva. Ett led till att förbättra de fysiskt inaktivas sömnvanor kan vara att få dem att bli mer fysiskt aktiva.
|
477 |
Fysisk aktivitet = psykisk stabilitet? : En undersökning om relationen mellan mängden fysisk aktivitet och självupplevd hälsaHolmsten, Patrik, Herngren, Mattias January 2009 (has links)
Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions: How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH? Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff? Method We chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers. Full anonymity was warranted for all respondents. Throughout the evaluation process we have applied the Aaron Antonovskys KASAM-theory. Results The following significant results were found: – There was a high score for self-perceived health among those with a high level of physical activity. – A higher physical activity score related to a higher self-perceived physical health. – Staff responsible for health education had a higher score for physical activity. – A high self-perceived mental health correlated to a low self-perceived physical health. Conclusions Our results correspond well to other published studies i.e. a higher level of physical activity gave a better self-perceived total health score as well as physical health score. Physical activity seems to be one major reason behind the experience of good health. We also found that a high self-perceived mental health corresponded to a surprisingly low self-perceived physical health score. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet hos personalen på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Våra frågeställningar för ändamålet löd: – Hur påverkar mängden fysisk aktivitet den självupplevda hälsan hos personalen på GIH? – Finns det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet vad gäller kön? – Är det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet mellan de olika ålderskategorierna? – Finns det skillnader mellan personal som undervisar inom hälsoområdet gentemot övrig personal när det gäller fysisk aktivitet och självupplevd hälsa? Metod Den metod vi använt oss av för att besvara våra frågeställningar är enkät. Vår enkät bestod i en kombination av två sedan tidigare beprövade och validerade enkäter, samt våra egna kompletterande bakgrundsfrågor. Vi delade ut enkäten till 96 respondenter och fick tillbaka 76 av dessa och enkäterna har hanterats anonymt. För att förstå och förklara resultatet har Aaron Antonovskys KASAM-teori tillämpats. Resultat De signifikanta resultat som vi kom fram till är: – Respondenterna som rör på sig mycket har en bättre total självupplevd hälsa. – Högre fysisk aktivitetspoäng innebär en högre självupplevd fysisk hälsa. – Respondenterna som undervisar inom hälsoområdet är mer fysiskt aktiva än övrig personal. – Ju bättre självupplevd mental hälsa desto lägre självupplevd fysisk hälsa och vice versa. Slutsats Precis som tidigare forskning har antytt så har även vi kommit fram till att ju mer man rör sig desto bättre blir ens totala självupplevda hälsa och även den fysiskt upplevda hälsan. Med andra ord så kan vi säga att fysik aktivitet är ett av hälsans ursprung. I vår undersökning visade det sig även att en hög självupplevd mental hälsa korrelerar med en låg självupplevd fysisk hälsa vilket var ett oväntat fynd.
|
478 |
Idrott och hälsa A en väg till förändring : En intervjustudie om tio gymnasieelevers upplevda förändring av synen på fysisk aktivitetNilsson, Tonny, Arwidsson, Claes January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet. Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring. Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun. Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.
|
479 |
Faktorer som har påverkat deltagarnas motivation i projektet "Resor till och från arbetet" - en processutvärderingBohlin, Lina, Gustafsson, Jennie January 2009 (has links)
Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år. Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.
|
480 |
Hjälp! Jag faller mellan stolarna : En studie om åtta pedagogers syn på klassrummet när det gäller att stimulera barns motoriska utvecklingJohansson, Linda, Ranta, Eveliina January 2006 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat.
|
Page generated in 0.0526 seconds