The following study aims to study how social workers in the processing of social assistance relate to child perspective after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. It has been also examined how organizational guidelines and rules affect the processing of social assistance. This study has a qualitative research approach, and the empirical data has been collected through five interviews with social workers, who are working with social assistance in two different municipalities in Sweden. The empirical material has been analyzed through Michael Lipsky´s theory of street-level bureaucrats and discretion. All the social workers in this study consider that taking into consideration to child’s perspective is very important in the processing of social assistance but it is somehow ambiguous and complex. As a result, sometimes the social workers do not have the opportunity to consider child perspectives, even though there is now a law stipulated after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Some of these factors that make the work difficult for social workers in the processing of social assistance are lack of time, rules and laws, indistinct organizational guidelines, etcetera. The results of this study also show that the social workers do not want to talk to or meet the children during the processing of social assistance and the working process can differ between the municipalities, where one municipality has much more difficulty in considering child perspectives due to too much workload and lack of time.

I dagsläget finns det forskning om socialsekreterares handlingsutrymme. Men det saknas forskning som besvarar frågan hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme givet de organisatoriska utmaningar som tidigare forskning belyser. I relation till detta saknas forskning som mer specifikt analyserar vilka organisatoriska faktorer och sammanhang som påverkar handlingsutrymmet att agera som policy makers. Den här studien bidrar till att fylla detta forskningsglapp genom att genomföra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare. För att vidare tolka det empiriska materialet med hjälp av ett teoretiskt ramverk byggt på Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som policy makers och Roine Johanssons vidareutveckling av Lipskys teoretiska ramverk. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares upplevelse av vad som påverkar deras handlingsutrymme att utreda och bedöma risk och behov för barn och unga som riskerar att begå eller återfalla i brott. Detta upplevda handlingsutrymme har vidare tolkats och förståtts med hjälp av Johanssons tre teoretiska begrepp grad av regelbundenhet, specialiseringsgrad och avstånd. Begreppen topdown och bottom-up perspektiv används för att förstå hur gräsrotsbyråkratens,handlingsutrymme skapas i mötet mellan organisationens bestämmelser, riktlinjer och praxis (top-down) och deras egen möjlighet att tolka och tillämpa dessa riktlinjer och praxis (bottomup). För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från den sociala barn- och ungdomsvården genomförts. Studiens resultat visar att det som påverkar socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme är förankrat i vilken grad de ges möjlighet att anta rollen som policy makers eller inte. Vår studie har uppmärksammat gräsrotsbyråkraten, i det här fallet socialsekreteraren, som möter klienten och som samlar in underlaget för en riskoch behovsbedömning. Deras upplevelser är betydelsefulla för att se över det organisatoriska sammanhanget inom socialförvaltningar. Detta för att möjliggöra risk- och behovsbedömningarna som i enlighet med socialnämndens uppdrag verkar för att barn och unga växer upp under goda och trygga levnadsförhållanden.

Sjukskrivningar bland akademiker har ökat de senaste åren och det inkluderar socialsekreterare. Tidigare studier visar på hur New Public Managements utformning och styrning av det sociala arbetet påverkat socialsekreterares stressnivå och välbefinnande. Tidigare forskning har även visat på den skillnad som kan finnas mellan en erfaren och en nyutbildad socialarbetare när det kommer till stress och välbefinnande, samt betydelsen av kollegial support och hanteringsstrategier. Studiens syfte är därför att ta reda på socialsekreterares stressnivå i Västerbotten och upplevelsen av deras välbefinnande samt vilka faktorer som påverkar. Studien är även tänkt att undersöka hur stressnivån ser ut utifrån ålder och ett erfarenhetsperspektiv. Studien genomförs via en webbenkätundersökning. Resultatet visar på att stressnivån i arbetet bland socialsekreterare är lite högre än stressnivån i livet generellt. Det visar även tendenser till att socialsekreterare som arbetat kortare tid har en högre nivå av stress än socialsekreterare som arbetat längre. De faktorerna som påverkar socialsekreterarna mest i deras stressnivå är organisatoriska förutsättningar, men även det kollegiala stödet samt deras egen erfarenhet.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som ständigt återkommer i debatter och att komma tillrätta med detta problem är ett av de politiska delmålen. I och med pandemin har vi även kunnat se en ökning i antalet anmärkningar och allt fler kvinnor riskerar att utsättas för våld på grund av de rådande restriktionerna. Studien syftar till att undersöka missbruksproblematiks påverkan på våld i nära relationer utifrån en kvalitativ ansats. Vidare undersöker den socialarbetares arbetsmetoder och tillvägagångssätt i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, tidigare forskning och teorier har vi kommit fram till ett resultat som visar hur missbruksproblematiken kan vara en bidragande faktor till våld i nära relation. Studien belyser den vanligaste typen av våld hos missbrukande förövare. Avslutningsvis förklarar studien vad missbruk kan användas till, exempelvis som kvarhållande faktorer, självmedicinering samt något att beskylla. Med kvarhållandefaktor menas att kvinnan hamnar i ett medmissbruk med sin partner och får något gemensamt som försvårar ett uppbrott ytterligare. Det kan även användas som självmedicinering i syfte att dämpa ångest, smärta och skam som kan vara en följd av våldet. I förövarens fall kan han skylla på missbruket och mena att missbruket är orsaken till att han utövar våld. / Violence in close relationships is a social problem that is constantly reoccuring in debates and is one of the political goals, the goal in this case is to eliminate violence in close relationships. During the pandemic we have seen an increase in the number of police reports and an increased risk for women to be exposed to violence due to the current restrictions. The study aims to investigate what impact drug- and alcohol abuse has on violence in close relattionships through a qualitative approach. Furthermore in investigates the workmethods and proceedings in social work with women exposed to intimate partner violence. With the help of four semi-structured interviews with social workers, earlier research, and theories, a summary of how drug abuse can be a contributing factor to violence in close relationships has been made. Furthermore the study explains what abuse can be used for, for example as a detaining factor, self-medication and something to put the blame on. The abuse becomes a detaining factor when the women has this in common with her partner which makes the breakup process even harder. Abuse can be used as self-medication against anixiety, pain and shame that could have been caused by the violence. The abuser could also blame their actions on the abuse that they have, for example alcohol and/or drugs abuse and are beacause of that aggressive towards their partner.

The purpose of the study has been to examine school social workers´ professional practice in order to create an understanding of the opportunities and obstacles that exist for school social workers in their work against cyberbullying. This study has been based on a qualitative method where eight semi-structured interviews with school social workers from different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework: professional theory and discretion. The results show that the school social worker´s professional role is characterized by overall job descriptions and a responsibility for adolesecents´ well-being. Cyberbullying appears to be complex and difficult to access, while at the same time it is important to prevent. The school social worker pursues prevention through collaboration with teachers and guardians and through class exercises. Factors that affect the school social worker's opportunities to work preventively are time and school management.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och psykisk ohälsa hos socialarbetare. Syftet var även att jämföra arbetsbelastning, psykisk ohälsa samt stöd i form av rollförväntningar, egenkontroll samt socialt stöd på arbetsplatser hos olika enheter inom socialtjänsten. Totalt deltog 69 socialarbetare från tre olika typer av enheter: ekonomiskt bistånd (n=34), bistånd Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (n=34) samt barn och familj (n=1). Barn och familj exkluderades utifrån låg svarsfrekvens. En korrelationsanalys visade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och psykisk ohälsa och fyra oberoende t-tester visade att endast socialt stöd skiljde sig åt mellan enheterna. I diskussionen diskuteras förklaringsmodeller till resultatet utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen, tidigare forskning och metod. / The aim of the study was to examine if there was a correlation between workload and mental health issues for social workers. The aim was also to compare workload, mental health issues and support in terms of role expectations, control, and social support in Swedish social services. A total of 69 social workers from three different kinds of units participated: economic support (n=34), support from Law of Social Welfare (SoL) and the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) (n=34) and child welfare (n=1). Child welfare was excluded due to the low response rate. A correlation analysis showed that there was a significant correlation between workload and mental health issues. Four independent t-tests showed that only social support differed between the units. In the discussion the results are being discussed through the Job-Demand-Control-Support Model, previous research and the method.

The amendment to Act No. 359/1999 Coll. on social and legal protection of children professes support the idea of foster care, foster care and mainly due to changes not only in working practices of child protection agencies are trying to better reflect the situation in families and map suitable for children and parents mediation foster care. Condition for reducing the number of children in institutions and removal of children from orphanages in the care of foster parents, but the existence of sufficient foster parents and those interested in securing alternative family care, whether professional or foster care temporarily . From interviews with actors issue shows that this condition is not fulfilled and vice versa should be a focus on supporting families to remove the children might not occur. The prize money is a welcome support for foster parents foster parents, but not to such an extent sufficient to rise the number of people interested in arranging foster care. In terms of abuse can be financial rewards for those interested in foster care is not favorable to the prize money was not the motivation. From the perspective of the foster mother contacted a financial reward enough for foster parents, but rather as a financial incentive Posts definitely perceive. What is important is the overall attitude...

Attityder kring etnicitet är en företeelse som förekommer i många sammanhang. I arbetet med människor är attityder kring etnicitet väsentligt för hur arbetsplatsen upplevs, både för anställda och klienter. Idag består Sveriges yrkesliv av anställda med växlande/olika bakgrunder och etniciteter, vilket påverkats av den ökade invandrarpopulationen sedan 2000-talet. Attityder kring etnicitet framkallar hinder för ett jämställt arbete och risken för etnisk diskriminering blir därför större. Att synliggöra hur attityder påverkar arbetsplatsen kan vara komplext och kräver att anställda kritiskt granskar sig själva, sina medarbetare och klientarbetet. Upplevelser av attityders påverkan beror på flera individuella faktorer och kan skilja sig åt på olika arbetsplatser. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka attityder kring etnicitet hos ett urval av Socialtjänstens anställda samt hur attityderna påverkar mötet med klienter. Med en socialpsykologisk ansats genomfördes denna studie utifrån teorier om social kognitionsteori, attityder, social attributionsteori samt etnicitet, vi och dem-tänkande & indirekt diskriminering. Undersökningen innehåller tio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare på socialtjänsten i tre olika kommuner. Resultaten visar att negativa attityder kring etnicitet framkommer på socialtjänsten, både på arbetsplatsen och i bemötandet med klienter. Hur attityderna framkommer i arbetet påverkas ett flertal olika faktorer såsom erfarenhet, medvetenhet kring negativa attityder och öppna dialoger mellan anställda. I mötet med klienter har attityders påverkan en grund i anställdas förståelse, bemötande och förmågan att hålla sig till den professionella rollen. / Attitudes and prejudice about ethnicity is a phenomenon that occurs in many different contexts. When working with people, attitudes about ethnicity is essential for how the workplace is experienced, both for the employees and clients. The work-life in Sweden consists of employees with different backgrounds and ethnicities. Norms about ethnicity create obstacles to achieve equality and the risk of ethnic discrimination enhances. The issue can be complex and requires employees to critically examine themselves and their colleagues. Experiences of attitudes depends on several individual factors, therefore they may differ in different workplaces. The purpose of this qualitative study was to investigate attitudes about ethnicity among Social Services' employees and how the attitudes affect the work with clients. With a social psychological approach, this study was conducted based on theories of social cognition theory, attitudes, social attribution theory and ethnicity, we and them-thinking & indirect discrimination. The essay contains ten semi-structured interviews with social workers in three different municipalities. The results show that it exists negative attitudes about ethnicity in the social services, both between employees and clients. How attitudes appear in the work is affected by several different factors such as experience, awareness of negative attitudes and open dialogues between employees. Whilst working with clients, the influence of attitudes has a basis in the employees´ level of understanding, treatment and ability to maintain the professional role.

The purpose of this study is to investigate social workers experience of their workload and staff turnover at their workplace, and how these affect their work with clients, at the social service unit for children and families. The research questions are answered by using a method of qualitative semi-structured interviews. Six social workers takes part of the study, and the result from the interviews are analyzed through inductive thematic content analysis. The analysis is carried out with the help of previous research in the field as well as theories regarding stress, work-related stress and the Job Demand Control model, by Karasek and Theorell (1990). Results and conclusions demonstrates that the social workers experience a high workload and staff turnover that affects their opportunities to work long-term with their clients.

Latest research on the mental health status of children indicates that schools are key providers of mental health services (U.S. Department of Health and Human Services, 2003). The push for school mental health services has only increased as stakeholders have begun to recognize the significance of sound mental health as an essential part of academic success (Adelman & Taylor, 2002). However, while schools are recognized as playing an important role in the delivery of mental health services, it is not well understood about the types of mental health services provided, qualifications of providers, and the link to student outcomes (United States Department of Health and Human Services, 2003). The present study examined Florida school mental health service providers' perceptions about the types of mental health services provided in schools and school mental health service providers' qualifications to provide such services. Additionally, the study investigated the agreement about providers' qualifications to provide mental health services between providers, supervisors, and directors. Finally, this study investigated the perceptions of providers regarding the impact of mental health services on student outcomes. Results revealed that school mental health service providers considered several services, such as family counseling and mental health consultation, to be school mental health services. Services typically not viewed as mental health services were assessments, consultation improving academic concerns, early-intervention, universal screenings, and specialized intervention. School psychologists were the only mental health professional to receive a unanimous agreement from school mental health providers that they were most qualified of the three professionals to deliver a service (e.g., assessment). Additionally, with the exception of school psychologists, there was no consistency reported between administrators and school mental health service providers about providers' qualifications to deliver services. The following variables moderated perceptions about the qualifications of school mental health service providers: school level, SES status of school, and degree level. Lastly, school level and SES status of the school did not moderate perceptions about the impact of mental health services on academic and behavioral outcomes.