The purpose of this study was to examine the school counsellors and social service workers experience of how the child psychiatry manage their authority in the collaboration concerning children with mental health problems. The study was conducted using qualitative interviews with school counsellors, social service workers and one former employee of the Swedish child psychiatric care. Our results are divided into two themes: Collaboration and distribution of responsibility and Children who fall between the cracks. Examples of groups of children who according to our study are at risk of falling between the cracks are those who apart from mental issues have substance abuse issues or social issues, those whose parents are in a child custody dispute, children who are acting out and children with self-harm issues. The study also reveals that it's easier for children whose parents are active and knowledgeable to get help from the child psychiatric care and that it's a requirement for both parents and children to be highly motivated.There are established social hierarchs between agencies who partake in collaboration regarding children with mental illness. The child psychiatry have a higher status than the social services and the school and therefore greater power to steer the collaboration in a way that benefits the organisations own interests. The structure of the Swedish child psychiatric care is founded in a way that benefits the sorting of clients through the requirement of diagnoses and the will to sort out the psychic problems from the social.Our conclusions with the study is the way that children with mental illness are categorized and where the child is referred is mainly because of a broad conception that Abbott (1981) could describe where the mental issues are considered as "pure" and the social issues are considered "impure".

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ́ talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed. An interview method called thematically open interview was used to identify themes regarding aspects of gender in the school counsellors ́ everyday work. The theoretical perspectives that were applied during analysis were Judith Butlers ́ theory on gender performativity and Mimi Shippers ́ theory on gender hegemony. A qualitative data analysis was conducted using hermeneutic principles for interpretation. The results show that the school counsellors gave femininity and masculinity three different meanings, that gender influenced varying aspects of the counsellors work including the interaction with teachers, pupils, parents and principal and that indications of gender hegemony could be found in the stories told by four of the school counsellors. Further some school counsellors experienced gender as an obstacle to a larger extent than others. / Syftet med denna studie var att belysa skolkuratorer i Stockholm stads vardagliga arbete ur ett genusperspektiv genom att studera hur skolkuratorer talar om maskulinitet och femininitet. Målet var att nå kunskap om hur delar av skolkuratorernas vardagliga arbete influeras av genus ur skolkuratorns perspektiv. För att genomföra studien användes kvalitativa metoder. Sex kuratorer intervjuades, fem kvinnor och en man. En Intervjumetod kallad tematiskt öppen intervju användes för att identifiera teman beträffande olika aspekter av genus i skolkuratorernas vardagliga arbete. Under analysen tillämpades Judith Butlers ́ teori om genusperformativitet och Mimi Schippers ́ teori om könshegemoni. En kvalitativ dataanalys genomfördes med hjälp av hermeneutiska tolkningsprinciper. Studiens resultat visar att skolkuratorerna gav femininitet och maskulinitet tre skilda betydelser, att genus influerade olika aspekter av skolkuratorernas arbete inklusive deras interaktion med elever, lärare, föräldrar och rektorer och att det är går att se tecken som tyder på förekomsten av könshegemoni i fyra kuratorers berättelser. Vidare upplevde vissa kuratorer i högre grad än andra kuratorer att genus utgjorde ett hinder i det vardagliga arbetet.

Over the last few decades there has been a significant increase when it comes to mental ill health amongst Swedish schoolchildren. The school counselor has a crucial role both when it comes to detecting and to deal with these social problems. But according to recent studies the school counselors’ profession seems to lack a universal-based defined job description which has led to a decreased autonomy as well as legitimacy-related issues. This made us ask ourselves if the school counselors’ competence is used to its full potential. The overarching purpose of this study is to increase the understanding of how school social workers experience and perceive health-promoting work based on their professional role. The specific aims were to answer the following questions: How do school teachers experience health promotion at school? How does the school counselor perceive their professional role? Our method in order to collect our empirical data was to through semistructured interviews with six school counselors in Sweden. To help increase the understanding of our data we used profession-theory and also role-theory. The summarized findings are that the school counselors are a part of a group created to support the schoolchildren’s health. This group is heavily affected by the school organization’s resource assets and the school counselors’ perception is that there aren’t enough time nor enough professionals working with school-based health-promotion compared to the amount of students attending the school. We also found that the school counselors have different room, a different degree of autonomy, in order to influence the structure of the health-promoting work at school. Our conclusion is that this difference seems to depend on the principal as well as on the type of employment the school counselor has. The externally employed school counselor experienced much more autonomy compared to the internal employees. Furthermore, the school principal is proven to have a strong impact on the school counselors’ professional role and the school counselors have experienced legitimacy-related issues towards certain teachers due to their undefined job description.

Vid frågor som rör barns utsatthet för sexuella övergrepp har internet fått en allt större roll där den omfattande teknikutvecklingen har lett till nya möjligheter för personer att ta kontakt med unga för sexuella ändamål. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av att möta och arbeta med unga som utsatts eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp på nätet. Studiens empiri baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer som arbetar på högstadium. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av yrkeskompetens samt tidigare forskning. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar till med förebyggande insatser såsom kunskapsspridning och utbildning till både elever och föräldrar. Det framkommer dock att insatserna ter sig resultatlösa då alltfler elever blir utsatta och skolkuratorerna har inte har kunnat se några förändringar. För att fånga upp elever som blivit utsatta för nätövergrepp utgör relationen ett viktigt verktyg. När det gäller att stödja elever som blivit utsatta utförs arbetet vid misstanke eller när skolkuratorerna har fått kännedom om att en elev har blivit utsatt. En utmärkande utmaning är skolkuratorernas kunskapsbrist kring fenomenet som leder till svårigheter i det förebyggande, upptäckande och intervenerande arbetet. / The internet has gained an increasing role when it comes to issues regarding child sexual abuse, where the extensive technology development has led to new opportunities for people to contact young people for sexual purposes. The aim of this study was to investigate school counselors' experiences of meeting and working with young people who are exposed or at risk of being subjected to sexual abuse online. The empirical study is based on qualitative semi-structured interviews with seven school counselors’ working at high school. The empiric material was analyzed using a theoretical framework consisting of professional competence and previous research. The result shows that school counsellors’ work on preventive measures such as information work for both students and parents. However, it appears that the efforts seem futile as more students are being exposed and the school counsellors’ have not been able to see any changes. In order to capture students who have been subjected to sexual abuse online, the relationship is an important tool. When it comes to supporting students who have been exposed, the work is carried out on suspicion or when the school counsellors’ have become aware that a student has been exposed. A distinct challenge is the lack of knowledge about the phenomenon that leads to difficulties in preventive, spotting and intervening work.

Det pågår idag inom skolans vardagspraktik en tillämpning av polisanmälningar av barn under 15 år. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers perspektiv på polisanmälningar i grundskolan, för att kunna beskriva och förstå vilken roll de har vid bedömningen. Syftet var också att undersöka om skolkuratorerna anser att en polisanmälan är förenlig med principen om barnets bästa och om de tror att en polisanmälan påverkar barnet. Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta skolkuratorer inom såväl kommunala- som friskolor i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av professionsteori, stämplingsteori och vald litteratur. Resultatet visar att skolkuratorerna ser polisanmälningar av barn som ett komplext fenomen och de har en ambivalent hållning till tillämpningen. Skolkuratorernas erfarenhet är att polisanmälningar kan påverka barnet både positivt och negativt. Positiva erfarenheter lyfts i form av att ett barns oönskade beteende kan upphöra. Negativa erfarenheter beskrivs vara att det polisanmälda barnet kan få en stämpel som avvikare, vilket i förlängningen kan leda till negativa konsekvenser för barnet. Vidare visar resultatet att principen om barnets bästa, enligt skolkuratorerna, är att barn ska nå kunskapsmålen i skolan. Skolkuratorerna tycks inte ha reflekterat över huruvida skolrelaterade polisanmälningar är förenliga med principen om barnets bästa. Majoriteten har dock en negativ inställning till polisanmälningar av barn i grundskolan och menar att det finns andra, bättre, sätt att arbeta med barns oönskade handlingar. Trots att skolkuratorerna ger uttryck för att polisanmälningar kan påverka barnet negativt, visar studien att de sällan är delaktiga när det fattas ett beslut om att polisanmäla ett barn.Socionomer har genom sin profession ett uppdrag att företräda barn i utsatta situationer och bör därmed vara bärare av barnet bästa. Att skolkuratorer inte deltar i bedömningen och således inte företräder barnet anses problematiskt. Det framkommer att skolkuratorerna ser till sin funktion och är lojal skolorganisationen snarare än att se till sitt uppdrag som socionom. Avslutningsvis visar resultatet på att det behövs mer kunskap om såväl skolkuratorns roll, som fenomenet polisanmälningar i grundskolan och vilka konsekvenser dessa får för barn. / Today it is common for Swedish compulsory schools to write police reports about incidents caused by pupils below the age of criminal responsibility.  The purpose of this study was to examine school counselors perspective on police reports in compulsory schools, in order to describe and understand the role they play in assessing. Another purpose was to examine whether the school counselors believe that a police report is consistent with the principle of the best interests of the child and if they believe that a police report affects the child. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight school counselors in both municipal and independent schools in Stockholm county. The material from the interviews has been analyzed using professional theory, labeling theory and selected literature. The result shows that school counselors see police reports of children as a complex phenomenon and that they have an ambivalent attitude towards the application. The school counselors’ experience is that police reports can affect the child both positively and negatively. Positive experiences are described as a child's unwanted behavior can come to an end. Negative experiences are described as the fact that the police-reported child can get a label as an outlier, which in the long run can lead to negative consequences for the child. Furthermore, the result shows that the principle of the best interests of the child, according to the school counselors, is that children reach the knowledge goals in school. School counselors does not seem to have reflected on whether school-related police notifications are consistent with the principle of the best interests of the child. The majority, however, have a negative attitude towards police reports towards children in compulsory schools and mean that there are other, better ways to work with children's unwanted actions. Despite the fact that the school counselors express that police reports may adversely affect the child, the study shows that they are rarely involved when a decision is made to report a child to the police.  Through his profession, social workers have an assignment to represent children in vulnerable situations and should therefore carrier for the best interests of the child. The fact that school counselors do not participate in the assessment and thus do not represent the child is considered problematic. It appears that the school counselors look at their function and are loyal to the school organization rather than to attend to their assignment as social workers. Finally, the result shows that more knowledge is needed about the role of the school counselor, as well as the phenomenon of police reports toward children in compulsory schools and what their consequences are for the children.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer beskriver skolrelaterad stress hos barn samt hur de i sin yrkesroll arbetar med frågor som rör skolrelaterad stress hos barn. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer arbetandes inom grundskolan. Studiens teoretiska tolkningsram var känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd för att få en vidgad förståelse för barns skolrelaterade stress och skolkuratorns roll i det psykosociala arbetet med frågor som rör barns skolrelaterade stress. Studiens resultat visade att skolkuratorerna såg en hög förekomst av skolrelaterad stress hos barn och då främst relaterat till det sociala samspelet, prestationskrav och förväntningar i skolarbetet samt skolans organisatoriska struktur. Av studien framkom att skolkuratorerna ansåg att frågor gällande skolrelaterad stress är viktiga att arbeta med, på individ-, grupp- och organisationsnivå. / The purpose of the study was to investigate how school counsellors describe school-related stress in children and how they work in their profession with questions related to school-related stress in children. The method in the study was qualitative and semi-structured interviews were conducted with school counsellors working in elementary school. The theoretical frame of the study was a sense of context (KASAM) and social support in order to gain a broader understanding of children's school-related stress and the role of the school-counsellor in the psychosocial work on children's school-related stress. The results of the study showed that school counsellors saw a high incidence of school-related stress in children, mainly related to social interaction, achievements and expectations in school work and the organizational structure of the school. The study found that school counsellors felt that school-related stress issues are important to work with at individual group and organizational levels.

Syftet med denna studie har varit att utifrån skolkuratorers perspektiv öka förståelsen om skolkuratorers arbete för att hjälpa unga mellan 12-19 år som lider av någon form av psykisk ohälsa. För att analysera vårt material har vi använt oss av tre teorier: KASAM - känsla av sammanhang av Aaron Anthonovsky, Utvecklingsekologi av Urie Bronfenbrenner och Krav- Kontroll - Stöd av Robert Karaseks och Töres Theorells. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av sex semi- strukturerade intervjuer med sex skolkuratorer. Resultatet som vi kom fram till i vår studie är att skolan medför stress och oro för unga. Hemförhållanden och sociala medier är även två faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland unga. Skolkuratorers huvudfokus är individuella stödsamtal till elever, dock visade vårt resultat att på grund av tidbrist kan de inte jobba lika förebyggande som de vill. Skolkuratorernas svårigheter med arbetet är att upptäcka psykisk ohälsa bland unga. / The purpose of the study is to, from the perspective of the school curators, increase understanding of the work of school workers to help young people between 12- 19 years suffering from some of mental illness. To analyze our material, we have used three theories: Aaron Anthonovsky about KASAM, Urie Bronfenbrenner theory about Developmental Ecology, and Robert Karaseks and Töres Theorells theory about Requirements- Control - Support. The study has been conducted with a qualitative method using six semi- structured interviews with six school counsellors. The serults we found in our study are that the school brings stress and concern to the young people/students. Home relationships and social media are also two factors that contribute to mental ill health among young people. Schools main focus is individual support talks for students, however, our results showed that due to lack of time they can not work as preventively as they like. The school counsellors diffculties with the work are to detect mental ill health among young people.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet. / The aim of the study is to gain an increased understanding of how school counselors think about the use of methods in the school-based work. Based on the purpose of the study, I wanted to find out what methods the interviewed school counselors use in their work, how they look at sources of knowledge in the choice of methods and how they look at the need for further training on methods. The study has a qualitative approach based on five interviews with four school counselors in elementary school and a school counselor at a secondary school from three cities in Sweden. The main results of the study show that school counselors use different types of methods used to drive their school-based work forward, these are; Call methods such as MI, treatment methods such as KBT and various methodologies such as ABC used in conflict management. However, it is also apparent that, as a school counselor, you have a mindset that allows you to apply these methods in an unexplored way by feeling in the mood, mixing methods and trying out without looking at the effects of the methods. The result of the study also shows that research as a source of knowledge in choosing a method is important and it is stated that one works in evidence-based practice which, according to them, is desirable, but according to their stories, it does not appear in practice. This is partly because of the lack of reflection on the effects of methods, and that one chooses not to take time for further training on methods, which an evidence-based practice requires when you have an awareness of the methods used and the effects they have. This approach may pose a risk to the development of the pupil concerned. Finally, the results of the study show that employers do not encourage further education on methods that the school counselors had desired, but at the same time, the school counselors state that it is a priority issue, thinking that the student goes before the need for knowledge about the methods used in school-based work.

Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland elever i grundskolan, samt vilka resurser de anser är nödvändiga för att elever i den svenska grundskolan ska ges rätt förutsättningar till en god psykisk hälsa. De arbetsvillkor skolkuratorerna arbetar utifrån belyses, och likaså vilka utmaningar och dilemman kuratorerna kan ställas inför i det dagliga arbetet. I vår studie uppmärksammas även vilka resurser kuratorerna har att tillgå för att kunna utföra sitt arbete, samt hur genomförandet av arbetsuppgifter kan skilja sig åt mellan olika skolor. Det resultat och den analys som presenteras i uppsatsens senare del grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer inom den svenska kommunala grundskolan. Det som väckte vårt intresse och föranledde vårt val av ämne var den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga i det svenska samhället. Den bild av skolkuratorernas ansvarsområden och arbetsbelastning som framträder i studien anser vi är något som inte kan förbises, utan bör tas på allvar för att främja såväl kuratorernas möjligheter till ett gott arbete som elevers möjlighet till en god psykisk hälsa. / The purpose of our paper is to pay attention to the experiences of school counselors´ work with mental illness among pupils in elementary school, and what resources they consider necessary for pupils in the Swedish elementary school to be given the right prerequisites for a good mental health. The working conditions of the school counselor on the basis of the illumination, as well as the challenges and dilemmas the school counselor can face in their daily work. In our study, we also note the resources available to the school counselor in order to carry out their work, and how the implementation of tasks can differ between schools. The result and analysis presented in the later part of the essay is based on six semistructured interviews with school counselors in the Swedish municipal elementary school.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.