Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen (2006) använder lärare i grundskolan läromedel, ofta en lärobok, som huvudsakliga utgångspunkt i planeringen av undervisningen, men även som verktyg i själva undervisningen. I samma rapport framgår att lärare ofta anser att om de bara följer en lärobok säkerställer det att undervisningen följer läro- och kursplaner. Att läroböcker ges en såpass hög legitimitet av lärare skapar intresse av att undersöka om det är lämpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas läroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det är därmed av intresse att bedriva forskning inom området och göra en jämförande ideologisk analys av Lgr 11 och läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra ideologin så som den uttrycks i Samhälle i dag 9 (2013) med ideologin så som den uttrycks i Lgr 11. Metod: Utifrån Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjälp av centrala begrepp så som demokrati och mångkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt Samhälle i dag 9 Fokus (2013) Resultat: Analysen visar att läroboken på många punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men även avviker från den vid ett flertal punkter. Lgr 11 uttrycker krav på undervisningen att olika perspektiv alltid ska finnas med i bilden. I detta avseende avviker läroboken och redovisar allt som oftast endast ett perspektiv på verkligheten. Läroboken uttrycker även en starkt positivistisk epistemologi där det endast existerar en verklighet och läsaren förväntas fyllas med denna kunskap rakt av

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar: -­‐ Hur är lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa? -­‐ Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet idrott och hälsa? -­‐ Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län. Den semistrukturerade intervjuformen har gett oss möjlighet att på ett djupare sätt få en förståelse för respondentens syn och inställning till ämnet. Den inhämtade datan har transkriberats för att på ett överskådligt sätt kunna analyseras. Analysverktyg har vi hämtat från läroplansteorin och från Lipskys kategorisering av förutsättningar för en lyckad implementering. Resultat Lärarna ser idag på ämnet som ett kunskapsämne som ska förmedla viktiga kunskaper inom hälsa och fysisk aktivitet. Det är en syn som växt fram under utbildning respektive arbete inom ämnet. Målet för undervisningen hos flera av lärarna är att förmedla kunskaper inom hälsa, men flera anger även att det finns mål som social färdighet och att erbjuda aktiviteter som elevunderlaget saknar förutsättningar till utanför skolan. Samtliga lärare anser sig överlag nöjda med de praktiska förutsättningar de har för att bedriva undervisning i ämnet. Dock så anger samtliga lärare att de upplever begränsningar för att kunna genomföra den undervisning de vill fullt ut. De saknar förutsättningar såväl ekonomiskt, elevunderlagsmässigt, geografiskt och organisatoriskt. Lärarnas upplevelse av implementeringsarbetet kring Lgr 11 är varierande. Vissa lärare anser sig nöjda med den tid och information de haft till förfogande, medan andra önskat mer tid för att arbeta med det. Lärarna har uppfattningen att Lgr 11 hjälper till att lyfta fram ämnet som ett kunskapsämne och är tydligare än sin föregångare, Lpo 94. Dock så anser de att det finns otydligheter kring hur bedömning ska ske och efterfrågar tydligare direktiv kring detta. Lärarna anger att de, vid tillfället för studien, var inne i en process för att lära sig arbeta med Lgr 11 och att man nu provar sig fram. Lärarna uttrycker en osäkerhet för hur arbetet med att tydliggöra kunskapskrav och bedömning för elever ska gå tillväga. Flera har valt att arbeta med lokal pedagogisk planering, men saknar direktiv kring hur det arbetet ska gå till. Slutsats Studiens slutsats är att lärarna i idrott och hälsa saknar förutsättningar för att implementera Lgr 11. Lärarna anser sig själva ha tillräckliga förutsättningar, men vid vår analys finner vi att så inte är fallet. Samtliga intervjuade lärare saknar förutsättningar inom något område. / Aim The aim of this study is to analyze whether teachers have the prerequisites for a full implementation of the new curriculum for Swedish grammar schools, Lgr 11, in physical education. To study this we will use the following questions: --‐What are the teachers views on physical education? --‐What do teachers in PE think of their conditions to teach the subject? --‐What are the teachers experiences of implementing Lgr 11 in physical education? Method This study is done with a qualitative approach. Data has been gathered through semistructured interviews with six teachers in the Stockholm area. All of the respondents are currently employed to teach PE in grammar schools. The semi-structured form of interviews gives us an in depth understanding for the respondent's views and attitude towards the subject. The gathered has then been transcribed in order to get oversight of the data before it gets analyzed. Tools for analyze used in this study is from Curriculum theory and from Lipsky's categorization of conditions needed for a successful implementation. Results Teachers see the subject as primarily focused on acquiring knowledge. This view has developed while studying to become a teacher or while on the field working as a teacher. Most of the interviewed teachers' goal with teaching PE is to pass on knowledge regarding health, but several also imply other goals such as social skills and offering their students activities they can't perform outside the school. All teachers say they are in general satisfied with the conditions they have to teach the subject. But all teachers also say they lack conditions in order to teach the way they want, conditions in areas such as supplies, economy, students, geography and organization. The teacher's experiences of the implementation process of Lgr 11 vary. Some of the teachers say they are pleased with the amount of time and information that has been available to them, while other would wish for more time to work with it. The teachers feel that Lgr 11 helps with clarifying that PE is a subject of knowledge and is more sharply defined than its predecessor Lpo 94. However, the teachers also say that they aren't certain of how to assess their students and request clearer instructions o this. The teachers also said that they, at the time of this study, where in a process of learning to work with Lgr 11 and that they are trying ways to make it work. The teachers also express an uncertainty regarding how to make goals and grading clear for their students. Several teachers have chosen to work with local pedagogical plans, but they lack clear instructions on how to work in this area. Conclusions The conclusion of this study is that teachers of PE lack conditions to fully implement Lgr 11. The teachers themselves feel that they are satisfied with conditions to implement, but when we have analyzed their answers we have found that they don't. All interviewed teacher's lack conditions in some area.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav.   Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats. Det uppkom även nya begrepp i kursplanen i form av hållbar utveckling, GIS (geografiskt informationssystem) och exkursioner.   Undersökningen var av kvalitativ karaktär där syftet var att lärare samt författare för kursplanen i geografi skulle ge sin tolkning av den nya läroplanen och kursplanen för SO-ämnen (Samhällsorienterade ämnen). Undersökningen består av två respondenter där det är en lärare och en författare av läroplanen.   Resultatet visade att den nya läroplanen bidragit till skillnader inom styrning och att geografiämnet i sig fått förändringar både inom kursplanen och läroplanen. Den nya kursplanen har bidragit till en separering från de övriga SO-ämnena och huruvida geografiämnet i sig bidrar till en ökad status eller inte skiljer sig åt. Det visade sig även att lärare inom SO ansåg det som negativt att ämnena separerats och att det centrala innehållet var för omfattande. Positivt med den nya kursplanen var att den gav mer tydlighet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers syn på, och attityd till, geografi som skolämne. För att få ett material att jobba med intervjuades 32 stycken elever ifrån två årskurs 8:or i en relativt liten skola i en liten ort i Uppsala län. Frågorna som ställdes berör den generella attityden till geografiämnet, hur den tidigare undervisningen sett ut samt vad respondenten själv tycker är viktigt. Vidare fick respondenten även rangordna de fyra So-ämnena mot varandra, först efter vad som är roligast och slutligen efter vad som är viktigast. Intervjusvaren presenteras på två olika sätt; ett som jämför och tematiserar intervjusvaren för att hitta speciella teman och generella drag och ett där den rangordning respondenterna gjort har gjorts om till ett statistiskt material, detta för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Resultaten visar att eleverna har en relativt neutral attityd till geografiämnet. Eleverna tycker att geografi är ganska roligt men att det däremot inte är lika viktigt. Den tidigare undervisning eleverna fått, enligt dem själva, motsvarar väl det som Skolverket säger att de ska ha fått lära sig enligt kursplanen i geografi.

Denna studies syfte är att undersöka hur en bildlärare tolkar bildämnets kursplans centrala innehåll samt hur läraren resonerar om sin undervisning. Studien är gjord utifrån Marners resonemang om ämneskonceptioner. En kvalitativ djupgående ostrukturerad intervju har genomförts med en yrkesverksam bildlärare på en kommunal grundskola i södra Sverige. För att finna teman och ge en bättre överblick för respondentens tolkningar och resonemang, har utsagorna kategoriseras utsagorna med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visa att respondenten tolkar den kommunikativa aspekten av Bildämnet som den viktigaste delen då världen vi lever i är mycket visuell. Respondenten menar att det finns stora skillnader i hur lärare, föräldrar, skolledning och politiker tolkar ämnet. Respondenten resonerar kring hur möjligheten att få följa eleverna under många år och lång yrkeserfarenhet har en positiv inverkan på undervisningen, Även personliga intressen för tekniker ger goda förutsättningar och kunskaper för undervisningen, medan skolledning och bristande resurser kan få en negativ inverkan. Vidare resonerar hon kring nyttan av begreppsförståelse, hur detta är viktigt för eleverna och till sist angående extra uppgifter och hur de kan bli ett dilemma i undervisningen.

Studiens syfte och mål är att se om värdeord tolkas liktydigt hos aktiva lärare, lärarstudenter och av föräldrar till elever i grundskolans tidiga år, utifrån dessa individers förförståelse av orden. Studiens metod bygger på insamling av empiri, den består i huvudsak av en kvantitativ del, men innehåller även kvalitativa delar. I studien får 70 personer tolka och värdera ord ur de centrala kunskapskraven i läroplanen (Skolverket 2011a). Ett mönster i studien är att användningen av värdeord som ett bedömningsverktyg kan ge svårigheter att uppnå en likvärdig bedömning i skolan. Individers förförståelse av ord kan skilja starkt mellan olika personer, på grund av sociokulturella skillnader. Studien visar att lärarstudenter inte själva anser att de får tillräcklig utbildning i bedömning utifrån de centrala kunskapskraven från grundskolans läroplan. Lärare som arbetar eller har arbetat med kunskapskraven i läroplanen har en större förståelse för värdeordens betydelse gentemot betygskriterierna. Två slutsatser som bekräftas av studien är, användandet av värdeorden i matriser vid bedömning, kräver goda förkunskaper om värdeordens betydelse i kunskapskraven. Nummer två är att man bör följa skolverkets rekommendationer om att använda värdeorden i sin kontext, om man vill uppnå en likvärdig bedömning.

Tidigare forskning visar att för att en skolreform ska få genomslag i praktiken måste läraren ses som en nyckelfaktor. Lärarna måste förstå varför reformen genomförs och de måste få tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min undersökning är att se hur lärare förändrat sitt arbetssätt sedan införandet av Lgr 11 och vilka uppfattningar lärarna har kring den nya läroplanen. Min undersökning utgår ifrån kvalitativa intervjuer med lärare på en och samma skola, för att se hur lärarna på skolan uppfattat arbetet med Lgr 11. Nästan alla (5 av 6) lärare anser att Lgr 11 är mycket tydligare än vad Lpo 94 var, och samtliga säger att de använder läroplanen mer idag än med tidigare läroplaner. Lärarna tycker att Lgr 11 utgör ett stort stöd i bedömning- och planeringsarbetet. Lärarna berättar att arbetet med implementeringen av Lgr 11 var väldigt tufft och tagit mycket tid och kraft. Lärarna har idag väldigt positiva uppfattningar om läroplanen. De anser att Lgr 11 ställer högre krav på deras arbete men att läroplanen även är ett stöd för dem. Lärarna måste få känna sig delaktiga i arbetet med en skolreform och att de får tid att implementera den i sitt arbete. Detta ställer krav på hur skolan samordnas på organisatoriskt nivå.

Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter mellan några elevers musicerande utanför och inom skolans verksamhet. Genom intervjuer med elever som läser i nionde klass samlades data in som underlag för studien. Studien utgår ifrån kategorier som musikstil, privat musicerande, skolmusik och genre, för att beskriva hur relationen ser ut mellan elevens egen musikstil, identitet och skolmusiken. Dessa sätts i relation till läroplanen och om det med utgångspunkt i elevernas svar går att avläsa förutsättningarna att uppnå målen i det centrala innehållet och kunskapskraven. Resultatet visar att det inte finns någon klar bild av den egna musikaliska identiteten men däremot framträder musiklyssnandet som viktigt. Viljan att utmanas och spela sådant som ligger utanför den musikaliska preferensen är svag hos eleverna. De uppfattar att lärarna anpassar undervisningen efter deras egen musikstil. Eleverna påstår också att de får göra lite vad de vill på lektionerna. Resultatet visar på ett glapp mellan det som Lgr 11 säger att musikämnet ska innefatta och det som faktiskt genomförs i undervisningen.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare. Data har bearbetats och analyserats och resultatet av attitydfrågorna redovisas med hjälp av stapeldiagram . Resultat av intervjuer presenteras i beskrivande text. I studien deltog 43 elever i åk 2, 48 elever i åk 5, samt två lärare.Tydligast framkommer i resultatet elevernas uppfattning att bra matematikundervisning kännetecknas av att det är tyst i klassrummet. Resultatet tyder på att lärarna uppfattar arbetsro som viktigt, men de anser inte att det måste vara helt tyst och att vissa delar kräver samtal och samarbete. Det finns också faktorer som lärare anser vara kännetecken på bra matematikundervisning, bland annat de tillfällen då läraren får tillfälle att samtala med eleven och denne plötsligt förstår.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning. Införandet av den nya kursplanen i Idrott och hälsa Lgr 11 pekar på att implementeringen är en komplicerad och tidskrävande process.