The purpose of the study is to gain an increased knowledge of the work that school counselors carry out in junior high schools to promote mental health and what opportunities and limitations there are in the profession as a school counselor. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews with school counselors who work at various junior high schools. The participating school counselors have worked for different lengths of time in the profession. The school counselors who have worked in the profession for the shortest time have been employed for less than a year, while the school counselors with the longest experience have been employed in the profession for twelve years. Role theory and the concept of room for maneuver are used in the study to analyze the collected empirical result. Based on the empirical data collected, the school counselors in the study think that the mental illness among junior high school students has increased. The factors that the school counselors mainly considered have contributed to the increased mental illness are linked to demands and shortcomings in school, the use of mobile phones and social media, as well as bullying and the role of parents. The results of the study also show that there are not enough resources in student health for the school counselor to be able to offer all students the support they need. Based on the collected empirical data and the previous research presented, the study shows that school counselors experience lack of resources within the profession as a school counselor. / Syftet med studien är att få en ökad kunskap om det arbete skolkuratorer utför på högstadieskolor för att främja psykisk hälsa och vilka möjligheter och  begränsningar det finns inom yrket som skolkurator. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som arbetar på olika högstadieskolor. De medverkande skolkuratorerna har jobbat olika länge inom yrket. Den skolkurator som arbetat inom yrket kortast tid har varit anställd mindre än ett år, medan skolkuratorn med längst erfarenhet har varit anställd inom yrket i tolv år. För att analysera det insamlade empiriska resultatet används rollteori och begreppet handlingsutrymme i studien. Empirin som presenteras i studien visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att den psykiska ohälsan bland högstadieelever har ökat. De faktorer som skolkuratorer främst anses ha bidragit till den ökade psykiska ohälsan är kopplat till krav och brister i skolan, användning av mobiltelefoner och sociala medier, samt mobbning och föräldrarnas roll. Studiens resultat visar även att det inte finns tillräckliga resurser inom elevhälsan för att skolkuratorn ska ha möjlighet att erbjuda alla elever det stöd de behöver. Utifrån den insamlade empirin och den tidigare forskning som presenteras visar studien att skolkuratorer upplever resursbrister inom yrket som skolkurator.

Det finns en oro att sociala medier kan vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar, samtidigt visar forskning att sociala medier medför positiva följder. Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Resultatet visar att sociala medier medför negativa konsekvenser för ungdomars psykiska hälsa genom att ungdomar alltid är anträffbara och det är en arena för utanförskap och jämförelse. Sociala medier medför även positiva följder då det kan vara en plats för identitetsskapande och samvaro. Skolkuratorer hanterar detta genom att reflektera och synliggöra detta i arbetet. Slutsatsen tyder på att fler studier behövs inom området. / There is a concern that social media may be a contributing factor to increase mental health issues among adolescents, while research also shows that social media has positive consequences. The aim is to investigate school counselors’ experiences of the impact of social media on adolescent mental health, also addressing how they deal with this in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with school counselors working at lower and upper secondary schools in Sweden. The results indicate social media as having negative consequences for adolescent mental health due to the fact that adolescents are constantly available, social media being a space for exclusion and comparison. Social media also contains positive factors as it can be a place for identity building and inclusion. School counselors deal with this by reflecting and turning a spotlight on this in their work. In conclusion, indications are that more studies are required within the field.

Syftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor. Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. / The purpose of the study was to see how school counselors at high schools can work preventively with sibling violence within the school social work. The study was based on three questions that concern how the school counselors work preventively against sibling violence, which methods can be useful and how they can help students who have already been exposed to sibling violence. This study has been carried out based on a qualitative approach through four focus group interviews with a total of ten interviewees who work in high school. The results of the study show that there is more knowledge about sibling violence and the preventive work around it than the school counselors initially perceived. Through discussions and reflections in the focus groups, the school counselors have gained more knowledge. The high schools have a number of good methods that already exist within the activities that can be applied both to the preventive work and the work where sibling violence already is present. It is also possible to work preventively where the violence is already taking place by preventing the violence from continuing and escalating.

Children spend a lot of time in school during their childhood and it is important that schools are safe and good environments. Though, mental illness among pupils in Sweden continues to increase. The education act (SFS 2010:800) states that schools and especially school counselors should work with health promotion and prevention with primarily mental illness, even if the content of such prevention remain a bit unclear. The aim of this study was to describe and analyze how school counselors talk about prevention as part of their work to counter mental illness among pupils. The study has a constructionistic approach and method used is qualitative interviews, where the interviewees are school counselors.School counselors express knowledge about mental illness, but underline a need to continuously learn more about young people’s living conditions and how to prevent mental illness. The school counselors are consistent about the importance of working preventively against mental illness in school, a work which they see as unclear and primarily construct as being present among pupils and group activities. However, obstacles are perceived within school organizations to carry out such preventive work, which relate to ad hoc tasks, scarce resources, unclear guidelines and challenging collaboration with other professional groups in the school.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska skolkuratorers praktiska arbete med och bemötande av elevers konsumtion av pornografi utformas utifrån skolkuratorernas attityd till pornografi, samt deras tolkning av Skolverkets och Socialstyrelsens riktlinjer. Studien kommer att undersöka hur svenska skolkuratorer ställer sig till frågan om pornografins påverkan på elever i årskurs 4–9 samt utformningen av skolkuratorers arbete utifrån riktlinjer och hur dessa kan användas som hjälp i bemötandet av elever kopplat till ämnet pornografi. Teorin som applicerats på studien är teorin om planerat beteende, samt begreppen attityd och beteende. Begreppen är tänkta att ge underlag till teorin, för att sedan undersöka vilka faktorer som påverkar att attityd går till beteende. Undersökningen bygger på sex digitala semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer runt om i Sverige, som arbetar i årskurs 4-9. Det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att alla kuratorer mött begreppet pornografi i elevsamtal, men i varierande sammanhang. Kuratorernas bemötande av ämnet har påvisats vara olika mellan skolor, men kuratorerna är eniga om att pornografi i stort bör problematiseras. Kuratorerna tolkar och använder sig av elevhälsans riktlinjer på olika sätt, och indikerar att tydligare riktlinjer rörande arbete kring sexualitet hade underlättat för dem i situationer där fenomenet pornografi berörs. Studien kan dra slutsatsen att kuratorer idag tvingas utgå från en personlig tolkning av riktlinjer i sitt arbete vilket resulterar i att barn i Sverige får olika bemötanden och utbildning inom ämnet pornografi, beroende på vilken kurator de träffar. Detta går emot Skollagen (SFS 2010:800) som beskriver hur utbildning ska vara likvärdig oavsett vart i landet eleven befinner sig. / The purpose of the study is to investigate how Swedish school counselors' practical work with and approach towards students' consumption of pornography is shaped based on the school counselors' own attitude to pornography, and their interpretation of Skolverket's and Socialstyrelsen's guidelines. The study will examine Swedish school counselors stance on the impact of pornography on students in grades 4-9, and the design of school counselors' work based on guidelines and how these can be used as an aid in the approach towards students in regards to the subject of pornography. The theory applied to the study is the theory of planned behavior, as well as the concepts of attitude and behavior. The concepts are intended to provide a basis for the theory, and then to investigate which factors influence the transformation of attitudes into behavior. The study is based on six digital semi-structured interviews with school counselors around Sweden, who work in grades 4-9. To analyze the material, I have used a thematic analysis. The result revealed that all counselors encountered the concept of pornography in student counselling, but in different contexts. How the counselor then chose to respond to the topic has turned out to differ between schools, even if the counselors agree that pornography in general should be problematized. The counselors interpret and use the student health guidelines in different ways, but agree that clearer guidelines regarding work related to sexuality in particular would have aided them in situations where the topic is brought up. The conclusion of the study is that counselors today are forced to rely on a personal interpretation of guidelines in their work, and as a result, children in Sweden receive different treatment and education in the subject of pornography depending on which counselor they meet. This goes against Skollagen (SFS 2010:800) which describes how education should be equal regardless of where in the country the student is.

De första 18 åren av en människas liv präglas av fysiska förändringar som bidrar till nya mentala tankeprocesser kring sex, sexualitet och relationer. Denna förändringsprocess som människan går igenom skapar en nyfunnen medvetenhet om sin egen och andras sexualitet. I en tid som definieras av förändringar på denna nivå är det inte ovanligt att privata och intima frågor dyker upp och det kan då vara skönt att ha en opartisk vuxen att prata med. Denna opartiska vuxen kan vara skolkurator.  Denna studie ämnar att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, få en ökad förståelse för hur ett urval av skolkuratorer i Sverige väljer att arbeta med frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Studien avser även att undersöka om samtalet kring sexualitet och sexuell hälsa bör ske i en skolmiljö och om det är relevant för skolkuratorns yrke. Resultaten visar att skolkuratorerna som deltagit i studien har olika syn på relevansen av sexualitet och sexuell hälsa för deras arbete. Det framkom finnas ett samband mellan tidigare yrkeserfarenheter och hur en skolkurator väljer att utforma sitt arbete. En annan slutsats som kom fram i denna studie var att skolkuratorernas arbetsbeskrivning inte anger några tydliga ramar kring vad som ska ingå i arbetet, vilket ger yrkesutövaren stort utrymme att forma sina egna arbetssätt. / The first 18 years of a human being's life is characterized by physical changes that contribute to new mental thought processes concerning sex, sexuality and relationships. This process of change that the human goes through creates a newfound awareness of one’s own and others’ sexuality. In a time that is defined by changes on this level, it is not uncommon for private and intimate questions to arise and it can be nice to have an impartial adult to talk to. This impartial adult can be the school counselor.  The aim of this study is to, with the help of qualitative interviews, gain an increased understanding of how a selection of school counselors in Sweden choose to work with issues surrounding sexuality and sexual health. The study also intends to investigate whether the conversation regarding sexuality and sexual health is supposed to take place in a school environment and whether it is relevant to the school counselor's profession. The results show that the school counselors who participated in the study have different views on the relevance of sexuality and sexual health to their work. There seemed to be a correlation between previous professional experiences and how a school counselor chooses to design their work. Another conclusion that was reached in this study was that the school counselors' job description does not specify any clear framework around what should be included in the work, which gives the professional a lot of room to mold their own working methods.

Honor-related violence and oppression is a societal problem that needs to be addressed. Previous research has primarily been focused on defining honor as a term, which has contributed to the schools’ important role in working with honor-related issues being neglected. The essence of this study is not only to create awareness and an understanding of school counselors work with honor-related issues, but it will also account for analyzes of difficulties they have encountered during their time of work. The study is based on six semi-structured interviews with school counselors in one of Sweden's largest cities. The data that is presented in this study is obtained by previous research, articles and reports - as the basis of the study is to deepen the understanding of the school counselors' work with the subject in question. The data gathering of empirical material indicates that honor-related problems are a prevailing phenomenon in Swedens’ schools. The school counselors emphasize a number of dilemmas they are encountered with or have encountered in their profession. The ambivalence is distinctive where there is a clearly expressed fear of appearing xenophobic or risking someone falling through the cracks. The results of the study observes and emphasizes how segregation and the professionals' own attitudes and knowledge can appear as an obstacle to the preventive work with honor-related issues. The study has led to an understanding that in-depth research is of fundamental importance for school professionals’ ability to notice and assist the children and young people who grow up in home conditions characterized by standards of honor. The results of the empirical data are analyzed in relation to selected relevant theoretical frames of reference for the study, symbolic interactionism, segregation and profession theory. / Hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem som behöver uppmärksammas. Tidigare forskning har till större del haft sitt fokus i att definiera heder som ett begrepp vilket har bidragit till att skolans viktiga roll i arbetet med hedersrelaterade frågor gått förlorad. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring skolkuratorers arbete med hedersrelaterade frågor samt analysera de hinder som skolkuratorerna upplever i sitt vardagliga arbete. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i en av Sveriges storstäder. Studiens ändamål har grundat sig i strävan efter en mer djupgående förståelse av skolkuratorernas arbete med dessa komplexa frågor, därav har tidigare forskning, artiklar och rapporter legat till grund för analysen av insamlat empiriskt material. Datainsamlingen av empiriskt material indikerar att hedersproblematik är ett rådande fenomen i Sveriges skolor. I arbetet med studien betonar skolkuratorerna ett flertal dilemman de bemöter eller har bemött i yrket. Ambivalensen är stor där det tydligt uttrycks en rädsla för att framstå som främlingsfientlig eller missa att någon faller mellan stolarna. Resultatet av studien anmärker och poängterar hur segregation och de yrkesverksammas egna inställningar samt kunskaper kan komma att bli ett hinder för det förebyggande arbetet med hedersrelaterade frågor. Studien har föranlett till en förståelse om att djupgående forskning är av fundamental betydelse för att yrkesverksamma inom skolan ska kunna uppmärksamma alla barn och unga som växer upp i hemförhållanden präglade av hedersnormer. Resultatet av empiriskt material analyseras i förhållande till valda relevanta teoretiska referensramar för studiens syfte, symbolisk interaktionism, segregation och professionsteori.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

The aim of this study has been to describe and understand how school counselors and school social worker experience and perceive their discretion related to the work with problematic school absenteeism in elementary school. My study is based on six qualitative interviews where the professional roles each made half of the total number, which has been analyzed using qualitative content analysis. I wanted to describe and understand the discretion of school counselors and school social worker based on their role and function as that are not sufficently defined and specified, this associated with work on problematic school absenteeism. The conclusions of this study are that some of them felt limited regarding confidentiality, while some were positive about laws and guidelines. Also, that other actors within school or BUP, their working conditions and resources influenced the school counselors´and school social workers own work performance. The managers gave them freedom to shape their professional role within the organization´s framework. The possibility of resistance was also expressed. Also, that there is bigger experience of obscurity than clarity regarding the job description, which can be based on cooperation and the opportunity to take place. Collaboration and cross-border work as well affected the discretion of the professional role. School councelors and school social worker also have different opportunities in their preventive practical work to meet and manage absenteeism.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers uppfattning om vad som kan hindra högstadieelever från att söka vidare stöd vid psykisk ohälsa. Författarna önskar även ta reda på vilka begränsningar i handlingsutrymmet skolkuratorer ser utifrån yrkesrollen att hjälpa högstadieelever vidare vid psykisk ohälsa. Studien har två frågeställningar, varav den första inkluderar vilka hinder skolkuratorer ser som bidrar till att högstadieelever inte söker vidare psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa. Den andra frågeställningen berör vilka begränsningar den individuella skolkuratorn ser i att kunna påverka högstadieelevers vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa utifrån yrkesrollens handlingsutrymme. I studiens tidigare forskning fokuseras ungas egna upplevelser av hinder i hjälpsökande. Även empiri om genus, skolkuratorers och föräldrars uppfattningar om hinder i hjälpsökande samt tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har eftersökts utifrån frågeställningarna. Teoretiska utgångspunkter som studien valt att använda är ungdomars psykosociala identitet och skolkuratorers handlingsutrymme. Författarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat indikerar att det finns diverse hinder som påverkar högstadieelever i vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa. Hinder som finns, enligt skolkuratorerna, är stigma, avslöjande, bristande självinsikt samt könsnormer. Hinder utifrån handlingsutrymme visar sig utgå från otydliga yrkesroller, anmälningsplikt och yttre faktorer som påverkar skolkuratorn i sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate school counselors' perception of what can prevent middle school students from seeking further support in case of mental illness. The authors also wish to find out what limitations in the scope of action school counselors see based on the professional role of helping middle school students further in case of mental illness. The study has two questions, the first of which includes what obstacles school counselors see as contributing to middle school students not seeking further psychiatric care in case of mental illness. The second question concerns what limitations the individual school counselor sees in being able to influence middle school students' further help-seeking for mental illness based on the scope of action connected to the professional role. In the study's previous research, young people's own experiences of obstacles in seeking help are focused on. Empirical data on gender, school counselors' and parents' perceptions of obstacles in seeking help, and accessibility to child and youth psychiatry have also been sought based on the questions. Theoretical starting points that the study has chosen to use are young people's psychosocial identity and school counselors' scope of action. The authors have chosen to use the qualitative method through semi-structured interviews. The results of the study indicate that there are various obstacles that affect middle school students in further help-seeking for mental illness. Obstacles that exist, according to the school counselors, are stigma, disclosure, lack of self-awareness and gender norms. Obstacles based on scope of action turned out to be based on unclear professional roles, reporting obligations and external factors that affect the school counselors in their work.